Andreas Randel
Från Rilpedia
Andreas Randel, född 6 oktober 1806 i Ramdala Blekinge län, död 27 oktober 1864 i Stockholm, var en svensk kompositör och violinist. Han tog sitt efternamn efter Ramdala socken men han hette egentligen Pettersson. Randel arbetade som konsertmästare vid Operan, regementsmusiker och var professor vid Kungliga Musikaliska Akademien när han avled.
Randel lärde sig spela polskor och psalmer på en fiol som han fick av en kringvandrande spelman. 1818 kom han till Karlskrona där han uppmärksammades för sin talang, bland annat av friherre Gerhard De Geer, som uppfostrade honom tillsammans med sina egna söner. 1821 fick han med stöd av kronprins Oscar, resa till Paris för att studera violinspel för Pierre Baillot och komposition för Luigi Cherubini.
Han kom tillbaka till Stockholm med höga betyg 1828, och fick genast anställning som violinist. 1838 blev han andre konsertmästare i hovkapellet och 1861 förste kapellmästare. Sedan 1844 hade han varit violinlärare och sedan 1859 professor vid Musikaliska akademin, där han blev ledamot 1837. Under flera år var han verksam som musikdirektör vid Andra livgrenadjärregementet och mellan 1853 och 1862 var han ledare för Par Bricoles sångkör.
1858 genomförde han en konsertresa till Tyskland och Frankrike
Randel komponerade eller arrangerade musik till 20 dramatiska stycken, bland annat Macbeth, Deborah, Torkel Knutsson, Ung-Hanses dotter och F. A. Dahlgrens Värmlänningarna, till vilken han bidrog genom att dels arrangera musiken och dels komponera flera av sångerna i folkton samt ouvertyren. Han skrev dessutom flera orkesterverk, bland annat en sorgmarsch vid Oscar I:s begravning och en Jubeluvertyr vid Karl XV:s bröllop. Därutöver skrev han tre violinkonserter, två fantasier över svenska folkvisor, tre stråkkvartetter och flera solostycken för violin samt tonsatte Snabba äro livets stunder, Ren sig kvällen synes höja och flera manskvartetter liksom en mängd solosånger.
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
