Naturligt urval
Från Rilpedia
SHL (Diskussion | bidrag) (Första version, där endast inledningen korrigerats och sparats, och övrig text tillsvidare rensats bort.) |
SHL (Diskussion | bidrag) (Förbättring av text) |
||
| (En mellanliggande version visas inte.) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| - | <noinclude>{{rpsv.basedon. | + | <noinclude>{{rpsv.basedon.wpsv}}</noinclude>'''Naturligt urval''' är ett begrepp för idén att [[individ]]er med [[egenskap]]er som gör dem bättre anpassade till den aktuella [[miljö]]n oftare överlever och kan fortplanta sig, vilket man menar gör att dessa egenskaper sprider sig till kommande [[generation]]er. Inom [[evolutionsteorin]] anses denna tänkta process vara en nödvändig del i [[evolution]]en. [[Charles Darwin]] var den som, tillsammans med [[Alfred Russell Wallace]], lade fram [[teori]]n om det naturliga urvalet som förklaring till de observerade skillnaderna mellan olika [[art]]er. |
| - | + | Sedan det blev känt hur gener och DNA fungerar (På Darwins tid visste dock inget om detta) tänker man sig inom evolutionsteorin att evolutionen drivs av det [[naturligt urval|naturliga urvalet]] i kombination med [[mutationer]] så att fördelaktiga mutationer ansamlas medan ofördelaktiga så småningom skulle försvinna ur populationen. | |
| - | + | Detta fungerar dock inte, visar närmare undersökning av verkligheten! Mutationer och naturligt urval klarar ''inte'' av att driva en generell utveckling från sämre till bättre. Det beror på att mutationer förekommer stort antal i varje individ (möjligen t.o.m. flera i varje gen, eller gen-paket), medan naturligt urval verkar på ''individer'', som alltså består av mängder av fysiskt ihopkopplade gener, och ''inte'' endskilda gener. | |
| - | + | För varje "bra" mutation (vilka är försvinnande få och omdiskuterade, och även de skadliga i långa loppet) måste naturliga urvalet "välja" minst 100 (lågt räknat) ''ofördelaktiga'' eller ''skadliga'' mutationer i samma individ. Dessa kommer då att överskugga effekten av den tillfälligt fördelaktiga mutationen och resultatet blir att skadliga mutationer ansamlas i sådan takt att naturliga urvalet inte ens hinner "rensa bort" dem, och bibehålla en [[population]] i ursprungligt skick. Denna effekt har kommit att kallas "genetisk [[entropi]]".<ref>J C Sanford "Genetic Entropy & The mystery of the Genome", ILN (2005), Feed My Sheep Foundation, Inc. (2008), ISBN-10: 0981631606, ISBN-13: 978-0981631608</ref> De mekanismer som anses driva evolutionen går alltså åt rakt motsatt håll, mot generell (och rasande snabb) ''försämring'' av organismer och populationer. | |
| - | + | ==Källor== | |
| + | <references/> | ||
{{evolutionsbiologi}} | {{evolutionsbiologi}} | ||
Nuvarande version från 28 december 2009 kl. 17.30
Naturligt urval är ett begrepp för idén att individer med egenskaper som gör dem bättre anpassade till den aktuella miljön oftare överlever och kan fortplanta sig, vilket man menar gör att dessa egenskaper sprider sig till kommande generationer. Inom evolutionsteorin anses denna tänkta process vara en nödvändig del i evolutionen. Charles Darwin var den som, tillsammans med Alfred Russell Wallace, lade fram teorin om det naturliga urvalet som förklaring till de observerade skillnaderna mellan olika arter.
Sedan det blev känt hur gener och DNA fungerar (På Darwins tid visste dock inget om detta) tänker man sig inom evolutionsteorin att evolutionen drivs av det naturliga urvalet i kombination med mutationer så att fördelaktiga mutationer ansamlas medan ofördelaktiga så småningom skulle försvinna ur populationen.
Detta fungerar dock inte, visar närmare undersökning av verkligheten! Mutationer och naturligt urval klarar inte av att driva en generell utveckling från sämre till bättre. Det beror på att mutationer förekommer stort antal i varje individ (möjligen t.o.m. flera i varje gen, eller gen-paket), medan naturligt urval verkar på individer, som alltså består av mängder av fysiskt ihopkopplade gener, och inte endskilda gener.
För varje "bra" mutation (vilka är försvinnande få och omdiskuterade, och även de skadliga i långa loppet) måste naturliga urvalet "välja" minst 100 (lågt räknat) ofördelaktiga eller skadliga mutationer i samma individ. Dessa kommer då att överskugga effekten av den tillfälligt fördelaktiga mutationen och resultatet blir att skadliga mutationer ansamlas i sådan takt att naturliga urvalet inte ens hinner "rensa bort" dem, och bibehålla en population i ursprungligt skick. Denna effekt har kommit att kallas "genetisk entropi".[1] De mekanismer som anses driva evolutionen går alltså åt rakt motsatt håll, mot generell (och rasande snabb) försämring av organismer och populationer.
Källor
- ↑ J C Sanford "Genetic Entropy & The mystery of the Genome", ILN (2005), Feed My Sheep Foundation, Inc. (2008), ISBN-10: 0981631606, ISBN-13: 978-0981631608
|
||||||||||||||
