Sigfrid Ericson

Från Rilpedia

Version från den 28 april 2009 kl. 11.08 av Cerrito (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Masthuggskyrkan i Göteborg, efter Sigfrid Ericsons ritningar
S:t Matteus metodistkyrka i Göteborg uppfördes 1923, efter Sigfrid Ericsons ritningar

Sigfrid Ericson, född 7 oktober 1879 i Fritsla, död 22 januari 1958 i Göteborg, var en svensk arkitekt och rektor för Slöjdföreningens skola (1913-1945).

Sigfrid Ericson gifte sig 11 maj 1911 med Ruth, född Josefson (1885-1953) i Simlångsdalen. Han gifte om sig den 2 november 1954 med Karna, född Asker. Sigfrid Ericson är begravd på Breareds kyrkogård i Simlångsdalen.

Ericson utexaminerades som arkitekt från Chalmers 1899, Arkitekturskolan KKH 1902, blev arkitekt vid Byggnadsstyrelsen, lärare i byggnadsritning vid Chalmers 1903-1913, styrelseledamot i Röhsska konstslöjdmuseet, i Slöjdföreningens skola, i föreningen Konstfliten. Han var tillsammans med Arvid Bjerke huvudarkitekt för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 när till exempel Götaplatsen och Liseberg anlades och byggnader som Göteborgs konstmuseum och Göteborgs Konsthall byggdes. Hans första större uppdrag var att tillsammans med arkitekten Hans Hedlund rita fastigheten Haga Nygata 8, Robert Dicksons stiftelse "Slottet" som stod klart i september 1904.[1]

Sigfrid Ericson var också arkitekten bakom ett antal kyrkobyggen och konstruktionen av Masthuggskyrkan (1914) kan betecknas som hans definitiva genombrott inom svensk kyrkoarkitektur. Redan tidigare hade han gett upphov till kyrkor och kapell, varav Surte (1911) och Hunnebostrand hör till de mest enhetliga exemplen på hans produktion. Senare märks bland andra Skene kyrka (1917) och kapellet i Nissaström och vidare S:t Matteus metodistkyrka vid Herkulesgatan 28 på Hisingen (invigd 16 september 1923), Brämaregårdens kapell (oktober 1925) och Johannebergs kyrka (13 oktober 1940). Till hans övriga produktion av nybyggda kyrkor hör Jörlanda (1926), Hönö (1933-1934), Lyse och Svenasjö kyrkor, samt kapellet i Träslövsläge. Han deltog också i restaurations- och renoveringsarbeten såsom 1903-1904 och 1952 i Breareds kyrka[2] i Simlångsdalen.

I Simlångsdalen anlade han också den privata trädgårdsanläggningen Vargaslätten.[3]

Bibliografi

  • Nutida hemslöjd, 1907
  • Arbetsbeskrifning till ny kyrka jämte tillhörande expeditionsbyggnad och bårhus för Masthuggsförsamlingen i Göteborg, 1910
  • Slöjdföreningens skola på jubileumsutställningen i Göteborg 1923: skrift till 75-årsminnet av skolans stiftande, 1924
  • Akka-Kvikkjokk: genom Sarekfjällen, Svenska turistföreningens årsskrift, 1925, s. [257]-272 : ill.
  • Skövlingen av vår främsta nationalpark – Stora Sjöfallet, 19??
  • Utställningens arkitektur, 1930
  • Slöjdföreningens skola på Stockholmsutställningen 1930 av konstindustri, konsthantverk och hemslöjd: Bilder av skolans utställningsföremål, 1931
  • Porträttbildhuggaren och hans offer: Reflektioner inför tre skulpturala Romdahlsporträtt, 1943
  • Textil mönsterkomposition vid Slöjdföreningens skola: Dagmar Gundersens metod, av Sigfrid Ericson, Karna Asker, Betty Kylberg, 1944
  • Slöjdföreningens skola 1848-1948: skolans historia genom hundra år, 1948
  • Dionysos, den månggestaltade, [utg. av] Slöjdföreningens skola, Göteborg, 1955
  • Trädgården: hur dess färger skiftar medan årstiderna växlar, [utg. av] Stiftelsen Albert Ekmans fond, 1956
  • Om jungfru Lilit – Adams första hustru: ur myternas värld, 1957

Referenser

Noter

  1. Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4 s. 58
  2. Jansson, Bror: Breareds kyrka, 1994
  3. Högardh-Ihr, Christina, 1962-: Vargaslätten: Historien om en trädgård, Bokförlaget Signum, Lund, 2003

Källor

Personliga verktyg