Geologisk tidsskala
Från Rilpedia
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| - | <noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>En '''geologisk tidsskala''' är en sammanställning av jordens geologiska [[ | + | <noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>En '''geologisk tidsskala''' är en sammanställning av jordens geologiska strata ([[stratum]]), tolkade utifrån en teori (eller snarare en [[filosofi]]) som kallas uniformismen. Olika lager är uppbyggda på olika sätt, många innehåller olika fossil, och lagren ligger i en viss ordning. De är namngivna som perioder, definierade av arbetsgrupper inom [[International Commission on Stratigraphy]]. |
Grunden för åldrarna i denna tidsskala var [[James Hutton]]s uniformism, dvs tanken att allt bildats långsamt och att det aldrig varit något slags större katastrof. [[Charles Lyell]] arbetade vidare på denna tanke och populariserade den 1830. Under 1800-talet letade många forskare efter metoder som skulle passa denna teori, men man kallade teorin för "geologiska fakta". När man i början av 1900-talet fann sådana metoder började man använda dem. Det finns dock många problem med sådana metoder, både relativa metoder som [[biostratigrafi]] och radiometriska [[datering]]smetoder [[geokronologi|geokronologin]], som anses ge absoluta åldrar på olika [[bergart|bergarter]] och vara rikitga därför att de stämmer med den tidsskala man har. | Grunden för åldrarna i denna tidsskala var [[James Hutton]]s uniformism, dvs tanken att allt bildats långsamt och att det aldrig varit något slags större katastrof. [[Charles Lyell]] arbetade vidare på denna tanke och populariserade den 1830. Under 1800-talet letade många forskare efter metoder som skulle passa denna teori, men man kallade teorin för "geologiska fakta". När man i början av 1900-talet fann sådana metoder började man använda dem. Det finns dock många problem med sådana metoder, både relativa metoder som [[biostratigrafi]] och radiometriska [[datering]]smetoder [[geokronologi|geokronologin]], som anses ge absoluta åldrar på olika [[bergart|bergarter]] och vara rikitga därför att de stämmer med den tidsskala man har. | ||
Versionen från 1 maj 2007 kl. 14.19
En geologisk tidsskala är en sammanställning av jordens geologiska strata (stratum), tolkade utifrån en teori (eller snarare en filosofi) som kallas uniformismen. Olika lager är uppbyggda på olika sätt, många innehåller olika fossil, och lagren ligger i en viss ordning. De är namngivna som perioder, definierade av arbetsgrupper inom International Commission on Stratigraphy.
Grunden för åldrarna i denna tidsskala var James Huttons uniformism, dvs tanken att allt bildats långsamt och att det aldrig varit något slags större katastrof. Charles Lyell arbetade vidare på denna tanke och populariserade den 1830. Under 1800-talet letade många forskare efter metoder som skulle passa denna teori, men man kallade teorin för "geologiska fakta". När man i början av 1900-talet fann sådana metoder började man använda dem. Det finns dock många problem med sådana metoder, både relativa metoder som biostratigrafi och radiometriska dateringsmetoder geokronologin, som anses ge absoluta åldrar på olika bergarter och vara rikitga därför att de stämmer med den tidsskala man har.
Tiden innan kambrium kallas generellt för prekambrium, men den korrekta indelningen är hadeikum, arkeikum och proterozoikum. Ursprungligen användes termen för att beteckna all tid innan det fanns spår av liv, dvs innan kambrium, men idag är det en något föråldrad term. Vendium är ett äldre namn på den yngsta delen av proterozoikum. Idag kallas den delen av jordens historia för ediacara.
Tidsskalan som presenteras nedan visar indelningen man gjort för 542 miljoner år, det som kallas fanerozoikum.
Tidsspannet till höger representerar det antal miljoner år sedan som tidsperioden började.
Källor
- Gradstein et al. 2004. The geological Time scale 2004
| eon | era | period | epok | milj. år | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| fanerozoikum | kenozoikum | kvartär | holocen | 0,0115 | ||
| pleistocen | 1,806 | |||||
| tertiär | neogen | pliocen | 5,332 | |||
| miocen | 23,03 | |||||
| paleogen | oligocen | 33,9 | ||||
| eocen | 55,8 | |||||
| paleocen | 65,5 | |||||
| mesozoikum | krita | yngre krita | 99,6 | |||
| äldre krita | 145,5 | |||||
| jura | yngre jura | 161,2 | ||||
| mellersta jura | 175,6 | |||||
| äldre jura | 199,6 | |||||
| trias | yngre trias | 228 | ||||
| mellersta trias | 245 | |||||
| äldre trias | 251 | |||||
| perm | loping | 260 | ||||
| guadalup | 270,6 | |||||
| cisulal | 299 | |||||
| karbon | pennsylvan | 318,1 | ||||
| mississippi | 359,2 | |||||
| devon | yngre devon | 385,3 | ||||
| mellersta devon | 397,5 | |||||
| äldre devon | 416,0 | |||||
| silur | pridoli | 418,7 | ||||
| ludlow | 422,9 | |||||
| wenlock | 428,2 | |||||
| llandovery | 443,7 | |||||
| ordovicium | yngre ordovicium | 460,9 | ||||
| mellersta ordovicium | 471,8 | |||||
| äldre ordovicium | 488,3 | |||||
| kambrium | furong | 501,0 | ||||
| mellersta kambrium | 513,2 | |||||
| äldre kambrium | 542 | |||||
