Dygn
Från Rilpedia
Ett dygn (enhetssymbol: d) är i vid betydelse den tid det tar för jorden att rotera ett varv runt sin axel. Dygnet är den grundläggande enheten i de flesta typerna av kalendrar och identifieras i dessa med ett datum. Ett dygn är 24 timmar.
Innehåll |
Ordet
Ibland används ordet dag som synonym till dygn, exempelvis om man säger att ”ett skottår har 366 dagar”. Att det finns ett särskilt ord med betydelsen dygn som är skilt från ordet för dag är inte så vanligt bland världens språk. Det är i stort sett bara de nordiska språken, samt finska, estniska, samiska, ryska, polska och esperanto (ett planspråk vars ord för dygn är tagnokto, "dag-natt") som gör det. På engelska förekommer i vetenskapliga sammanhang diurnal som beteckning för ett dygn om 24 timmar. Beteckningen "24 timmar" förekommer som beteckning på dygn, till exempel på engelska och franska. Det har ibland medfört konstiga skrivsätt som "Open 24/24", som betyder "Öppet 24 tim/dygn", egentligen "Öppet 24 tim/24 tim". Beteckningen 24/7 innebär Öppet hela dygnet veckans alla 7 dagar.
Soldygn
I äldre tider var ett dygn helt enkelt den tidsperiod som det tar för solen att återkomma till samma position på horisonten. Detta sätt att mäta dygnet får man exempelvis när man använder ett solur, och kallas ett soldygn. Detta sanna soldygnet varierar något beroende på observationspunkt och variationer i jordens rotationshastighet, och därför används istället numera ett beräknat medelsoldygn där en fiktiv sol rör sig med konstant hastighet över himlavalvet, och som definitionsmässigt är exakt 24 timmar långt.
Mer exakt är ett soldygn 24 timmar och en tusendels sekund, men det kan variera något. Jordrotationen bromsas upp långsamt och dygnet var för några årtionden sedan exakt 24 timmar. Tidsenheten timme definierades under 1900-talet med andra mätmetoder än 1/24 soldygn så soldygnet blev exakt 24 timmar långt, men är alltså en aning längre nu, närmare bestämt cirka en tusendels sekund. Fortfarande är officiellt kalenderdygn exakt 24 timmar, och för att de inte ska avvika för mycket inför man ibland en extra sekund i tideräkningen, en skottsekund.
Ett dygn var vid jordens tillkomst för 4,5 miljarder år sedan bara 6 timmar långt.[1][källa behövs]
Nya kalender- och tidsenhetsförslag
Medelsoldygnet är 96 kvart(ar) långt - ett faktum som förbisetts, när förslag lagts fram till decimal dygnsindelning. Flertalet sådana förslag till kalenderreform har fallit på att de nya enheterna inte knöt an till någon känd storhet. Med tanke på att kvarten uppfattas som en ungefärlig men bekant tidsperiod, hade en något kortare "kvart" (14,4 minuter) troligen blivit godtagen som ett centidygn = 1/100 medelsoldygn. I Kina har en sådan kvart, ke, varit i bruk sedan före vår tideräknings början. Både timmar och minuter blir därmed helt överflödiga.
Den Franska revolutionskalendern var ett försök som lagstiftades i Frankrike i slutet av 1700-talet, som delade in dygnet i 10 decimaltimmar (2,4 vanliga timmar) om 100 decimalminuter (1,44 vanliga minuter). Dessutom 10-dagarveckor. Alla månader fick 30 dagar med 5-6 skottdagar per år. Detta övergavs efter några år.
Den schweiziska urfabrikanten Swatch har varit inne på liknande tankar, och har föreslagit en speciell "Internet-tid", innebärande att dygnet indelas i tusendelar, kallade beat och att tidzoner slopas. Klockslaget 0 beat följde midnatt för centraleuropeisk tid (CET = UT+1, utan sommartid) vilket är normaltiden (inte medelsoltid) för Biel (Bienne), där Swatch:s huvudkontor ligger. 1 beat motsvarar då 86,4 sekunder. Detta har avfärdats som ett marknadsföringsjippo.
Till skillnad från längd och vikt, som haft en snårskog av regionala variationer, och gamla och nya varianter av enheterna, är tidsmåtten lika överallt.[källa behövs] Alla försök att införa nya tids- och kalenderenheter har fallit på att tid är så viktig för dagligt liv, och att folk inte vill ändra. Dagens system är så väletablerat att det inte finns så stor anledning att byta. Enheten timme används överallt och har funnits sedan åtminstone 2000 f.Kr.
Stjärndygn
Ett litet annorlunda sätt att ange dygnets längd är att istället för solen, mäta jordens rotation jämfört med en fast punkt på stjärnhimlen. Detta s.k. stjärndygn blir något kortare än ett soldygn eftersom jorden under ett dygn hinner svänga en aning i sin bana runt solen. Ett medelstjärndygn är 23 timmar 56 minuter och 4,09054 sekunder långt. Det blir ett stjärndygn mer per år än soldygn.
