Prinsessan Diana
Från Rilpedia
Diana, prinsessa av Wales, född Diana Frances Spencer 1 juli 1961 i York House i Sandringham i Norfolk, död 31 augusti 1997 i Paris, var första hustru till Charles, prins av Wales. De gifte sig 29 juli 1981 i S:t Paul's Cathedral i London (skilda 28 augusti 1996). Hon var mor till prinsarna William och Harry.
Diana var ättling till flera engelska regenter såsom Karl I, Karl II och Jakob II. Hennes föräldrar var Edward John Spencer, 8:e earl Spencer (1924-1992) och hennes mor var Frances Ruth Burke-Roche. Hon växte upp på släktgodset Althorp House i Northamptonshire i England. Diana var även avlägsen släkting till den amerikanska skådespelerskan Glenn Close.
Innehåll |
Dianas död
Omständigheter
Den 31 augusti 1997 var Diana involverad i en bilolycka vid Pont de L'Alma-tunneln i centrala Paris tillsammans med sin pojkvän Dodi Fayed (son till Harrods ägare Mohamed Al-Fayed), deras chaufför Henri Paul, och Dodis livvakt Trevor Rees-Jones.
Sent på kvällen lördagen 30 augusti lämnade Diana och Fayed Hôtel Ritz vid Place Vendôme i Paris och färdades längs floden Seines norra bank. Kort efter midnatt den 31 augusti körde deras Mercedes-Benz S280 in i tunneln under Place de l'Alma, samtidigt som de förföljdes av nio franska paparazzi-fotografer i olika fordon och en motorcykelburen kurir.
Vid tunnelns början slog deras bil i den högra sidan av tunneln och flög över den två-filiga vägen över till vänstra sidan av tunneln och frontalkrockade med den trettonde pelaren som håller uppe taket. Medan prinsessan och hennes medpassagerare låg svårt skadade i bilvraket fortsatte fotograferna att ta bilder.
Dianas pojkvän Dodi Fayed och deras chaufför Henri Paul blev båda dödförklarade direkt på platsen. Fayeds livvakt Trevor Rees-Jones var allvarligt skadad, men överlevde. Diana räddades, vid liv, från bilvraket och efter försök att stabilisera henne på platsen fördes hon med ambulans till Pitié-Salpêtrière Hospital, dit hon anlände strax efter klockan 02 på natten. Trots upprepade försök att rädda hennes liv, var hennes inre skador för omfattande. Två timmar senare, klockan 04 den morgonen, förklarade läkarna henne död. Klockan 05:30 gavs det tragiska beskedet till pressen vid en presskonferens som hölls av Jean-Pierre Chevènement (Frankrikes inrikesminister), Michael Jay (Storbritanniens ambassadör i Frankrike) och läkaren.
Senare samma morgon besökte Frankrikes premiärminister Lionel Jospin, tillsammans med presidentfrun Bernadette Chirac och Frankrikes hälsominister Bernard Kouchner rummet där Dianas kropp låg för att visa sin sista vördnad för prinsessan. Efter deras besök läste Frankrikes anglikanske ärkediakon, fader Martin Draper böner ur böneboken.
Runt klockan 14 samma eftermiddag anlände prinsen av Wales, d.v.s. prins Charles, och Dianas två systrar, Lady Sarah McCorquodale och Lady Jane Fellowes till Paris för att hämta Dianas kvarlevor. De åkte med kroppen efter 90 minuter.
Efterföljande händelser
Ett flertal rapporter i media har gjort gällande att bilen, som Diana färdades i, kolliderade med pelaren i en hastighet av 190 km/h, och att pilen på bilens hastighetsmätare hade fastnat i den positionen. Det utannonserades senare att bilens verkliga hastighet vid kollisionstillfället hade varit omkring 95-110 km/h, och att bilen inte hade någon hastighetsmätare med pil, utan att den var digital. Bilen färdades i en avsevärt högre hastighet än den tillåtna på 50 km/h, och även snabbare än vad som var riktigt förståndigt i Alma-tunneln. År 1999 kom en fransk utredning fram till att bilen hade kommit i kontakt med ett annat fordon (en vit Fiat Uno) i tunneln. Föraren till den bilen har, liksom bilen, aldrig återfunnits.
Utredarna kom fram till att kraschen var en olycka orsakad av den påverkade chauffören, när denne försökte att undkomma förföljande paparazzi-fotografer i hög hastighet.
I november år 2003 befanns fotograferna Christian Martinez och Fabrice Chassery, de som tog bilderna på Diana när hon låg skadad i bilvraket, och fotografen Jacques Langevin, som tog bilder på paret när de lämnade Hôtel Ritz, skyldiga till att ha brutit lagar om integritet i Frankrike.
I januari år 2004 påbörjades en statlig utredning i London av Michael Burgess, en arbetare på det brittiska hovet. År 2007 kom en film ut som handlar om brittiska hovets agerande efter Dianas död, The Queen
Veckan mellan dödsdagen och begravningen
Premiärminister Tony Blair hade precis tillträtt sin nya post när den frånskilda Diana (tidigare gift med prins Charles) omkom tillsammans med sin fästman i en bilolycka i centrala Paris i Frankrike den 31 augusti 1997. Prinsessan Diana, som hon fortfarande kallades av folket, trots att hon efter skilsmässan fråntagits sin kungliga titel, är fortfarande en ikon för britterna. Högarna med blommor växte för varje timme utanför Buckingham Palace i London. Drottningen och hennes familj och hov var samtidigt bortresta till sitt sommarställe i Skottland, där Dianas söner sysselsätts med bland annat jakt för att inte behöva konfronteras med sin mors plötsliga död. Tony Blair, som äger den fingertoppskänsla drottningen saknar, försökte med vederbörlig aktning för sitt överhuvud att ändå påtala vikten av att drottningen uttalade sig om Dianas död och dessutom avbröt semestern och återvände till London. Även vikten av en statsbegravning, vilket drottningen först motsatte sig, eftersom hon inte såg Diana som en del av den kungliga familjen längre då hon skilt sig från hennes son Charles av Storbritannien. Mycket vatten hann rinna under broarna innan drottningen såg för gott att ändå åka till London. Hon håller tydligt motvilligt ett tevetal och besöker också platsen utanför slottet där blommorna blockerade den ordinarie infarten. Ordningen återställdes i någon mån efter det att drottningen böjt sig för sitt folks vilja. Tony Blair avgick med såväl en moralisk som politisk seger och han steg i någon mån i aktning hos drottningen, som tidigare sett honom som en oerfaren stropp i arbetarepartiet.
Tioårsminnet av Dianas död
Tio år efter Dianas död samlas ca 500 personer för att hedra hennes minne i Guards chapel i Wellington baracks i centrala London. Värdar för ceremonin var hennes söner William och Harry.
Kända gäster var bland andra Drottning Elisabeth, Prins Charles, Gordon Brown, Tony Blair, John Major,Elton John, Richard Branson (Skivbolaget Virgins skapare), Trevor Rees-Jonas (Dianas livvakt och den enda som överlevde kraschen) samt familjen Spencer.
Värt att notera är att Dianas svärfar Mohamed al-Fayed inte var med på ceremonin för att han inte anser att det var en olycka utan ser det som mord och vill inte avsluta sökandet efter en gärningsman. Han hedrade offren genom en tyst minut på sina varuhus i stället.
Litteratur om prinsessan Dianas liv och död
- Andrew Morton: Diana: den sanna historien - berättad med hennes egna ord, 1997
- Marina Ghersetti: Sensationella berättelser: en studie av nyheter från Angola 1987 och om prinsessan Diana 1997 i dagstidningar, radio och TV, 2000
- Cecilia Hagen: Mina resor med Diana, 2005
