Black Molly (fisk)
Från Rilpedia
| ?Black molly | |
|---|---|
 |
|
| Systematik[1] | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Taggfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning: | Tandkarpar Cyprinodontiformes |
| Familj: | Levandefödande tandkarpar Poeciliidae |
| Släkte: | Poecilia |
| Art: | Black molly P. sphenops |
|
|
|
| §Poecilia sphenops Auktor: Valenciennes, 1846 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
| Akvariefisk | |
| Utbredning | Centralamerika |
|---|---|
| Längd | 8-12 cm |
| Vattentemperatur | 26 - 30 |
| pH | 7,5 - 8,5 |
| Svårighetsgrad | 3/5 |
Black molly (Poecilia sphenops) är en populär akvariefisk som ursprungligen härstammar från en poeciliart i centralamerikanska vattendrag. Vildformen av black molly är en liten blekgrön fisk som lever i bräckt vatten. Hanen blir som mest 6 centimeter lång, medan honan kan bli ända upp till 10 centimeter.[2] Black molly var under 1960-talet och 1970-talet mycket vanlig, och såldes i stora mängder i landets zoo-butiker. Idag har den fått en mer undanträngd plats, man finner fisken i de flesta zoo-affärer som säljer akvariefisk, men den är inte lika vanlig som förr. Black mollyn är också mindre och har sämre fenprakt än de exemplar som såldes förr. På akvaristiska diskussionssidor på [[[Internet]] liksom hos landets akvarieföreningar diskuteras det hur man skall kunna återskapa forna tiders Black molly, detta är dock ibland kontroversiellt då fundamentalistiska akvarister inte alltid gillar odlingsformer, särskilt sådana som inte är naturligt uppkomna.
Innehåll |
Domesticerad
Det finns en mängd färger, former och hybrider av mollyn. Den helsvarta form man idag oftast ser i akvariehandeln är framtagen med hjälp av avel. Detta är en art som odlats så länge, att den kan sägas vara domesticerad, samt förekommer i odlingsformer som knappast har en chans att överleva i naturen. Man säger att den svarta varianten av denna fisk är en "äkta" akvariefisk då den inte förekommer i naturen.
Vildformen
Vildformen har blivit mycket sällsynt i handeln. I zoobranschen förekommer två huvudtyper, vad gäller stjärtfenans utformning. Dels naturformens avrundade stjärtfena, och dels en så kallad lyrstjärt, där de övre och undre fenstrålarna är utdragna, vilket ger fenan formen av en lyra.
Skötsel
Black molly tillhör ordningen tandkarpar, tillsammans med bland andra guppy, svärdbärare och släktet Nothobranchius. Trots sitt rykte som en bra nybörjarfisk är mollyn numera ganska krävande: det är troligt att en alltför hård inavel gjort den känslig. De black molly man kan köpa ute i affärerna kommer ofta ifrån Singapore och där odlade i bräckt vatten, så mollyn vill gärna ha salttillskott i vattnet. Om man köper svenskodlade molly ökar chanserna att få härdiga exemplar, då de svenska akvariestammarna oftast inte är lika kraftigt inavlade. De tycker om att det är ljust och varmt i akvariet, temperaturen bör ligga mellan 26–30 grader Celsius och akvariet får gärna vara solbelyst. Eftersom black mollyn i huvudsak är en växtätare ("herbivor") kan man ge den vegetabiliskt flingfoder, men också små foderdjur. Man kan även mata den bladspenat och förvällda salladsblad. Den tycker också om att ha mycket växter i akvariet.
Könskillnad
Honor och hanar har samma svarta färg och ser nästan likadana ut förutom att honan är lite större och rundare än hannen och att hanen brukar ha en större ryggfena. Den tydligaste könsskillnaden är emellertid att fenstrålarna i könsmogna hanars analfena är ombildad till ett spetsigt fortplantningsorgan, ett så kallat gonopodium, medan honorna har en normalt formad analfena. Det bästa är att hålla en hane och en tre, fyra honor. Black mollyn är lätt att föröka i fångenskap om den ges bra levnadsvillkor. Mollyn lägger inte rom utan föder levande ungar. Dräktighetstiden är fem veckor, och varje kull kan innehålla upp till 100 yngel.
Andra odlingsformer
Det finns flera ytterligare odlingsformer av Poecilia sphenops. lyrmolly
Ballongmolly
Ballongmolly är en ganska vanlig form och är växtätande. De äter alger på blad, större stenar och rötter. Ballongmollyn finns i olika färger och lever i stim. Därför ska man skaffa två eller flera till ett akvarium. Den här rasen lägger inte rom utan föder levande ungar. Honorna är dräktiga i mellan 4-5 veckor, varje kull kan innehålla upp till 100 yngel.[3]
Dalmatinermolly
Dalmatinermollyn är ofta svart-vit-spräcklig, vilket har gett upphov till namnet, men den kan även var guld-vit-svart-spräcklig.
Guldmolly
Marmormolly
Regnbågsmolly är oftast gul framtill och svart baktill
Silvermolly
Saffransmolly
Saffransmolly är en orange molly som inte är alltför olik andra mollyarter. Saffransmollyn är väldigt lik segelfensmollyn.
Vitapricken
Black mollyn är mottaglig för Vita pricksjukan, kanske beroende på inaveln, kanske beroende på att den inte ges bräckt vatten, det förkommer olika uppgifter på de akvaristiska hemsidorna. Genom sin svarta färg är det ju lätt att upptäcka sjukdomen, vilket innebär att drabbade fiskar snabbt kan behandlas.
 Hane av guldmolly |
 Hona av guldmolly |
 Hona av marmormolly |
Se även
- Segelfensmolly – Poecilia velifera
Källor
- ↑ ITIS – Standard Report Page: Poecilia sphenops.
- ↑ FishBase – Poecilia sphenops – Molly. Ed. Ranier Froese and Daniel Pauly. May 2007 version. N.p.: FishBase, 2007.
- ↑ Sera Rådgivare (katalog)
