The Alarm
Från Rilpedia
m (robot Ändrar: fr:The Alarm (groupe)) |
RIL (Diskussion | bidrag) m (1 version: Replacing erroneous auto imports) |
Nuvarande version från 25 augusti 2010 kl. 13.02
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. |
The Alarm är ett rockband från Rhyl i Wales som startade sin karriär i vågorna av punken -77.
Bandets medlemmar var starkt påverkade av Ramones och Sex Pistols som de sett live i London. The Alarm var det tredje bandet som medlemmarna hade tillsammans. De två tidigare banden hade varit The Toilets och Seventeen.
Innehåll |
Medlemmar
- Mike Peters, sång
- Dave Sharp, gitarr
- Eddie MacDonald, bas
- Nigel Twist, trummor
Dave Sharp och Nigel Twist är uppvuxna i England och bägges familjer flyttade till Wales när de var i tonåren. Mike Peters och Eddie MacDonald är födda och uppvuxna i Wales och kamrater sen barnsben.
Karriären börjar
När debutsingeln "The Stand" släpptes hade bandet redan skaffat sig ett rykte om att vara ett riktigt bra liveband och hade en trogen skara beundrade som var med på alla deras spelningar.
Gruppen kallades "rockens nya hopp" och när de släppte sitt debutalbum "Declaration" 1984 så gick den rakt upp brittiska albumlistans 5:e plats.
Andra singeln, "68 Guns" skapade en del uppmärksamhet och den är, kanske mer än någon annan låt, The Alarms signum.
Karriären stannar av
Men när det stora mäktiga musikmagasinet NME sågade dem med motiveringen att de var ett kostym/kliché-band så vände karriären.
De var förband åt U2, hade både Neil Young och Bob Dylan som gästartister på sina spelningar och dessutom spelade de tillsammans med Queen och Status Quo inför ett fullsatt Wembley Stadium 1986.
Men de förblev, kommersiellt sett, ett band som ständigt var nära men aldrig slog igenom hos den stora breda massan.
Brytning
30 juni 1991 spelade man på Brixton Academy och stämningen i bandet var allt annat än bra.
Gitarristen, Dave Sharp, ville skriva fler sånger och även ta över en del av sången och inrikta sig mer på bluesbaserad rockmusik. Mike Peters motsatte sig detta.
Efter kvällens sista låt, Blaze of Glory så tackar Mike för sig. Han säger:
| ” | — This is my final moment with The Alarm | ” |
och sen lämnar han scenen och sina bandkollegor. Publiken fortsätter att skandera refrängen: ”…going out in a Blaze of Glory…”. De andra medlemmarna var besvikna och chockade och brytningen var total.
Efter brytningen
Mike Peters åkte sen hem till Wales höll sig undan offentligheten i 18 månader. Han släppte tre stycken soloalbum mellan 1994 och 1998. "Breathe", "Feel Free" och "Rise".
Dave Sharp släppte ett soloalbum ("Hard Travellin") och flyttade senare till New Orleans där han spelade i liten skala, mestadels på pubar.
Nigel Twist flög till San Francisco dagen efter uppbrottet och har sedan dess jobbat som utredare åt en advokatbyrå.
Eddie MacDonald sadlade om och blev fotograf med inriktning på att plåta nya band som skulle skicka foton till skivbolag.
Alarm 2000
1995 drabbades Mike Peters av cancer. Han besegrade cancern och detta gav honom hopp för framtiden.
Kring 1999 så hade Mike Peters börjat turnera med vad som senare kom att kallas "Alarm 2000". Bandet består då, förutom Mike Peters, av:
- Craig Adams, bas (ex Sisters of Mercy, The Mission, The Cult)
- James Stevenson, gitarr (Chelsea, Generation X, Gene Loves Jezebel, The Cult)
- Steve Grantley, trummor (Stiff Little Fingers).
Återförening
The Alarms originalmedlemmar återförenades för en konsert 2004, som anordnades av VH1 för en programserie som heter "Bands Reunited". Den konserten rensade luften en del bland originalmedlemmarna.
Sommaren 2005 skrev The Alarm låtar till det kommande albumet, "Under Attack", som inspirerades av händelserna i samband med bombningarna i Londons tunnelbana. Albumet släpptes i februari 2006 och singeln "Superchannel" gick in på första plats på officiella brittiska rock-singellistan.
Mitt i inspelningen av albumet fick Mike Peters reda på att han för andra gången i sitt liv blivit diagnosticerad för cancer, den här gången leukemi. Han bildar i samband med detta en organisation mot cancer "Love Hope Strength Foundation".
En av låtarna på albumet, "Without a Fight" är direkt kopplad till Mike Peters cancer.
7/7/2007 ger bandet ut den första av 7 EP:n under namnet "The Counter Attack collective" som skickas ut som en prenumeration 1 gång per månad fram till att man släpper ett nytt album med namnet "The Counter Attack" i januari 2008, i samband med "Gathering 16", är en årlig händelse/sammankomst som går av stapeln sista januari varje år Llandudno, Wales.
