Samhällsklass

Från Rilpedia

Version från den 23 mars 2009 kl. 16.43 av Fredde 99 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Samhällsklass (från latin classis, jämför calare, kalla, sammankalla), är ett samhällsvetenskapligt begrepp som används inte minst inom sociologi och statsvetenskap. En samhällsklass är en avbegränsad grupp i ett samhälle som har liknande socioekonomiska förutsättningar. I traditionella samhällen kan även juridiska rättigheter skilja sig mellan olika grupper.

I västerländsk tradition syftade begreppet klass ursprungligen på de sex avdelningar i vilka det romerska folket var indelat på grundval av vissa politiska och sociala skiljaktigheter.

Inom samhällsvetenskaplig forskning gör man ibland en åtskillnad mellan objektiv och subjektiv klass. Objektiv klass avser den klassificering av människor som görs utifrån mått såsom utbildningsnivå, inkomst och bakgrund. Subjektiv klass beror däremot utifrån en persons upplevda klasstillhörighet. Enligt denna uppdelning kan en person således objektivt sett tillhöra till exempel övre medelklass, men subjektivt anse sig tillhöra arbetarklass.

Samhällsklass inom marxism

Klasspyramid

Den tyske filosofen Karl Marx menade att klasstillhörigheten inte bestäms av levnadsstandarden, utan av vilken roll den enskilde har i det ekonomiska systemet, det vill säga om man i egenskap av arbetsgivare (kapitalist) äger produktionsmedel eller om man som arbetstagare (arbetare) saknar desamma. Den förra samhällsgruppen ansågs utgöra borgarklassen och den senare arbetarklassen. Arbetarklassen tvingas sälja sin arbetskraft (genom lönearbete) till den härskande borgarklassen som ensidigt kunde diktera anställnings- och arbetsvillkoren och därmed exploatera arbetaren. Marx skildrade de olika historiska stadier som människan genomgått, utifrån det sätt på vilket människorna frambringar och fördelar det som är nödvändigt för livets fortbestånd, med andra ord de ekonomiska förhållandena och producerandet av förnödenheter, ting och varor. Enligt denna definition hade samhället utvecklats från urkommunism till antikt slavsamhälle över feodala samhällen till modern kapitalism. Förändringarna från ett stadie till ett annat beror på utfallet av klasskampen. Vid en viss tidpunkt växer en undertryckt klass i numerär styrka och välter de rådande makt- och egendomsförhållandena.Marx säger, att all hittillsvarande historia i huvudsak är en historia om klasskamp.

Klasskampen är som nämnts en av den mänskliga historiens drivkrafter. Klassbegreppet hos Marx är ju i hög grad knutet till vilket förhållande man har till produktionsmedlen.Därför har under det kapitalistiska produktionssättets framväxt har också en samhällsstruktur utvecklats där den grundläggande skiljelinjen går mellan de som måste försörja sig genom att sälja sin arbetskraft, d.v.s. sin arbetsttid,alltså lönearbetarna, och de som äger produktionsmedlen och köper denna arbetsskrafts tid utan att betala för hela arbetstiden, d.v.s. borgarklassen. Denna struktur kännetecknas av att en dominerande klass utnyttjar en underordnad klass och tillägnar sig mervärdet av det som skapas vid produktionen. Dessa klasser är beroende av varandra men relationen dem emellan är fylld av motsättningar.

Marx var också medveten om att dessa klasser inte är enhetliga. I det kapitalistiska samhället karakteriseras relationerna mellan människor av tävlan. Upprepade gånger pekade han på att denna inbördes tävlan och arbetsfördelningen splittrar såväl lönearbetarna som borgarklassen i en "oändlig mängd av intressen och stånd". Relationerna i produktionslivet bildar också basen för borgarklassens politiska dominans över lönearbetarna, likaså för en juridisk ideologisk överstruktur som stödjer de underliggande klassförhållandena.

Staten är ett uttryck för de grundläggande förhållandena i samhället som härleds från produktionslivet. Den politiska makten är därför i huvudsak underordnad den ekonomiska makten och har endast en relativ autonomi.

Klassamhället enligt andra ideologier

Klassbegreppet har inte använts lika ofta av konservativa och liberaler, eftersom dessa inte gör sin analys av samhället efter samma materiella betingelser.Situationisterna menar att "proletär är den som inte har någon makt över sitt eget liv och är medveten om det."

Se även

Personliga verktyg