Carl Westman

Från Rilpedia

Version från den 10 mars 2009 kl. 08.44 av Holger.Ellgaard (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Carl Westman omkring 1910
Bünsowska villan Diplomatstaden

Ernst Carl Westman, född 20 februari 1866 i Uppsala, död 23 januari 1936, var en svensk arkitekt. Westman var en under 1900-talet första decennier en central arkitekt i Sverige och en pionjär för nationalromantiken. Han var son till Ernst Westman och Mathilda Westman, född Forssenius.[1]

Innehåll

Karriär

Westman studerade vid Tekniska högskolan 1885-1889, gick på Konstakademien 1889-1892. Efter att ha arbetat i USA återkom Westman 1897 till Sverige och startade ett eget arkitektkontor. Under de första åren ritade han privata villor och möbler inspirerade av Arts and Crafts-rörelsens formspråk. Under perioden 1899-1905 var han verksam i Åtvidaberg där han bland annat uppförde egna hemsbebyggelse, ett uppfordringstorn åt Adelsnäs samt ledde arbetet med Adelsnäs trädgårdsskola. I verken i Åtvidaberg arbetade Westman på ett fritt och nyskapande sätt med trä samtidigt som han anslöt till bruksortens äldre bebyggelse.

Hans stora genombrott blev Svenska läkaresällskapets fastighet vid Klara kyrka som uppfördes 1904-1906. Byggnaden har en enkel tegelfasad som reser sig från en granitsockel och var ett tydlig brott mot tidens ofta överlastade arkitektur, och den räknas som ett av nationalromantikens viktigaste pionjärverk i Sverige. Westmans mest fantasirika och märkligaste verk torde vara Romanäs sanatorium (1905-1907) i Småland. Westman största verk är Stockholms rådhus (1911-1915) med sin kärva framtoning av Vasaborg med putsade outsmyckade tegelfasader och ett massivt torn. Han ritade även Röhsska Konstslöjdsmuseet byggnad i Göteborg 1910-1914. År 1916 anställdes han som arkitekt av Medicinalstyrelsen och var verksam där under resten av sitt yrkesliv, han ledde bland annat den första projekteringen av Karolinska sjukhuset från 1931. Detta arbete fortsattes av efter hans död av Sven Ahlbom och Sven Malm.

Centrala verk

Se även

Källor

  1. Svenskt biografiskt handlexikon (1906)
Personliga verktyg