Kristina Söderbaum

Från Rilpedia

Version från den 23 april 2009 kl. 11.30 av Tomas e (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Kristina Söderbaum född 5 september 1912 Beata Margareta Kristina Söderbaum i Stockholm, Sverige, död 12 februari 2001, Hitzacker, Niedersachsen, Tyskland. Svensk-tysk skådespelare, verksam i Tyskland. Hon var till sin död mantalsskriven i Malmö. Hon var gift med den tyske regissören Veit Harlan från 1939 till hans död 1964.

Innehåll

Biografi

Söderbaum gick i skola i Stockholm, Paris och Schweiz. Hennes far var ständige sekreteraren i Kungliga Vetenskapsakademien, tillika Nobelpriskommitténs vice ordförande, professor Henrik Gustaf Söderbaum. Sedan hennes föräldrar avlidit i hastig följd reste hon 1934 till Berlin där hon började på teaterskola, 22 år gammal. Ganska snart blev hon upptäckt av den framgångsrike filmregissören Veit Harlan, och fick en roll i en av hans filmer 1937. 1939 gifte hon sig med Veit Harlan i hans tredje äktenskap, och de fick två söner. Söderbaum gjorde snabbt karriär och blev stjärna i många storfilmer.

Söderbaum spelade huvudrollen i flera internationella publiksuccéer: Verwehte Spuren (1938), Das unsterbliche Herz (1939), Den gyllene staden (1942) och Vildfågel (1944).[1]

I likhet med sina tyska kollegor under andra världskriget medverkade paret också i tre propagandafilmer på order av naziregimen: Jud Süss (1940), Der Grosse König (1942) och Kolberg (1945). Samtliga är spelfilmer förlagda till historisk miljö. Jud Süss är en antisemitisk film som Goebbels försåg det framgångsrika filmparet med ett personligen justerat manuskript till. Harlan ställdes efter kriget inför rätta för denna film, men frikändes.

Efter krigsslutet skulle det dröja 6 år innan Söderbaum och maken Harlan började filma igen. Efter Veit Harlans död 1964 försörjde Söderbaum sig i huvudsak som fotograf, och bodde i München tillsammans med sin syster.[2] Då och då medverkade hon i nya filmer, bland annat i TV-serien Bergdoktorn. Sin sista film gjorde Söderbaum 1993: Night Train To Venice med Hugh Grant i huvudrollen. Av Söderbaums 25 filmer spelade hon in 13 st efter kriget. Hon var aktiv på vita duken i sju decennier.

Filmografi (i urval)

Källor

  1. http://www.dhm.de/lemo/html/biografien/SoederbaumKristina
  2. Jan Mosander, Berlin: Krutrök, murbruk och delikatessdiskar, s. 266ff, Bonnier Fakta 2005

Externa länkar

Personliga verktyg