Naturligt urval
Från Rilpedia
SHL (Diskussion | bidrag) (Första version, där endast inledningen korrigerats och sparats, och övrig text tillsvidare rensats bort.) |
SHL (Diskussion | bidrag) |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
- | <noinclude>{{rpsv.basedon. | + | <noinclude>{{rpsv.basedon.wpsv}}</noinclude>'''Naturligt urval''' är ett begreppet som går ut på att [[individ]]er med [[egenskap]]er som gör att de är anpassade till den aktuella [[miljö]]n oftare överlever och kan fortplanta sig, vilket man menar gör att dessa egenskaper tenderar att vara de som sprider sig till kommande [[generation]]er. |
Inom [[evolutionsteorin]] anses '''det naturliga urvalet''' vara en nödvändig delprocess i [[evolution]]en. [[Charles Darwin]] var den som, tillsammans med [[Alfred Russell Wallace]], lade fram [[teori]]n om det naturliga urvalet som förklaring till de observerade skillnaderna mellan olika [[art]]er. | Inom [[evolutionsteorin]] anses '''det naturliga urvalet''' vara en nödvändig delprocess i [[evolution]]en. [[Charles Darwin]] var den som, tillsammans med [[Alfred Russell Wallace]], lade fram [[teori]]n om det naturliga urvalet som förklaring till de observerade skillnaderna mellan olika [[art]]er. | ||
Rad 8: | Rad 8: | ||
Det visar sig att för varje "bra" mutation (vilka är försvinnande få och även de skadliga i långa loppet då de förstör ursprunglig god funktion) måste naturliga urvalet "välja" minst 100 (lågt räknat) ofördelaktiga eller skadliga mutationer i samma individ, som kommer att överskugga effekten av den tillfälligt fördelaktiga mutationen. Resultatet blir att skadliga mutationer ansamlas i sådan takt att naturliga urvalet inte ens hinner "rensa bort" dem. Denna effekt har kommit att kallas "genetisk [[entropi]]".<ref>J C Sanford "Genetic Entropy & The mystery of the Genome", ILN (2005), Feed My Sheep Foundation, Inc. (2008), ISBN-10: 0981631606, ISBN-13: 978-0981631608</ref> De mekanismer som anses driva evolutionen går alltså åt rakt motsatt håll, mot ''försämring'' av organismer. | Det visar sig att för varje "bra" mutation (vilka är försvinnande få och även de skadliga i långa loppet då de förstör ursprunglig god funktion) måste naturliga urvalet "välja" minst 100 (lågt räknat) ofördelaktiga eller skadliga mutationer i samma individ, som kommer att överskugga effekten av den tillfälligt fördelaktiga mutationen. Resultatet blir att skadliga mutationer ansamlas i sådan takt att naturliga urvalet inte ens hinner "rensa bort" dem. Denna effekt har kommit att kallas "genetisk [[entropi]]".<ref>J C Sanford "Genetic Entropy & The mystery of the Genome", ILN (2005), Feed My Sheep Foundation, Inc. (2008), ISBN-10: 0981631606, ISBN-13: 978-0981631608</ref> De mekanismer som anses driva evolutionen går alltså åt rakt motsatt håll, mot ''försämring'' av organismer. | ||
+ | |||
+ | ==Källor== | ||
+ | <references/> | ||
{{evolutionsbiologi}} | {{evolutionsbiologi}} |
Versionen från 28 december 2009 kl. 17.21
Naturligt urval är ett begreppet som går ut på att individer med egenskaper som gör att de är anpassade till den aktuella miljön oftare överlever och kan fortplanta sig, vilket man menar gör att dessa egenskaper tenderar att vara de som sprider sig till kommande generationer.
Inom evolutionsteorin anses det naturliga urvalet vara en nödvändig delprocess i evolutionen. Charles Darwin var den som, tillsammans med Alfred Russell Wallace, lade fram teorin om det naturliga urvalet som förklaring till de observerade skillnaderna mellan olika arter.
Inom evolutionsteorin tänker man sig att evolutionen drivs av det naturliga urvalet i kombination med mutationer. Man tänker sig att fördelaktiga mutationer ansamlas genom att göra sina bärare bättre på att producera avkomma, medan de som är negativa av motsvarande anledning så småningom skulle försvinna ur populationen.
På Darwins tid visste dock inget om varken DNA eller mutationer i detsamma, och vid närmare undersökning visar det sig att mutationer och naturligt urval inte klarar av att driva en utveckling från sämre till bättre. Det beror på att mutationer förekommer stort antal i varje individ (möjligen t.o.m. flera i varje gen, eller gen-paket), medan naturligt urval inte verkar på endskilda gener, utan på individer, som alltså består av mängder av fysiskt ihopkopplade gener,
Det visar sig att för varje "bra" mutation (vilka är försvinnande få och även de skadliga i långa loppet då de förstör ursprunglig god funktion) måste naturliga urvalet "välja" minst 100 (lågt räknat) ofördelaktiga eller skadliga mutationer i samma individ, som kommer att överskugga effekten av den tillfälligt fördelaktiga mutationen. Resultatet blir att skadliga mutationer ansamlas i sådan takt att naturliga urvalet inte ens hinner "rensa bort" dem. Denna effekt har kommit att kallas "genetisk entropi".[1] De mekanismer som anses driva evolutionen går alltså åt rakt motsatt håll, mot försämring av organismer.
Källor
- ↑ J C Sanford "Genetic Entropy & The mystery of the Genome", ILN (2005), Feed My Sheep Foundation, Inc. (2008), ISBN-10: 0981631606, ISBN-13: 978-0981631608
|