Beaivváš Sámi Teahter

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Stilguide

Neutral synvinkel Upphovsrätt Vad Wikipedia inte är Innehåll Vad är en artikel? Hur man skriver en bra artikel Skriv ut det självklara Kontrollera fakta Källhänvisningar Illustrera artikeln Språkvård Formatering Disposition Krångla inte till det Specialtecken Struktur Strukturering Namngivning Särskiljning Kategorier Listor Tabeller Faktarutor Mallar Länkar Interwikilänkar Bygg ett nät Omdirigeringar Externa länkar

Faktarutor (på engelska infobox) kommer ofta till användning i Wikipedia. Djur, växter, filmer, orter, kommuner och församlingar är bara några kategorier av artiklar som flitigt utnyttjar faktarutor. Där kan läsaren snabbt och lätt hitta nyckeltal (som invånarantal och befolkningstäthet) och placering (kommun, län, land eller stam, klass, ordning, släkte, art) för uppslagsordet.

Bakgrund

I den färdiga webbsidan består faktarutan vanligen av en HTML-tabell, men det finns flera sätt att bygga upp sådana. Sedan Wikipedias första år har det varit möjligt att infoga HTML-kod i wikitexten, men från detta avråds bestämt. (Krångla inte till det!) Första steget uppåt är att använda wikitext-markeringen för tabeller. Men att infoga tabellmarkeringen i varje artikel blir också en onödig börda i redigeringen. Vanligen skapar man ju snarlika faktarutor för ett stort antal bilmodeller, municipalsamhällen, psalmboksutgåvor eller partåiga däggdjur. Det naturliga andra steget blir då att tillgripa mallar. Mallar med sina parametrar är ett smart sätt att infoga liknande mönster av text i många olika sidor. Mallar kan användas för olika syften, bland annat för att markera stubb-artiklar eller navigationsrutor, men det blir allt vanligare att de används för just faktarutor.

De första att införa faktarutor och mallar för detta på Wikipedia var biologerna, som likt Carl von Linné ville ordna upp växt- och djurrikena. För denna biologiska taxonomi skapades infoboxar som snart fick smeknamnet taxoboxar. De ser likadana ut på engelska, svenska och andra språk av Wikipedia. Tyvärr gjorde de detta redan i Wikipedias ungdom (år 2002) när tekniken var outvecklad, och den lösning som blev dominerande framstår idag som rätt klumpig. Det stora antal mallar vars namn alla börjar på taxo... ligger egentligen rätt nära wikitext-markeringen för tabeller. Dessa mallar höjer alltså inte nivån speciellt mycket. Sedan i juni 2006 pågår dock arbetet med att införa en modernare enhetlig taxobox-mall som bara heter taxobox. Läs sidan taxoboxhjälp och följ diskussionerna på malldiskussion:taxobox.

Ett annat viktigt steg i utvecklingen inträffade på tyska Wikipedia när ett förlag i Berlin år 2004 kom med idén att ge ut Wikipedia på CDROM. Som tillbehör till att bläddra runt bland sidorna ville de också kunna erbjuda ett sökbart index över alla personer, sorterat på efternamn, förnamn, yrke, födelseår, födelseort, dödsår och dödsort. Resultatet blev det tyska Personendaten-projektet där alla biografiska artiklar försågs med ett anrop av mallen "Personendaten" (personfakta). De tyska wikipedianerna arbetade frivilligt som alltid, men förlaget bjöd på pizza som tack för besväret. Det märkliga med den tyska Personendaten-mallen är emellertid att den enbart används för insamling av metadata och inte alls resulterar i någon synlig faktaruta i artiklarna! När man redigerar artikeln är det mycket frustrerande att inte omedelbart se frukten av sitt arbete när man trycker på "spara". Bara de obegripligt grundliga tyskarna orkar med något sådant. Men projektet har ändå visat hur man i stor skala kan använda mallar för att fylla i strukturerade fakta i artiklar. Personendata-mallen används i över 100.000 artiklar på tyska Wikipedia.

I januari 2006 utbröt en strid på engelska Wikipedia angående användningen av mallar i mallar (meta-templates), något som då var en förutsättning för att kunna ha villkorliga delar i faktarutor. Den mest långtgående användningen var en mall som hette qif och som användes för villkorliga konstruktioner. Bråket slutade med att villkorsfunktioner (#if) infördes, så att qif-mallen kunde avskaffas. Även CSS-tricket med hiddenStructure har därigenom blivit överflödigt. Mallar som använder #if-konstruktionerna brukar märkas med {{esoterisk}} för att markera att koden kan vara svår att förstå.

Som synes utvecklas ständigt nya funktioner för faktarutor och mallar. När man stöter på märkliga konstruktioner, kan det vara värt att studera sidans historik för att utröna vad som är nyskapelser respektive arkeologiska kvarlevor.

Användning

På svenskspråkiga Wikipedia finns i augusti 2006 lite över 4 000 mallar som används i 100 000 olika artiklar. Bland de vanligaste mallarna finns flera som används för faktarutor (man hittar samtliga under Kategori:faktamallar):

Så här kan det se ut i två artiklars wikitext:

 {{Församlingsfakta|
 län=[[Skåne län]]|
 kommun=[[Staffanstorps kommun]]|
 stift=[[Lunds stift]]|
 kontrakt=[[Bara kontrakt]]|
 invtotalt=5485|
 invmen=2788|
 invkvinnor=2697|
 invår=2003|
 församlingskod=123006|
 pastoratskod=070405|
 }}
 

 {{Församlingsfakta2|
 län=Skåne län|
 kommun=Svedala kommun|
 stift=Lunds stift|
 kontrakt=Bara kontrakt|
 invtotalt=11788|
 invmen=5859|
 invkvinnor=5929|
 invår=2003|
 församlingskod=126301|
 pastoratskod=070402|
 namn=Svedala församling|
 }}

Detta är mallanrop som inleds med ett par fiskmåsvingar {{ följt av mallens namn, Församlingsfakta respektive Församlingsfakta2. Därefter följer ett antal parametrar som åtskiljs av |-tecknet, ett vertikalt streck som programmerare brukar kalla pipe (ett rör). Sist kommer ett avslutande par }}.

Vilka parametrar som ska anges, vilka som eventuellt kan utelämnas och hur värdena ska skrivas bör framgå av instruktionerna på mallsidan. När man redigerar eller förhandsgranskar en artikel som använder en mall, syns en länk till mallsidan nedanför redigeringsrutan och spara-knappen.

I de här fallen har parameterna ställts på varsin rad och det är prydligt och lättläst, men inte absolut nödvändigt. Ibland ser man hela anropet ihopskrivet på en enda lång rad. Detta har dock inget med utformningen av mallen att göra, utan är något som varje artikelskribent kan bestämma själv.

Utformning av mallar för faktarutor

Viktigare är de beslut som tas vid utformningen av mallen. Den som utformar en mall för faktarutor bör tänka på att allting som görs krångligt för användarna multipliceras med antalet sidor där mallen ska användas. Man ska förvisso helst aldrig krångla till saker (krångla inte till det!), men om man måste välja är det bättre att stoppa in krånglet en gång för alla i konstruktionen av mallen, än att göra livet krångligt för tiotals eller hundratals artikelförfattare.

Som framgår av dokumentationen för mallar kan parametrarna vara namngivna (som här) eller inte namngivna. Mallar för faktarutor har ofta många parametrar och då är namngivna parametrar att föredra. Det betyder att varje parameter har formen namn=värde, till exempel invtotalt=5485 (totalt antal invånare i församlingen är 5485 stycken). Parametrarna bör ges sådana namn som är lätta att komma ihåg. Den som uppdaterar artikeln ska inte behöva gissa vad ett parameternamn betyder (exemplets "invmen" är aningen kryptiskt) och den som skriver en ny artikel ska inte behöva läsa instruktionerna för mallen varje gång.

Ju fler specialfall och undantag en mall kan täcka, desto mer utnyttjad blir den och desto fler möjligheter att den blir underhållen och omvårdad. Det är vanligt att en avancerad faktaruta måste kunna användas där en del fakta inte är kända. Om till exempel könsfördelningen på församlingens invånare är okänd måste parametrarna invmen och invkvinnor kunna utelämnas. Tack vare hanteringen av defaultvärden på mallparametrar går detta lätt att lösa, på sätt som beskrivs i dokumentationen av mallar.

I faktarutan för församlingen vill man givetvis att länet, kommunen, stiftet och kontraktet ska vara klickbara länkar till respektive artikel. Det finns i princip två sätt att göra detta, vilket de båda exemplen ovan visar. Länkklamrarna kan endera sättas i anropet (som i Församlingsfakta för Uppåkra) eller i mallen (som i Församlingsfakta2 för Svedala). Det senare sparar en hel del arbete. De 350 artiklar som använder mallen Församlingsfakta måste ange länkklamrarna för län, kommun, stift och kontrakt, men det slipper de 100 artiklar som använder Församlingsfakta2. Ett problem med den senare lösningen är när en parameter kan ha flera värden, till exempel producenterna av en film. I artikeln om filmen Agent 007 ser rött anropas mallen Filmfakta med parametern producent=[[Albert R Broccoli]], [[Harry Saltzman]]. Om man i stället hade angett "producent=Albert R Broccoli, Harry Saltzman" utan klamrar i mallanropet i artikeln, och mallen hade satt klamrar runt hela parametervärdet, hade man fått en ogiltig länk till [[Albert R Broccoli, Harry Saltzman]]. Här gäller det för malldesignern att förutse om en film kan ha mer än en producent (ja, det händer) och om en församling kan ligga i mer än ett stift (nej, det förefaller mycket osannolikt). Ett annat problem är om man vid mallanropet vill ange en alternativ länktext, till exempel stift=[[Lunds stift|Lund]]. Denna möjlighet finns inte i Församlingsfakta2.

En fördel med att inte ha länkklamrarna i mallanropet är att stiftsnamnet i Församlingsmall2 kan användas till kategorier av typen "Församlingar i Lunds stift". Mallen kan då helt enkelt förses med raden [[Kategori:Församlingar i {{{stift}}}]], varvid artikelförfattarna slipper ange kategori i varje artikel. Om mallanropet i stället (som i exemplet Uppåkra) innehåller klamrarna, så skulle detta leda till en ogiltig kategorilänk [[Kategori:Församlingar i [[Lunds stift]]]].