Utjämningsmandat

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Utjämningsmandat finns för att skapa en bättre proportionell fördelning mellan partierna i ett val med flera valkretsar.

I Sverige används sedan år 1970 utjämningsmandat i riksdagsval och i val till landsting, där det finns fasta spärrar på 4 procent (fyraprocentsspärren) respektive 3 procent. Kommunalval i Sverige saknar utjämningsmandat, vilket innebär att det skapas en naturlig spärr i kommuner med flera valkretsar (det är ju färre mandat i enskilda valkretsar och då krävs det förstås en större andel väljare för att vinna ett första mandat).

I val till riksdagen är 39 av 349 mandat utjämningsmandat och i landstingsvalen är 1/10 av mandaten avrundat uppåt utjämningsmandat. Utjämningsmandaten fördelas alltid efter jämkade uddatalsmetoden baserat på resultatet i hela valområdet. Vid fördelning av ett partis utjämningsmandat mellan valkretsarna används dock uddatalsmetoden.

I val till Stortinget i Norge används utjämningsmandat sedan år 1989. Liksom i Sverige tillämpas en spärrregel på 4 procent för att partier skall få delta i fördelningen. Från början fördelades 8 utjämningsmandat. Antalet höjdes år 2005 till 19, ett för varje fylke.

Felräkningen i valet 2002

I valet 2002 hade Valmyndigheten fel i sina uträkningsprogram. Text-TV visade en fördelning av respektive partis mandatfördelning mellan valkretsarna och Valmyndighetens en annan. När felet uppdagades dagen efter valet visade det sig att man fördelat utjämningsmandaten inom partierna enligt jämkade uddatalsmetoden istället för uddatalsmetoden. Felet rättades snabbt till och påverkade inte mandatfördelningen mellan partierna, däremot påverkades i några enstaka fall fördelningen av utjämningsmandaten på valkretsar inom partierna.

Hur många partier och hur många kandidater som påverkades av felet är inte känt. Men två av Kristdemokraternas fyra utjämningsmandat gick till Blekinge och Norrbotten istället för till andra större valkretsar där man redan fått fasta mandat. Någon större publicitet kring detta uppstod inte och de enda noteringar som antyder vad som skedde man kan idag hitta i två artiklar i tidningen Sydöstran: [1][2].

Att det är uddatalsmetoden och inte jämkade uddatalsmetoden som ska användas när det bestäms vilken valkrets som ska få ett utjämningsmandat framgår av vallagen SFS 2005:837 14 kap. 5 § sista meningen "I en valkrets där partiet inte har fått något fast valkretsmandat skall dock jämförelsetalet vid tilldelningen av det första mandatet vara lika med partiets röstetal".

Nedanstående exempel är hämtat från Kristdemokraternas valresultat 2002. Först har alla fasta mandat fördelats. Enligt lagen sätts partiets jämförelsetal i de valkretsar där det inte fått något mandat lika med röstetalet. Längre ned ska vi se vad som händer om man i stället (felaktigt) använder den jämkade uddatalsmetoden.

Det största jämförelsetalet har partiet i Västernorrlands län. Första utjämningsmandatet går därmed dit och därefter beräknas ett nytt jämförelsetal genom att röstetalet delas med 3. Nu har partiet det största jämförelsetalet i Blekinge län, så det andra utjämningsmandatet går dit. Ett nytt röstetal räknas ut för Blekinge. Sedan är det i Norrbottens län som partiet har det största jämförelsetalet. Ett utjämningsmandat tilldelas länet och på samma sätt räknas även där ett nytt jämförelsetal ut. Så har vi ett utjämningsmandat kvar att dela ut. Det går till Jönköpings län, där partiet har det största jämförelsetalet (8063). Resultatet blev att de fyra utjämningsmandaten gick till Blekinge län, Jönköpings län, Norrbottens län och Västernorrlands län.

Om man i stället (felaktigt) använder den jämkade uddatalsmetoden är det första jämförelsetalet lika med röstetalet dividerat med 1,4. Följande tabell illustrerar processen:

Enligt denna tabell har partiet störst jämförelsetal i Västernorrlands län, som därför får det första utjämningsmandatet. Ett nytt röstetal räknas ut på samma sätt som tidigare. Nästa i tur blir Jönköpings län med jämförelsetalet 8063. Då jönköping efter tilldelningen har 3 mandat blir det nya jämförelsetalet detsamma som röstetalet delat med 7 (3 mandat*2+1). Efter detta har partiet störst jämförelsetal i Stockholms län, som får det tredje utjämningsmandatet. Det fjärde utjämningsmandatet tillfaller nu Västra Götalands västra valkrets. Resultatet blir alltså att utjämningsmandaten tillfaller Jönköpings län, Stockholms län, Västernorrlands län och Västra Götalands västra valkrets.

Detta visar att resultaten kan bli olika med dessa två metoder. I exemplet med Uddatalsmetoden blir den geografiska spridningen av mandat större, då både Blekinge och Norrbottens län får en riksdagsledamot för Kristdemokraterna. I det nedre exemplet tillfaller mandaten istället Stockholms län och Västra Götalands västra valkrets, som redan har tilldelats fasta mandat.

Se även

• Fasta mandat
• Uddatalsmetoden
• Jämkade uddatalsmetoden