Vagnuttagning

Från Rilpedia

Version från den 6 april 2009 kl. 20.11 av BIL (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Vagnuttagning på Grycksbobanan i centrala Falun

Vagnuttagning, vut, är enligt svensk järnvägsterminologi en rörelseformjärnväg.

Innehåll

Vut/tåg

Till skillnad från rörelseformen tåg, som alltid går från en station till en annan, kan en vagnuttagning röra sig exempelvis från en station ut på linjen och senare tillbaka till stationen (typiskt: för banarbete e d), eller från en station till en linjeplats (typiskt: för växling av vagnar på sidospår vid industrier o d). Under pågående vagnuttagning hålls stationssträckan (linjen mellan två bevakade stationer intill varandra) avspärrad, vilket innebär att vagnuttagningen måste avslutas innan ett tåg får trafikera sträckan. Flera vagnuttagningar samtidigt kan däremot förekomma, exempelvis om flera olika fordonssätt måste framföras till en arbetsplats på linjen. Vagnuttagningar kan går samtidigt som vanliga tåg. Vagnuttagningar lyder då ofta inte under ATC-systemet även om andra tåg har det, utan föraren får gå efter signalerna, och ha lägre hastighet.

Krav på sammansättning

Vid vagnuttagning gäller delvis andra krav på fordonssättets sammansättning jämfört med tåg, exempelvis får vagnar skjutas framför det fordon där föraren finns, och tågfordon (fordon som är avsedda att framföras i tåg) får blandas med andra fordon. Största tillåtna hastighet varierarar men är begränsad till högst 70 km/h beroende på sammansättningen. I juli 2007 körde ett provtåg av typen Regina i 282 km/h, för att utprova lösningar för framtida höghastighetståg, nytt svenskt rekord. Banan norr om Skövde var avstängd för andra tåg under provkörningen och det var nog Sveriges snabbaste vagnuttagning. I Augusti 2008 körde samma provtåg i 303 km/h på samma bana.

Ansvar

För vagnuttagningen ansvarar en tillsyningsman (tsm) vars uppgifter bland annat är att inhämta starttillstånd från tågklareraren då rörelsen skall påbörjas, se till att uppsikt hålls i rörelseriktningen då loket inte går främst och att svara för uttagna nycklar till växlar eller ställverk. Tillsyningsmannen kan vara föraren eller en särskild person.

På fjärrstyrda sträckor förekommer vagnuttagning för transport, som (något förenklat) är en vagnuttagning som framförs under "tågliknande" former (läs: i en och samma riktning, från station till station, eventuellt förbi mellanliggande stationer).

Vut-bana

Mora-Märbäck är en vut-bana

På vissa järnvägssträckor med i princip enbart godstrafik förekommer numera endast vagnuttagningar. Dessa banor, som oftast är "blindtarmar" med anknytning till övriga järnvägsnätet bara i ena änden, har inga bevakade stationer utan i regel endast linjeplatser. Det får då bara finnas ett tåg i rörelse åt gången på hela banan. När det bara går enstaka tåg per dag är detta bästa sättet att hantera trafiken. Ett exempel är Munkedal-Lysekil.

Olyckor och incidenter

Vagnuttagningar har sämre säkerhet än normala tåg, eftersom det är manuell hantering, särskilt om man blandar vagnuttagningar med persontåg. Å andra sidan är hastigheten, åtminstone hos vagnuttagningarna, normalt lägre. Exempel på olyckor och incidenter:

  • 1966 kolliderade ett motorvagnståg med ett arbetståg (vagnuttagning) utanför Bollnäs. 6 döda (Järnvägsolyckorna i Holmsveden)
  • 1978 kolliderade ett motorvagnståg med en vagnuttagning i Nälden-Östersund. 10 omkom och 26 skadades.
  • 2003, 16 juni. 20 människor skadas när en vagnuttagning (godståg) körde in i ett stillastående persontåg i Hok utanför Vaggeryd.[1]
  • 2008, 9 juni. Ett pendeltåg kolliderar nästan med ett banarbetståg nära Norsesund. Förarna ser tågen på kollisionskurs och hinner stanna.

Se även: Lista över järnvägsolyckor

Noter

  1. http://www.sr.se/cgi-bin/jonkoping/nyheter/artikel.asp?artikel=530286
Personliga verktyg