Nobel Biocare
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (juni 2009) |
Nobel Biocare är ett schweiziskt-svenskt medicintekniskt företag med juridiskt säte i Zürich, Schweiz.
Innehåll |
Fakta
Företagets huvudkontor ligger i Zürich och Göteborg. Det grundades under namnet Nobelpharma 1981 som ett samarbete mellan professor Per-Ingvar Brånemark och AB Bofors (senare Nobel Industrier AB). Nuvarande bolagsnamn tillkom 1996. Nobel Biocare är föregångare på området dentala implantat och världsledande på marknaden för innovativa, estetiska dentallösningar baserade på vetenskap. Nobel Biocares verksamhet omfattar utveckling, produktion och marknadsföring av tandimplantat, tandkronor, -broar (bryggor) samt skalfasader. Nobel Biocare har sex produktionsanläggningar i Sverige, USA, Japan och Israel och egen säljorganisation i 37 länder. Aktierna i Nobel Biocare Holding AG är noterade på SWX Swiss Exchange. Nobel Biocare har en världsmarknadsandel på cirka 35 procent för tandimplantat. Företaget har över 2 400 anställda över hela världen och 2007 uppgick nettoomsättningen till 665,9 miljoner € (cirka 6,2 miljarder SEK).
Historik
Företaget Nobelpharma grundades år 1981. Verksamheten bygger på Brånemarks upptäckt att benvävnad och titan kan förenas, s k osseointegration. Upptäckten har fått stor betydelse för den rekonstruktiva tandvården. Brånemark presenterade sina resultat vid en internationell kongress i Toronto 1982. Ett år senare utvecklade tandläkaren Matts Andersson Procera-metoden för maskinell tillverkning av tandkronor. Metoden introduceras 1988.
1996 bytte Nobelpharma namn till Nobel Biocare. 1998 förvärvades det amerikanska företaget Steri-Oss och Nobel Biocare blev därmed världsledande inom rekonstruktiv tandvård.
2002 bildades moderbolaget Nobel Biocare Holding AG, med huvudkontor i Zürich, Schweiz, och noteras på SWX Swiss Exchange och Stockholmsbörsen.
Implantatet Nobel Direct
2004 lanserades det nya tandimplantatet Nobel Direct. En strid om implantatet uppstod när forskare vid Sahlgrenska varnade för problem med nedbrytning av tandbenet runt implantaten. Företaget tillbakavisade kritiken.
Implantatet Nobel Direct skruvas direkt in i käkbenet, till skillnad från andra implantat som först får växa fast innan de utsätts för belastning. Nobel Direkt har en rå och opolerad titanyta mot såväl mjukvävnaden som mot tandbenet där osseointegrationen skall ske.
En uppföljning av 48 patienter som fått tandimplantatet Nobel Direct visar att risken för att implantatet ska lossna ökar efter tre år.[1]
I början av 2006 hade drygt 60 000 patienter världen över behandlats med Nobel Direct.
Efter utredning beslutade Läkemedelsverket att produkten inte skulle dras in, men efterlyste samtidigt ytterligare studier. Orsaken till nedbrytningen, som hos de undersökta patienter varit större än väntat, är inte klarlagd.
I februari 2008 meddelade Läkemedelsverket att marknadskontrollen av Nobel Direkt har upphört. Problemen har gått att hänföra till brister i användarinstruktionerna. Bristerna har nu åtgärdats och reklamationerna på Nobel Direkt skiljer sig inte från företagets övriga implantat.[2]
