Falu koppargruva

Från Rilpedia

Version från den 16 maj 2009 kl. 21.40 av Grotte (Diskussion)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

1288 års bytesbrev, genom vilket biskop Peter i Västerås återförvärvar en åttondel i Tiskasjöberg, d.v.s. Kopparberget. Originalet finns på Riksarkivet i Stockholm.

Falu koppargruva och Stora stöten

Gruvmuseet

Falu koppargruva var tidigare Sveriges största koppargruva. Gruvan som är äldre än det svenska riket började bearbetas mot vikingatidens slut medan folket i dessa trakter ännu var hedningar. När gruvan för första gången träder fram i skrivna dokument mot slutet av 1200-talet hade den redan blivit ett riksintresse. Arbetet bedrevs i ett slags bolag där andelar i gruvan kunde köpas och säljas. De första kända privilegierna fick kopparberget av kung Magnus Eriksson år 1347 och koppargruvan bidrog under medeltiden till mer än hälften av Europas kopparproduktion.^[1] Gruvan kallades under medeltiden för Tiskasjöberg.^[2]

Den 8 december 1992 upphörde malmbrytningen i gruvan där bergsmännens gruvdrängar med kil, knoster och brytstänger under århundraden skattade berget på dess rikedomar.

Förutom koppar har i gruvan även brutits sulfidmalmer, zink, bly, vismut, silver och guld.

Den intensiva brytningen och planlösa drivningen av orter resulterade i det stora raset på midsommardagen år 1687. En stor del av gruvan rasade ihop under gruvans tre mindre dagbrott bildade den jättelika Stora Stöten, som är 1,5 kilometer i omkrets och 95 meter djupt. Mirakulöst nog omkom ingen i raset eftersom midsommardagen var en av de få dagar på året som alla gruvarbetare hade ledigt.

I början av 1700-talet utrustades gruvan med maskiner som tillverkades av Christopher Polhem.^[1]

Sedan år 1970, då gruvan öppnades för allmänheten, har över en miljon besökare tagit hissen ner i gruvan, 55 meter under jord. Den del av gruvan som visas har bearbetats från medeltiden och in på 1800-talet. Man räknar med att gruvan består av mer än 4000 schakt, orter och arbetsrum, där vart och ett fått sitt eget namn. Julklappen är namnet på ett av arbetsrummen där gruvväggen blivit gästbok för kungliga besökare. I dag är gruvans enda industriella produkt pigment för framställning av Falu rödfärg.

Lokalt har Falu koppargruva även smeknamnet Gamla Mormor.^[3]