Råttkänguruer
Från Rilpedia
| ?Råttkänguruer | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Underklass: | Pungdjur Marsupialia |
| Ordning: | Fåframtandade pungdjur Diprotodontia |
| Familj: | Råttkänguruer Potoroidae |
|
|
|
| §Potoroidae Auktor: Gray, 1821 |
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Råttkängururna (Potoroidae) är en familj av pungdjur. De liknar kängurudjur och har tidigare ansetts vara en underfamilj till dessa. Skillnaderna ligger huvudsakligen i djurgruppernas föda. Det finns 10 kända arter i familjen, men av dessa är två utrotade.
Innehåll |
Utseende
Arterna i familjen är alla små och har en brun- till gråaktig eller sandfärgad päls. Deras bakre extremiteter är större än de främre extremiteterna men avvikelsen är inte så tydlig som hos kängurudjur. Med en kroppslängd mellan 20 och 50 cm och med en svans på 25-40 cm är de även mindre än kängurudjur. Råttkängururna väger mellan 0,5 och 3 kilogram.
Utbredning
Tidigare återfanns råttkängurur över hela Australien, men i vissa områden har de numera försvunnit. De lever numera i mindre från varandra skilda regioner.
Levnadssätt
Råttkänguruer är aktiva på natten och lever i öppna skogar eller andra regioner med träd. De tillbringar vilotiderna i sina bon, vilka de bygger av gräs eller kvistar i håligheter i träd eller bland grenarna. Byggmaterialet transporteras företrädesvis med svansen. Ibland bor dessa djur i jordgrottor som lämnats tomma av andra djur. Råttkänguruer lever huvudsakligen ensamma men påträffas någon sällsynt gång i mindre grupper. Dessa grupper saknar struktur och upplöses ofta efter en kort tid.
Föda
Angående födan finns stora olikheter mellan råttkänguruer och kängurudjur. De förstnämnda är allätare och livnär sig av svampar, rötter och frön samt av insekter, deras larver och maskar. Gröna växtdelar äter de sällan och därför är deras mage relativt enkelt uppbyggd. Råttkänguruer dricker nästan aldrig vatten utan får sitt vätskebehov tillfredsställt genom födan.
Fortplantning
Honor har en väl utvecklad pung med fyra mjölkvårtor och framåtriktad öppning. En särskild parningstid finns inte. Efter dräktigheten som varar i 21 till 24 dagar föds ett eller två ungdjur. Dessa lever de första månader i pungen och lämnar denna efter cirka fyra månader. Efter sex månader slutar honan att ge di och efter ungefär ett år är ungarna könsmogna.
Som hos kängurudjuren finns en fördröjd dräktighet. Direkt efter födelsen parar sig honan på nytt men nya embryon börjar först växa när de andra ungarna har lämnad pungen eller efter att de avlidit. På så sätt har råttkänguruer en hög reproduktionskvot och kan uppfostra tre generationer parallellt – ett embryo, en i pungen och en utanför pungen.
Medellivslängden i naturen ligger vid fyra till åtta år. Enskilda individer i fångenskap har blivit upp till tolv år gamla.
Hot
Råttkänguruer tillhör de djurgrupper i Australien som starkt lidit under de förändringar som de europeiska invandrarna genomförde. Omvandlingen av deras levnadsområde till betesmark för får och nötkreatur samt införda fiender som rävar och katter har decimerat arternas bestånd betydligt. Två arter har försvunnit för alltid och flera andra är hotade.
Systematik
Råttkänguruer räknas tillsammans med kängurudjur och myskkänguruer till överfamiljen Macropodoidea eller underordningen Macropodiformes. Familjen delas i fyra släkten.
Tidigare räknades myskkänguruer till familjen råttkänguruer, men idag klassas de av de flesta zoologer som egen familj.
Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
