Storfothöns
Från Rilpedia
| ?Storfothöns | |
|---|---|
 Alectura lathami
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Hönsfåglar Galliformes |
| Familj: | Storfothöns Megapodiidae |
|
|
|
| §Megapodiidae | |
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Storfothöns (Megapodiidae) är en familj inom ordningen hönsfåglar med 19 arter i 6 släkten.
Innehåll |
Utseende och beteende
De är kompakta, mellanstora fåglar med små huvuden och stora fötter. De undviker att flyga, om inte absolut nödvändigt, och tillbringar större delen av tiden på marken. De flesta arter bor i djungeln och de flesta har brun eller svart fjäderdräkt. Många arter är tillbakadragna och ensamlevande, medan andra lever i kolonier på tusentals fåglar.
Utbredning
Storfotshönsen lever i Australien, Nya Guinea och Filippinerna.
Häckning
Storfothönsen ruvar inte sina ägg på traditionellt sätt, utan gräver ner dem. De är mest kända för att bygga stora högar av ruttnande växtlighet. Dessa sköts av hannen, vilken kontinuerligt justerar temperaturen genom att tillföra och ta bort material. Men inte alla arter bygger högar, några gräver helt enkelt ner äggen i lös sand eller jord och låter solen värma äggen. En art låter vulkanisk aktivitet i jorden värma äggen.
Kycklingarna har inte någon äggtand, utan bryter sig ut ur ägget med kraftfulla klor, och gräver sig sedan vidare upp till ytan. De kläcks med full fjäderdräkt, aktiva och redo för ett självständigt liv. Efter att äggen kläckts tar föräldrarna inte längre något ansvar för kycklingarna.
Släkten
- Megapodius - 11 arter
- Macrocephalon - 1 art
- Leipoa - 1 art
- Alectura - 1 art
- Aepygodus - 2 arter
- Talegalla - 3 arter
Sibley-Ahlquists taxonomi
Enligt Sibley-Ahlquists taxonomi tillhör storfothönsen, tillsammans med hockohönsen ordningen Craciformes, en ordning de brutit ut ur hönsfåglarna.
Referenser
- Göth, A., & Evans, C. S. (2004). Social responses without early experience: Australian brush-turkey chicks use specific visual cues to aggregate with conspecifics. Journal of Experimental Biology, 207, 2199-2208.
- Flyttfåglar av Jacques Perrin & Jean-Francois Mongibeaux (2003) ISBN 91-7054-968-0
