Geologi
Från Rilpedia
(→Se även: Portal:Geologi) |
|||
| (3 mellanliggande versioner visas inte.) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| - | <noinclude>{{rpsv. | + | <noinclude>{{rpsv.basedon.wpsv}}</noinclude>'''Geologi''', vetenskapen om uppkomst, sammansättning och förändring av jordskorpans [[bergart|berg]]- och [[jordart]]er. Geologi ingår som en del inom ämnesområdet [[geovetenskap]]. Inom geologin finns flera olika underavdelningar, såsom [[petrologi]], [[mineralogi]], [[tektonik]], [[sedimentologi]], [[stratigrafi]] och [[paleontologi]]. |
| - | + | ||
| - | + | ||
| - | + | Inom ämnesområdet historisk geologi studeras jordens historia. Ingen kan dock veta hur gammalt allting är. Man försöker bestämma olika bergarters åldrar med hjälp av [[fossil]] ([[biostratigrafi]]) eller olika grundämnens sönderfallshastigheter ([[geokronologi]]). Det finns dock mängder av problem med dessa metoder (se specifikt under varje ämnesområde). Genom att passa in dessa metoder i en [[filosofi]] från [[1795]] har ett tidsschema över jordens tänkta utveckling fastställts, en så kallad [[geologisk tidsskala]]. | |
| - | + | Den som arbetar med geologi kallas för [[geolog]]. Geologer finns anställda vid bland annat gruvor, [[prospektering]]sföretag, [[länsstyrelse]]r, Sveriges geologiska undersökning ([[SGU]]), universitet och högskolor. | |
| - | + | ||
| - | ===Se även=== | + | ==== Geologins betydelse för andra områden ==== |
| + | |||
| + | Geologisk kunskap kan användas i flera olika sammanhang. Upptäckter av nya [[mineral]] kan till exempel ge upphov till nya, bättre material. Många människor bygger också en stor del av sin [[världsbild]] på vad geologer skriver om jordens historia. Utifrån geologiska kunskaper kan man alltså diskutera alltings ursprung, vilket är viktigt om man vill söka meningen med livet. | ||
| + | |||
| + | Inom samhällsplaneringen spelar geologin en stor roll på flera olika sätt. En bergarts [[mekaniska egenskaper]] är viktiga för att man ska kunna bryta rätt sorts material till [[ballast]] för vägar och järnvägar. Det är viktigt att man tar reda på hur geologiskt stabilt ett område är så att det inte finns risk för [[skred]] när en lera kommer i rörelse på grund av mycket regn. | ||
| + | |||
| + | Så kallade spricksystem i berggrunden fungerar som viktiga transportörer av [[grundvatten]], vilket innebär att miljöföroreningar och utsläpp som når ner till grundvattnet kan spåras, om man har kunskap om hur vattnet i ett område rör sig. | ||
| + | |||
| + | === Se även === | ||
| + | *'''[[Portal:Geologi]]''' | ||
| + | *[[geologisk tidsskala|Den geologiska tidsskalan]] | ||
*[[Geokemi]] | *[[Geokemi]] | ||
*[[Geofysik]] | *[[Geofysik]] | ||
| Rad 19: | Rad 26: | ||
===Externa länkar=== | ===Externa länkar=== | ||
| + | |||
| + | *[http://www.sgu.se/ SGU] | ||
*[http://www.minerals.net/index.htm Minerals] | *[http://www.minerals.net/index.htm Minerals] | ||
*[http://news.bbc.co.uk/1/hi/sci/tech/2290551.stm BBC News, Quakes reveal "core within a core"] | *[http://news.bbc.co.uk/1/hi/sci/tech/2290551.stm BBC News, Quakes reveal "core within a core"] | ||
Nuvarande version från 5 maj 2007 kl. 00.45
Geologi, vetenskapen om uppkomst, sammansättning och förändring av jordskorpans berg- och jordarter. Geologi ingår som en del inom ämnesområdet geovetenskap. Inom geologin finns flera olika underavdelningar, såsom petrologi, mineralogi, tektonik, sedimentologi, stratigrafi och paleontologi.
Inom ämnesområdet historisk geologi studeras jordens historia. Ingen kan dock veta hur gammalt allting är. Man försöker bestämma olika bergarters åldrar med hjälp av fossil (biostratigrafi) eller olika grundämnens sönderfallshastigheter (geokronologi). Det finns dock mängder av problem med dessa metoder (se specifikt under varje ämnesområde). Genom att passa in dessa metoder i en filosofi från 1795 har ett tidsschema över jordens tänkta utveckling fastställts, en så kallad geologisk tidsskala.
Den som arbetar med geologi kallas för geolog. Geologer finns anställda vid bland annat gruvor, prospekteringsföretag, länsstyrelser, Sveriges geologiska undersökning (SGU), universitet och högskolor.
Geologins betydelse för andra områden
Geologisk kunskap kan användas i flera olika sammanhang. Upptäckter av nya mineral kan till exempel ge upphov till nya, bättre material. Många människor bygger också en stor del av sin världsbild på vad geologer skriver om jordens historia. Utifrån geologiska kunskaper kan man alltså diskutera alltings ursprung, vilket är viktigt om man vill söka meningen med livet.
Inom samhällsplaneringen spelar geologin en stor roll på flera olika sätt. En bergarts mekaniska egenskaper är viktiga för att man ska kunna bryta rätt sorts material till ballast för vägar och järnvägar. Det är viktigt att man tar reda på hur geologiskt stabilt ett område är så att det inte finns risk för skred när en lera kommer i rörelse på grund av mycket regn.
Så kallade spricksystem i berggrunden fungerar som viktiga transportörer av grundvatten, vilket innebär att miljöföroreningar och utsläpp som når ner till grundvattnet kan spåras, om man har kunskap om hur vattnet i ett område rör sig.
Se även
- Portal:Geologi
- Den geologiska tidsskalan
- Geokemi
- Geofysik
- Grundvatten
- Kvartärgeologi
- Maringeologi
- Sveriges Geologiska Undersökning
- Medicinsk geologi
- Geovetenskap
