Fornmakedonska

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Denna artikel behandlar det klassiska språket fornmakedonska. För det slaviska fornspråket, se fornkyrkoslaviska. För det nutida makedonska språket, se makedonska.

Fornmakedonskan är ett numera utdött språk som tillhörde den indoeuropeiska språkfamiljen. Det är omtvistat i vilken undergrupp språket skall inplaceras ^[1] . Teorier finns att språket är närbesläktat med klassisk grekiska ^{[2] [3]} , pelasgiska, illyriska ^[4] , thrakiska ^[4] , frygiska ^[5] eller den urindoeuropeiska roten ^[6] till det slaviska språket ^{[7] [4]}. Språket talades i den historiska regionen Makedonien. Sin största utbredning hade fornmakedonska under fjärde århundradet f.Kr. under Filip II och Alexander den store^{[källa behövs]}. Språket assimilerades under den hellenistiska perioden till koinégrekiska.

Mycket av svårigheterna med klassificeringen beror på att så få skriftliga källor finns bevarade. De som finns är nedskrivna med det grekiska alfabetet. Det finns fornmakedonska orts- och personnamn bevarade i grekiska källor, från vilka man kunnat rekonstruera en del glosor.

Den brittiska historikern N.L.G Hammonds uppfattning att fornmakedonskan var en grekisk dialekt eller med grekiskan besläktat självständigt språk som talades av nordvästgrekerna är mycket omdiskuterad ^[8].

Det finns många skilda uppfattningar om språket, och källorna är ytterst torftiga. Enligt lingvisten Otto Hoffmans uppfattning ^[9] kan man från det bevarade materialet, i synnerhet personnamnen, men även orts- och månadsnamn, dra slutsatsen att fornmakedonskan var en grekisk dialekt ^[10] . Hoffman hämtar stöd av historieberättare som Titus Livius, som säger: "Aetolierna, Arkaderna och Makedonerna, män av samma språk, är enade och splittrade av händelser som dyker upp då och då, mot utlänningar, mot barbarer, kommer de (grekerna) utkämpa ett evigt krig" (Ab Urbe Condita 31.29).

Lingvisten R.A. Crossland ifrågasätter denna uppfattning, då denne menar att man från de blott cirka 130 bevarade namnen och inskriptionerna inte kan dra några säkra slutsatser om ett gemensamt språk och drar slutsatsen att fornmakedonskan var ett självständigt språk. Denna uppfattning har också flera ledande lingvister och historiker av idag (C.G. Thomas, Peter Green ). Det finns visserligen inskriptioner skrivna med grekiska bokstäver i Makedonien, men därav kan man enligt forskaren Eugene N. Borza inte dra slutsatsen att fornmakedonskan var grekiska. ^{[11] [12][13]}

De forntida makedonerna omnämndes av atenarna vid samma tid som barbarer, ett begrepp som i antiken i huvudsak syftade på språkliga skillnader. Av detta har dragits slutsatsen att fornmakedonskan av grekerna ej betraktades som grekiska. Å andra sidan anklagades även arkadierna (som var greker) för att vara barbarer då Athen hamnade i en politisk intressekonflikt med dem^{[källa behövs]}.

Dessutom pekar ljudstrukturen i de få bevarade orden på väsentliga skillnader mot grekiska, ’’danos’’ gentemot grekiska ’’thanatos’’, död.

De kulturellt lägre utvecklade, makedonerna, attraherades av den grekiska högkulturen. De grekiska namnen, och makedonernas anspråk på att vara greker^{[källa behövs]}, kan förklaras genom det att det makedonska härskarskiktet antingen var grekiskt eller blev helleniserat tidigt.

Några fornmakedonska ord

Källor

• Denna artikel är baserad på en översättning från tyska Wikipedia

1. ↑ Shea John. Macedonia and Greece: Two Ancient and Separate Nations pp.23-35, 1997 från Anicent Macedonia
2. ↑ Brian D. Joseph. Professor of Linguistics, GREEK, Ancient, The Ohio State University, Department of linguistics
3. ↑ Olivier Masson Oxford Classical Dictionary:Macedonian Language, 1996 från History Of Macedonia
4. ↑ ^{4,0 4,1 4,2} The Old Macedonian language från The Indo-European Database
5. ↑ "The Ancient Macedonians and Their Language" Council for Research into South-Eastern Europe från MANU den Makedonska vetenskap och konst akademin
6. ↑ Alinei, Mario. Interdisciplinary and linguistic evidence for Palaeolithic continuity of Indo-European, Uralic and Altaic populations in Eurasia, with an excursus on Slavic ethnogenesis 2003
7. ↑ PhD Charles Bryant-Abraham, Refinements and Future Directions in Venetic Scholarship 29 augusti 2003
8. ↑ N.G.L. Hammond Professor of Greek University of Cambridge från History of Macedonia.org
9. ↑ Hoffmann, Otto Die Makedonen: Ihre Sprache und ihr Volkstum, Göttingen 1906, ISBN 348705292X
10. ↑ Ancient Macedonian language - Hoffmann från History of Macedonia
11. ↑ Eugene N. Borza: Greeks and Macedonians in the Age of Alexander: The Source Traditions, i Transitions to Empire: Essays in Greco-Roman History, 360-146 BC, in honor of E. Badian, 1996, S. 122-139.
12. ↑ Ernst Badian: Greeks and Macedonians, i Macedonia and Greece in Late Classical and Early Hellenistic Times. Studies in the History of Art 10, Washington, D.C. 1982, S. 33-51.
13. ↑ Nicholas G.L. Hammond: Literary evidence for Macedonian speech, i Historia 43/2 (1994), S. 131-142.

Externa länkar

• Jona Lendering Ancient Macedonia:Language från Livius
• Charles Bryant-Abraham, What was the Mother Tongue of Alexander the Great? från The Jerusalem Center for Biblical Studies and Research Jerusalem, Israel
• Dr. Jožko Šavli, Alexander the Great Was he a Venet? från Carantha
• Heinrich Tischner altmakedonisch Α-Η, Θ-Ω
• LinguistList: Family tree of Hellenic languages
• Greek Inscriptions from ancient Macedonia (Epigraphical Database)
• J.M.R. Cormack Macedonian Collection_Center for Epigraphical Studies
• Britannica Video, Early Hellenism in Upper Macedonia