LSD

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Den här artikeln anses undermålig och kan behöva skrivas om helt för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln. Var uppmärksam på artikelns innehåll.

För andra betydelser, se LSD (olika betydelser).

LSD:s kemiska struktur.

LSD, LSD-25 eller lysergsyredietylamid, C₂₀H₂₅N₃O, är ett psykedeliskt preparat klassat som narkotika. Ett vanligt svenskt slanguttryck är Syra, från den amerikanska engelskans Acid.

Förkortningen

Förkortningen LSD kommer från tyskans namn på molekylen lysergsyredietylamid: Lyserg-Säure-Diäthylamid, då den upptäcktes av den schweiziske vetenskapsmannen Albert Hofmann.^[1]

Utseende

Det finns i huvudsak fyra utseendevarianter av LSD. Dels små piller, såkallade "microtabletter", dels som sockerbitar doppade i LSD, dels "blotters" eller "frimärken" vilket består av små läskpappersbitar indränkta i drogen eller som klar vätska. På läskpappret brukar det ofta vara små symboler och figurer i grälla färger som till exempel peacemärken, elefanter, "psykedeliska djur", och smileys. En mycket liten del av microtabletterna är ren LSD.

Intag och dosering

Preparatet administreras peroralt. LSD är den mest potenta psykoaktiva substansen, känd för mänskligheten och mycket små doser räcker för att den skall ge stark verkan. En normal dos av drogen är 25 - 75 µg. 20 mikrogram anses vara det som behövs för att drogen skall ge märkbar effekt på en människa. LD50 för LSD beräknas vara 12000 microgram.^[2]

Det finns dokumenterade fall där personer intagit upp till 2000 microgram, inga dokumenterade fysiska skador har kunnat observeras i dessa fall^[3]. Vid den psykoterapi med LSD som företogs på 1960-talet var doseringarna mycket större och kunde uppgå till 700 mikrogram per dos ^[4]. Man kan få en uppfattning om hur stark drogen är genom att många andra droger doseras i milligram. Tar man en högre dos blir upplevelserna starkare, men tidsmässigt ligger de på samma nivå som vid en lägre dos.

Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk rapporterar att priset varierar mellan 5 och 11 euro per enhet i de flesta europeiska länder.^[5]

Effekter

Denna artikels neutralitet är ifrågasatt. Se diskussionssidan för mer information. Ta ej bort mallen förrän konsensus uppnåtts.

Denna artikel innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. Rätta gärna felaktigheter. Se diskussionssidan för mer information. Klargör alltid på diskussionssidan varför du använt mallen.

Ungefär en 15 min till fyra timmar efter att LSD har intagits börjar drogen ge effekt. Sedan kan effekten hålla i sig i allt från 6 till 15 timmar. Upplevelsen kallas ofta för en "tripp". LSD ger inga konkreta hallucinationer utan upphäver snarare till en Illusion av verkligheten. ^[6] Perceptionen förändras och användaren upplever sina sinnen registrera data som inte upplevs av personer som är opåverkade av LSD. Visuellt är mönster mycket vanligt (fraktal- eller paisleymönster är vanligt förekommande). Avstånd och djup i synfältet blir svårt att kunna urskilja korrekt och objekt kan tyckas andas, ändra form och eventuellt, mening och funktion. Personen kan även uppleva att den "förstår" samband i andra sammanhang, så som politiskt eller socialt. LSD ger i vissa fall upphov till transpersonella upplevelser. Där ingår upplevelser som sträcker sig utanför den etablerade psykologin. Det kan röra sig om mystiska upplevelser, möten med gudar, arketyper, andar och medvetenhet om kosmos uppbyggnad ^[7].

Drogen kan också framlocka bortträngda och bortglömda minnen med start från födseln. På det fysiska planet gör drogen att ögonens pupiller blir större, hjärtats aktivitet ökar, och att blodtrycket stiger. Kramper, illamående, gåshud, och darrningar kan förekomma. Att granska pupillernas utvidgning är den säkraste metoden för att avgöra om en person är under LSD-påverkan ^[8].

Trippen uppfattas som regel olika från person till person. En viktig aspekt är hur användaren mådde då preparatet intogs, och i vilken miljö det skedde. Detta kallas för "set and setting". Om man mår psykiskt dåligt, är upprörd eller på dåligt humör ökar risken för en dålig och skrämmande upplevelse. Är man på bra humör ökar chanserna till en bra upplevelse. Genetllt sätt, styr "Set and Setting" rusets beskaffenhet, mer än själva doseringen i sig ^[9]. Ovana personer kan drabbas hårt av det kraftiga rus ett intag ger på grund av det nya och intensiva i upplevelsen. Drogen påverkar personens verklighetsuppfattning och man kan därför fatta okloka beslut under påverkan. I vissa fall förekommer "flashbacks" där man flera dagar, till och med månader, efter intaget kan uppleva LSD-liknande effekter. En teori är att LSD-ämnen sätter sig i olika fettvävnader som kroppen kan frigöra efter en viss tid, detta kan ta upp till flera år.^[10]. Det är dock omöjligt, eftersom LSD är vattenlösligt. ^[11]

Det har hänt att användare hamnat i psykos efter en eller flera "trippar". Detta är väldigt ovanligt och i de fall psykos inträffat finns oftast en underliggande latent psykos eller anlag för schizofreni hos användaren. Såhär skriver Läkartidningen: ^[12]

"De flesta allvarliga biverkningar [orsakad av LSD] har inträffat hos psykiskt störda personer undergående psykoterapi, hos psykiskt labila individer, som kommit över LSD på illegala marknaden, och hos personer, som intagit LSD under ogynnsamma yttre betingelser, t ex när vänner velat »skämta» och utan offrets vetskap ha lagt LSD i en drink eller liknande.."

Med den rätta "Set and Settingen" ökar man chanserna för att få en givande LSD-upplevelse utan komplikationer avsevärt.

Drogen anses fortfarande av många vara ett effektivt verktyg för att bota depression, fobier och andra psykiska problem.^[13]

Beroende

I likhet med de flesta andra "klassiska", psykedeliska drogerna, är LSD varken psykiskt eller fysiskt beroendeframkallande. ^{[14] [15] [16]}

Ibland diskuteras det dock fortfarande på vissa håll ibland, om LSD kan vara beroendeframkallande ^[17]. Inga abstinenssyndrom har emellertid kunnat observeras hos de som använder LSD, inte heller uppfyller LSD de kriterierna i DSM-IV som beskriver genuint beroende^[18]

Att missbruka LSD torde också vara teoretiskt omöjligt i längden,^{[källa behövs]} eftersom toleransutvecklingen blir så stark att det redan efter några dagars regelbundet missbruk kan vara svårt att uppnå ruseffekt.^{[19] [20]}

LSD-upplevelsen är ofta så stark att det tar tid för användaren att kunna reflektera över den, vilket också talar emot att LSD skulle kunna vara beroendeframkallande. ^[21] LSD ger vid alla rustillfällen, olika upplevelser av mycket stor variation, som ibland också kan vara mycket svåra. Det gör LSD till en drog som är helt oberäknelig, vilket gör det osannolikt att man kan bli beroende till den.^[22]

Användare

Fram till mitten på 60-talet var LSD nästan enbart känt av militären och psykologer som studerade dess terapeutiska effekter. Men i mitten av 60-talet spreds ordet om det i en väldigt drastisk takt. Initialt var det collegeungdomar, rena missbrukare, artister, musiker, författare och "nonkonformister" som använde LSD^[23]. Men Hippies var de första som associerades med drogen. LSD nådde sin kulmen under "the summer of love" 1967 då den togs i stora mängder. Samma år blev preparatet narkotikaklassat i USA och avtog sedan i popularitet. Under 1970-talet kom drogen till Sverige, där det narkotikaklassats 1966. Många av 1960-talets rockartister och rockgrupper, där gruppen Grateful Dead får ses som den främsta, experimenterade också med drogen i skapandet av sin musik, vilket gav upphov till psykedelisk musik och acid rock. Under 1990-talet fick drogen en renässans som partydrog på rave-fester.

Tillverkning

För att tillverka drogen krävs ett avancerat laboratorium och kunniga kemister. Det huvudsakliga ämnet Lysergsyra kommer från mjöldryga, och det behövs inte mycket av det för att framställa stora mängder LSD.

Legal status

Det är idag olagligt i de allra flesta länder att tillverka, inneha, använda och sälja LSD, något som inte var fallet i USA fram tills 1967 och i Sverige tills 1966. Innan dess användes preparatet i all möjlig forskning av både läkare, som Stanislav Grof, och säkerhetsorgan som CIA.

Externa länkar

• Erowid om LSD.
• Lycaeum om LSD.

Referenser

1. ↑ TT-Reuters (2008-05-03). ”Sista trippen för LSD:ns fader”. Dagens nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=765735. 
2. ↑ Erowid LSD vault - dosage: http://www.erowid.org/chemicals/lsd/lsd_dose.shtml
3. ↑ Militärpsykologiska institutet, MPI-rapport 58 "Kemiska substanser: Effekter, implikationer och applikationer". Sid 27, Dec 1967
4. ↑ Svenska Läkartidningen, "LSD-behandling av neuroser", sid 928
5. ↑ Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk: Årlig rapport: situationen på narkotikaområdet i Europa, Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, Luxemburg 2008, sid. 49. ISBN 978-92-9168-324-6. 
6. ↑ IAN-rapport 44, Pedagogiska Institutionen vid Stockholms Universitet, sid 6. År 1972
7. ↑ Illustrerad Vetenskap Nr 11, sid 56 - 58. Årgång 1986
8. ↑ Stanislav Grof - Människans okända världar, sid 47. Prisma (1977)
9. ↑ Militärpsykologiska institutet, MPI-rapport 16 "LSD och suggestabilitet. Analys av tidigare litteratur. Del I". Sid 2, Dec 1968
10. ↑ http://www.drogfritt.nu/Droger/drogfrittsverige.html
11. ↑ National Institute on Drug Abuse. (2001). Research Report Series: Hallucinogens and Dissociative Drugs (NIH Publication number 01-4209). Washington, DC: US
12. ↑ Läkartidningen: "Analys av risker vid bruk av LSD-25". 64, 1856-1861 (1967). LSD 1566
13. ↑ Multidisciplinary Association for Psychedelic Studies om nutida studier i ämnet: http://www.maps.org/research/cluster/psilo-lsd/
14. ↑ Militärpsykologiska institutet, MPI-rapport 58 "Kemiska substanser: Effekter, implikationer och applikationer". Sid 20, Dec 1967
15. ↑ "Lagar och droger - narkotika" - Thomas Lundqvist, Leg. Psykolog & Docent i psykologi. Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor (Drug addiction Treatment Centre).
16. ↑ "NIDA InfoFacts: LSD" - National Institute on Drug Abuse, the Science of Drug and Abuse. http://www.nida.nih.gov/infofacts/LSD.html
17. ↑ http://www.drogfritt.nu/Droger/lsd.html
18. ↑ Psykiatrins fouu-enhet, karolinska universitetssjukhuset: "Narkotikaberoende", årtal 2007 - 2008
19. ↑ Rikspolisstyrelsens rapport "[http://www.aklagare.se/upload/Dokumentsamling/Uppdrag,%20pm%20och%20rapporter/R%C3%A4ttsPM%20och%20Handb%C3%B6cker/R%C3%A4ttsPM/2005-17%20Farlighetsbed%C3%B6mning%20av%20narkotika.pdf Farlighetsbedömning av narkotika]". RättsPM 2005:17. Utvecklingscentrum Stockholm. December 2005.
20. ↑ "LSD och andra hallucinogener" Sanna Sairanen vid A-klinikstiftelsen.
21. ↑ US Department of Justice, Drug Enforcement Administration. LSD in the United States. Retrieved January 13, 2003, from http://www.usdoj.gov/dea/pubs/lsd/toc.ht
22. ↑ US Department of Justice, Drug Enforcement Administration. LSD in the United States. Retrieved January 13, 2003, from http://www.usdoj.gov/dea/pubs/lsd/toc.ht
23. ↑ Svenska Läkartidningen, "LSD-25 - En introducerande översikt", År 1967