Nyckelpigor

Från Rilpedia

Version från den 10 maj 2009 kl. 03.25 av TXiKiBoT (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Nyckelpigor
Ladybird 20050724 001.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djurriket
Animalia
Stam: Leddjur
Arthropoda
Understam: Sexfotingar
Hexapoda
Klass: Insekter
Insecta
Underklass: Bevingade insekter
Pterygota
Ordning: Skalbaggar
Coleoptera
Underordning: Allätarbaggar
Polyphaga
Familj: Nyckelpigor
Coccinellidae
Vetenskapligt namn
§Coccinellidae
Underfamiljer[1]
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Nyckelpigor (Coccinellidae), en familj i ordningen skalbaggar. Det finns cirka 65 arter i Sverige och mer än 4500 i hela världen.

Innehåll

Utseende

Nyckelpigor har ett karakteristiskt utseende med sina ofta färgrika täckvingar, vanligen med ett tydligt prickmönster. Färgen varierar betydligt; oftast ingår några av färgerna svart, rött, gult och brunt. De är tämligen små skalbaggar, längd mellan 1 och 10 millimeter, med korta ben och antenner och nästan halvklotformig kropp.

Vanor

De flesta nyckelpigor lever av rov. Bland större arter är bladlöss det vanligaste bytet, mindre föredrar ofta sköldlöss. Några få, släktena Subcoccinella och Cynegetis, är växt- eller svampätare.

De fullbildade, rovlevande nyckelpigorna har hög konsumtion av blad- eller sköldlöss, men överträffas klart av de stora, klumpiga men lättrörliga larverna.

Nyckelpigornas klara färger kan ses som en varningssignal. Skalbaggarna kan nämligen avsöndra en gul vätska från benens leder, en vätska som förutom att den är giftig också har en påfallande besk smak. Vissa rovinsekter och fåglar äter dock ändå nyckelpigor.

Ekonomisk betydelse

Många nyckelpigor används inom biologisk bekämpning för att hålla efter bladlöss och sköldlöss. Å andra sidan finns det arter, till exempel Subcoccinella vigintiquatuorpunctata, 24-prickig nyckelpiga, som kan uppträda som skadedjur på sockerbetor och klöverväxter.

Nyckelpigor i Sverige

En av de vanligaste arterna i Sverige är den 7-prickiga nyckelpigan Coccinella septempunctata, även kallad Jungfru Marie nyckelpiga. Den är stor, mellan 5,5 och 8 millimeter, och röd med svarta prickar. Den äter både bladlöss och sköldlöss.

En annan art som kan komma att bli vanlig i Sverige är den asiatiska arten Harmonia axyridis (harlekinnyckelpiga). Den har tidigare spridit sig på kontinenten och i Nordamerika, där den riskerar att konkurrera ut inhemska arter. På senare tid har fynd även konstaterats i Malmö.[2]

Familjärt namn

Både den 7-prickiga nyckelpigan och den tvåprickiga nyckelpigan (Adalia bipunctata) kallas ofta gullhöna. [3]

Bildgalleri

Noter

  1. Fauna Europaea
  2. Sydsvenskan [1]
  3. Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Geebers, Lund 1867/Malmö 1962, sida 221 [2]

Externa länkar

Personliga verktyg