Luftskepp
Från Rilpedia
Luftskepp är ett samlingsnamn för en grupp av luftfarkoster som är lättare än luft. Till skillnad från flygplan eller helikoptrar, som med kraftiga motorer och vingar skapar lyftkraft, flyger ett luftskepp med hjälp av Arkimedes antika princip om att väga mindre än den luftmassa som luftskeppets kropp pressar undan. Detta gör att även mycket stora luftskepp, med en massa på flera hundra ton, fortfarande väger mindre än luft och alltså flyger utan att det kräver någon tillförd energi. För att få ett luftskepp att väga mindre än luft, fyller man det med gas som har låg densitet, en så kallad lyftgas. Främst har vätgas eller helium använts, men varmluft och kolväteföreningar har också testats. Normalt skiljer man luftskepp och varmluftsballonger åt, även om de grundläggande fysikaliska principerna om att vara lättare än luft är desamma. I ett luftskepp sitter man heller inte i en korg, utan passagerar och lastutrymmen har historiskt sett oftast varit inrymda i själva flygkroppen.
Innehåll |
Historik
Luftskepp var den första farkosttyp som kunde klara kontrollerade, motordrivna flygturer. De hade sin storhetstid under 1920 och 30-talen då de gick i reguljär trafik mellan Europa, Nord och Sydamerika. Det vid sidan av Hindenburg mest kända luftskeppet, Graf Zeppelin, väckte enorm uppmärksamhet när det 1929 flög jorden runt. Flygturen gick från Lakehurst, New Jersey i USA, över Atlanten, till Friedrichshafen och Berlin i Tyskland. Därefter flög skeppet vidare österut över ryska Sibirien till Tokyo i Japan, en sträcka över 11 000 km, och den längsta non-stop flygning som någonsin gjorts. Därefter gjorde skeppet ytterligare en bravur med historiens första non-stop flygning över Stilla Havet från Japan till San Francisco i USA, innan det fortsatte söderut till Los Angeles. Skeppet korsade det amerikanska fastlandet och flög över Chicago innan det slutligen var tillbaka i Lakehurst. Hela flygturen på 31 400 km, tog ganska exakt 12 dagar, vilket fortfarande imponerar.
Storhetstiden fick ett abrupt slut mot slutet av 30-talet, och det var i huvudsak två händelser som ledde fram till detta. Den ena var när det tyska luftskeppet Hindenburg fattade eld vid Lakehurst Naval Air Station, New Jersey, och 35 av de 97 ombord omkom. Hindenburg gick i reguljär persontrafik över Atlanten under 1936-1937 och de spektakulära scenerna när det vätgasfyllda skeppet fattade eld gav luftskeppen under lång tid ett dåligt rykte. Den andra händelsen var krigsutbrottet som omöjliggjorde persontrafik mellan många länder såsom den med Hindenburg mellan Tyskland och USA. När Andra Världskriget var över hade konventionella flygplan hunnit ikapp utvecklingen och erbjöd snabbare flygförbindelser och uppfattades som betydligt säkrare.
Konstruktionstyper
I huvudsak finns det två olika slags luftskepp, stela och mjuka, där det idag nästan enbart mjuka luftskepp, så kallade blimpar, som används. Stela luftskepp är samma sak som Zeppelinare, uppkallade efter greven Ferdinand von Zeppelin, och är alltså uppbyggda kring ett fast ramverk som håller upp hela skeppet. En Zeppelinare är alltså inte en mjuk gasballong, vilket många felaktigt leds att tro, utan en stel konstruktion som behåller formen även när den inte är fylld med lyftgas. Så fungerar däremot blimpar som idag är populära som TV och reklamplattformar vid stora idrottsevenemang i framförallt USA.
Ibland används även benämningen halvstela luftskepp om skepp som har en i varierande grad fast nedre plattform påbyggd med en mjuk övre gasfylld del som förlorar sin form när den töms på gas. Den typen av skepp är något mer vanlig i Europa och erbjuder nöjesturer eller används i forskningssyfte. Zeppelinare, stela luftskepp som korsar världshaven, finns inte idag.
Prestanda
Luftskepp som Graf Zeppelin och Hindeburg fylldes med vätgas, vilket i sig utgör en risk då vätgas, tillskillnad från Helium, är mycket brandfarligt och kan i rätt luftblandning till och med vara explosiv. Riskerna med vätgas var redan då väl kända, men på grund av världsläget var tillgången till helium starkt begränsad. Världens då enda heliumproducent, USA, vägrade att exportera gasen till Tyskland, eftersom man misstänkte att luftskeppen skulle användas i militärt syfte. Därför kom de tyska luftskeppen att fyllas med den betydligt lättåtkomligare och billigare vätgasen. Amerikanska luftskepp vid denna tidpunkt var däremot fyllda med helium.
Idag är tillgången till helium god, även om prislappen fortfarande är relativt hög. Skillnaden mellan vätgas och helium är bortsett från tillgänglighet och risk inte särskilt stor. Ett vätgasfyllt luftskepp har en lyftkraft som är ungefär 8% högre, men till priset av den risk det innebär med tusentals kubikmeter brandfarlig gas. Ädelgasen helium brinner däremot inte utan kväver eventuell eld istället för att fungera som bränsle.
Vätgasens fara har dock diskuterats då den som gas är väldigt flyktig och brinner uppåt. Själva gasens fara i luftskeppssammanhang har dock ej setts än då skadorna som orsakardes vid Hindenburg katastrofen ej kom från vätgasen utan från bränslet, fall och det silvriga höljet.[källa behövs]
En kubikmeter helium under normalt tryck vid jordytan ger en lyftkraft på över tio newton, eller den kraft som behövs för att lyfta ett kg. Luftskeppet Hindenburg rymde 200 000 kubikmeter av den lättare vätgasen, vilket alltså gav skeppet en lyftkraft på närmare 2,2 miljoner newton, den kraft som krävs för att lyfta 220 ton. Av denna lyftkraft krävdes ungefär hälften för skeppets egna konstruktion, skeppet kunde alltså lyfta lite över 110 ton passagerare och last. Ombord sov passagerarna i hytter och serverades mat i skeppets egna restaurang. Upp till 72 passagerare betjänades av ett 40-tal besättningsmän.
Hindenburgs toppfart var 135 km/h, toppnoteringarna för andra luftskepp från samma tidsepok ligger på drygt 140 km/h.
Framtiden
På senare tid har intresset för luftskepp ökat. Luftskepp gör av med betydligt mindre bränsle, har längre räckvidd, flyger lägre och tystare, kräver inga flygplatser och kan erbjuda större komfort för sina passagerare än konventionella flygplan. Ur miljösynpunkt är det ett klart överlägset alternativ jämfört med konventionella flygplan. Dess två största nackdelar är dess enorma storlek och den begränsade toppfarten.
Flera projekt har dragits igång de senaste decennierna med målsättning att bygga stora skepp med lyftkapacitet på flera hundra ton. Intresset har inte minst vuxit hos den amerikanska krigsmakten, då luftskepp har potential att lyfta stridsklara förband in i en krigszon utan behov av vare sig hamnar eller flygplatser.
Referenser
- http://www.channel4.com/history/microsites/H/history/a-b/airships2.html
- http://www.worldskycat.com/
- Transportmedel
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Luftskepp
