Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{språk|namn=Mongoliska<br/>|inhemskt namn=монгол Mongol<br/>[[Bild:Monggol.svg|27px]] Mong{{Unicode|ɣ}}ol<!--<span style="writing-mode:tb-rl;font-family: 'Mongolian Baiti', 'Code2000', 'STFangsong', 'SimSun-18030'">ᠮᠣᠩᠭᠣᠯ</span>--> |familycolor= |stat=[[Mongoliet]], [[Kina]], [[Ryssland]], [[Kirgizistan]] |region=Mongoliet, [[Centralasien]], [[Burjatien]], [[Manchuriet]] |talare=5,7 miljoner |placering= |språkfamilj=[[altaiska språk|altaiska]] :[[mongolspråk]] ::'''mongoliska''' |land=[[Mongoliet]], [[Inre Mongoliet]] |myndighet= |iso1=mn|iso2=mon|sil=KHK}} '''Mongoliska''' är ett [[mongolspråk]] som talas av totalt cirka 5,7 miljoner människor huvudsakligen i [[Mongoliet]] samt i den autonoma provinsen [[Inre Mongoliet]] i [[Kina]]. Det skrivs i Mongoliet med det [[kyrilliska alfabetet]]. Mongoliskans traditionella alfabet, som skrivs lodrätt, används fortfarande av [[mongoler]] i Kina. Liksom övriga [[altaiska språk]] är mongoliskan [[agglutination|agglutinerande]] och [[vokalharmoni|vokalharmoniserande]] samt saknar [[genus]]. ==Utbredning== [[Bild:Mongols-map.png|thumb|left|Mongoliskans ungefärliga utbredningsområde]] Mongoliska talas av runt 2,21 miljoner i Mongoliet samt av runt 1 miljon i Inre Mongoliet. Det finns även betydande grupper i [[Burjatien]] i södra [[Ryssland]] och i [[Manchuriet]] (provinserna [[Heilongjiang]], [[Jilin]] och [[Liaoning]]) i nordöstra Kina, samt mindre grupper vid [[Issyk-Kul]] i [[Kirgizistan]] och i till Mongoliet närliggande områden i Ryssland och Kina. ==Dialekter== De mongoliska språken kan delas in i tre grupper: östmongoliskan eller mongoliskan i inskränkt och vanlig bemärkelse, västmongoliskan eller [[kalmuckiska]]n, samt [[burjatiska]]n. Den sistnämnda står dock den egentliga mongoliskan så nära, att den kan anses som en dialekt därav. De [[Afghanistan|afganska]] mongolfolken ([[aimak]]s och [[Hazarer|hazara]]s) språk är en dialekt av kalmuckiskan.{{förtydliga|Talar de numera persiska?}} Den mest betydande dialekten är den östmongoliska [[khalkha]], som talas av 2,3 miljoner och är standardspråk i Yttre Mongoliet; Khalkha har en nordlig och en sydlig variant, där den nordliga är den som talas i [[Ulaanbaatar]]. Övriga dialekter (som har störst spridning i Inre Mongoliet eftersom khalkhan fått stort genomslag som standarddialekt i Yttre Mongoliet) innefattar shilingol, ulan tsab, jerim, juu uda och josotu. ==Grammatik== [[Nomen]], som saknar [[genus]] och [[Artikel (grammatik)|artikel]], bildar [[plural]] med ändelsen ''-nar'' (''-när'') eller ''-s'' (i burjatiskan även ''-nut'') vid vokaliskt och ''-ut'' (''-od'') vid konsonantiskt stamslut, till exempel ''lama-nar'' eller ''lama-nut'', "präster". I [[nominativ]] framträder den rena stammen. Med ändelser, lika för [[singular]] och [[plural]], bildas [[ackusativ]] (''-t''), [[genitiv]] (''-in'', ''-un'', -''u''), [[dativ]]-[[lokativ]] (''-dur'', ''-dür''); övriga [[kasus]]ändelser ([[ablativ]], [[instrumentalis]] och så vidare) kan snarare anses som [[postposition]]er. [[Adjektiv]]et är fullkomligt oböjligt och står alltid före sitt [[substantiv]]. Personliga och demonstrativa [[pronomen|pronomina]] böjs med samma kasusändelser som nomen. Possessiva uttryckas i mongoliska som i [[manchuiska]] med genitiv av personliga pronomina, men i burjatiska som i de flesta andra ural-altaiska språk med särskilda [[suffix]]. Relativa pronomina saknas och ersätts av [[particip]]. [[Verb]]et, vars rena stam uppträder i [[imperativ]], till exempel ''ab'', "tag!", har som i [[manchu]] och nusvenskan ingen personalböjning, utan denna uttryckes blott genom subjektet. Dock har kalmuckiska och burjatiska börjat utbilda personaländelser genom suffigerade pronomina. [[Tempus|Tempora]] (presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt, futurum) och [[modus|modi]] (konjunktiv, konditiontionalis) bildas genom suffix, till exempel ''bi abu-muit'' "jag tar", ''bi abu-bai'', "jag tog", ''bi abu-muiza'', "jag må taga". Dessutom finns flera particip och gerundia. Av härledda stammar bildas [[passiv]], [[kausativ]] och [[komitativ]]. För övrigt är denominativa i mongoliskan synnerligen vanliga. Den regelbundna [[syntax|syntaktiska]] ordföljden är: tidspartikel, [[Subjekt (satsdel)|subjekt]], [[objekt (satsdel)|objekt]], verb, men alla närmare bestämningar och därför även alla [[bisats]]er föregår det ord de bestämmer. I bisatser står verbet alltid i [[particip]] eller [[gerundium]] med postpositioner, motsvarande våra [[konjunktion]]er; blott [[huvudsats]]ens verb står i [[finita verb|finit]] form och intar sista platsen i den ofta mycket långa satsen. ==Ljudlära== {| class="wikitable" ! colspan="2" rowspan="2"| ! align="center" colspan="2"|[[Labial konsonant|Labial]] ! align="center" colspan="2"|[[Dental konsonant|Dental]] ! align="center" rowspan=2|[[Palatal konsonant|Palatal]] ! align="center" colspan="2"|[[Velar konsonant|Velar]] ! align="center" rowspan=2|[[Uvular konsonant|Uvular]] |-class=small align=center ! Enkel ! [[Palatalisering|Palatal.]] ! Enkel ! [[Palatalisering|Palatal.]] ! [[Palatalisering|Palatal.]] ! Enkel |- ! align="left" colspan="2"|[[Nasal konsonant|Nasal]] | align="center"|{{IPA|m}} | align="center"|{{IPA|mʲ}} | align="center"|{{IPA|n}} | align="center"|{{IPA|nʲ}} | | | align="center"|{{IPA|ŋ}} | |- ! align="left" rowspan=3|[[Klusil]] ! <small>[[Tonlös konsonant|Tonlös]] [[Aspirering|aspirerad]]</small> | align="center"|({{IPA|pʰ}}) | align="center"|({{IPA|pʲʰ}}) | align="center"|{{IPA|tʰ}} | align="center"|{{IPA|tʲʰ}} | | align="center"|({{IPA|kʲʰ}}) | align="center"|({{IPA|kʰ}}) | |- ! <small>[[Tonlös konsonant|Tonlös]]</small> | align="center"|{{IPA|p}} | align="center"|{{IPA|pʲ}} | align="center"|{{IPA|t}} | align="center"|{{IPA|tʲ}} | | | | |- !<small> [[Tonande konsonant|Tonande]]</small> | | | | | | align="center"|{{IPA|ɡʲ}} | align="center"|{{IPA|ɡ}} | align="center"|{{IPA|ɢ}} |- ! align="left" rowspan=2|[[Affrikata]] ! <small>[[Tonlös konsonant|Tonlös]] [[Aspirering|aspirerad]]</small> | | | align="center"|{{IPA|tsʰ}} | | align="center"|{{IPA|tʃʰ}} | | | |- ! <small>[[Tonlös konsonant|Tonlös]]</small> | | | align="center"|{{IPA|ts}} | | align="center"|{{IPA|tʃ}} | | | |- ! align="left" colspan="2"|[[Frikativa]] | align="center"|({{IPA|f}}) | | align="center"|{{IPA|s}} | | align="center"|{{IPA|ʃ}} | align="center"|{{IPA|xʲ}} | align="center"|{{IPA|x}} | |- ! align="left" colspan="2"|[[Lateral konsonant|Lateral]] [[frikativa]] | | | align="center"|{{IPA|ɮ}} | align="center"|{{IPA|ɮʲ}} | | | | |- ! align="left" colspan="2"|[[Tremulant (fonetik)|Tremulant]] | | | align="center"|{{IPA|r}} | align="center"|{{IPA|rʲ}} | | | | |- ! align="left" colspan="2"|[[Approximant]] | align="center"|{{IPA|w̜}} | align="center"|{{IPA|w̜ʲ}} | | | align="center"|{{IPA|j}} | | | |} Konsonantfonem inom parentes förekommer endast i låneord. I ordslut realiseras /n/ som [ŋ] förutom då den historiskt har följts av en vokal. {| class="wikitable" ! ! align="center" colspan="2"|[[Främre vokal|Främre]] ! align="center" colspan="2"|[[Central vokal|Central]] ! align="center" colspan="2"|[[Bakre vokal|Bakre]] |- ! ! align="center"|Kort ! align="center"|Lång ! align="center"|Kort ! align="center"|Lång ! align="center"|Kort ! align="center"|Lång |- ! align="left"|[[Sluten vowel|Sluten]] | align="center"|i | align="center"|{{IPA|iː}} | | | align="center"|u | align="center"|{{IPA|uː}} |- ! align="left"|[[halvsluten vokal|Halvsluten]] | | | | | align="center"|{{IPA|ʊ}} | align="center"|{{IPA|ʊː}} |- ! align="left"|[[mellansluten vokal|Mellansluten]] | align="center"|e | align="center"|{{IPA|eː}} | | | align="center"|o | align="center"|{{IPA|oː}} |- ! align="left"|[[mellanöppen vokal|Mellanöppen]] | | | | | align="center"|{{IPA|ɔ}} | align="center"|{{IPA|ɔː}} |- ! align="left"|[[Öppen vokal|Öppen]] | | | align="center"|a | align="center"|{{IPA|aː}} | | |} Mongoliskan har även fyra [[diftong]]er: /ui/, {{IPA|/ʊi/}}, {{IPA|/ɔi/}} och /ai/. Korta /o/ är fonetiskt [{{IPA|ɵ}}]. Det mongoliska [[vokal]]systemet omfattar de hårda ''a'', ''o'', ''u'', de däremot svarande mjuka ''ä'' (oftast skrivet ''e''), ''ö'', ''ü'', samt det neutrala ''i'', vidare diftongerna ''ai'', ''oi'', ''ui'', ''äi'', ''öi'', ''üi'', men saknar de [[turkiska språk]]ens hårda ''i''. En viktig fonologisk process är det inbördes beroendet av hårda och mjuka vokaler, [[vokalharmoni]]en. Av [[konsonant]]ljud finnas alla de svenska utom /f/ och /h/ (det senare återfinns dock i burjatiskan). Därutöver finns frikativorna /z/ (tonande s), tonlösa /x/ (''ch''; tyskt ach-ljud) och dess tonande motsvarighet /ɣ/ (''gh''), samt affrikatorna /tʃ/ (''tj'', ''č''), /dʒ/ (''dzj'', ''ǰ''), /ts/ och /dz/. Skillnaden emellan öst- och västmongoliskan är huvudsakligen av fonetisk art, men härvid är att märka, att denna skillnad rör egentligen endast den litterära östmongoliskan. Det nuvarande östmongoliska samtalsspråket står nämligen kalmuckiskan ganska nära, men skriftspråket som vanligen ensamt åsyftas med uttrycket mongoliska språket (och även ensamt avses i den följande beskrivningen), har bibehållit mycket äldre former, så att skrift- och talspråk skiljer sig lika mycket som forn- och nysvenskan. ==Skriftspråk== [[Bild:OvormonggolAR.svg|thumb|left|Skriftexempel på traditionell mongolisk skrift]] Det traditionella [[mongoliska alfabetet]] utvecklades ur den [[uigurisk skrift|uiguriska skriften]] på [[1200-talet]] och är således av semitiskt (syriskt) ursprung; det löper i lodräta rader uppifrån nedåt. Raderna och sidorna följer varandra från vänster till höger. Till en början ägde den mongoliska för den klassiska litteraturen använda skriften blott 14 tecken, och för de varandra nära stående ljuden, såsom ''k'' och ''g'', ''t'' och ''d'', ''u'' och ''o'' fanns blott ett tecken, men den utvecklades efter hand till det nuvarande antalet av 7 vokaler och 17 konsonanter. De förra anses dock ej som i och för sig självständiga tecken, utan konsonanterna uppförs i det mongoliska alfabetet alltid i förening med vokaler och därför i fyra former: med ''a'' (''ä''), ''o'' (''u''), ''ü'' (''ö'') och ''i''. [[Bild:Phagspa imperial edict dragon year.jpg|thumb|Kejserligt edikt skrivet i [['phags-pa-skrift]]]] 1269 skapade den tibetanska laman [[Drogön Chögyal Phagpa]], som tjänstgjorde i [[Kublai khan]]s hov, ett nytt alfabet för mongoliskan, som kallas för ''Dörbelǰin üsüg'' eller [['phags-pa-skrift]]en och var ombildat från det [[tibetanska]] och därför av [[devanagari|sanskritiskt]] ursprung. Skriften lyckades dock aldrig ersätta den äldre mongoliska skriften och används bara för de heliga böckerna. Under tryck från [[Sovjetunionen]] ersattes det traditionella alfabetet av det [[latinska alfabetet|latinska]] 1931 och sedan det [[kyrilliska alfabetet|kyrilliska]] 1937. År 1941 avskaffades det traditionella alfabetet i lag, men tilläts igen 1994. Mongoliskan i Kina har dock fortsatt använda det traditionella alfabetet. Uttal och transkribering av det modifierade kyrilliska alfabetet för mongoliska: {| border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 1em 1em 1em 0; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse;" ! align="center"|Tecken ! align="center"|Uttal ([[Internationella fonetiska alfabetet|IPA]]) ! align="center"|Transkription ! ! align="center"|Tecken ! align="center"|Uttal ([[Internationella fonetiska alfabetet|IPA]]) ! align="center"|Transkription |- | align="center"|А а | align="center"|a, ɑ | align="center"|a | | align="center"|П п | align="center"|p&#688;, p&#688;&#690;, p | align="center"|p |- | align="center"|Б б | align="center"|p, p&#690;, b | align="center"|b | | align="center"|Р р | align="center"|r, r&#690;, &#610;, q, ʁ, χ | align="center"|r |- | align="center"|В в | align="center"|w, w&#690;, ɸ, β | align="center"|v¹ | | align="center"|С с | align="center"|s | align="center"|s |- | align="center"|Г г | align="center"|&#609;, &#609;&#690;, &#610;, k | align="center"|g | | align="center"|Т т | align="center"|t&#688;, t&#688;&#690;, d | align="center"|t |- | align="center"|Д д | align="center"|t, t&#690; | align="center"|d | | align="center"|У у | align="center"|&#650; | align="center"|u |- | align="center"|Е е | align="center"|je, jɛ, jɜ | align="center"|je | | align="center"|Ү ү² | align="center"|u, ʉ | align="center"|ü |- | align="center"|Ё ё | align="center"|j&#596; | align="center"|jo | | align="center"|Ф ф | align="center"|f, ɸ | align="center"|f |- | align="center"|Ж ж | align="center"|&#679;, ʤ | align="center"|dzj | | align="center"|Х х | align="center"|x, x&#690;, χ | align="center"|ch |- | align="center"|З з | align="center"|&#678;, ʣ | align="center"|dz | | align="center"|Ц ц | align="center"|&#678;&#688;, c | align="center"|ts |- | align="center"|И и | align="center"|i | align="center"|i | | align="center"|Ч ч | align="center"|&#679;&#688;, &#679; | align="center"|tj |- | align="center"|Й й | align="center"|j, i | align="center"|j | | align="center"|Ш ш | align="center"|&#643; | align="center"|sj |- | align="center"|К к | align="center"|k, k&#690; | align="center"|k | | align="center"|Щ щ | align="center"|s&#679;, &#643;&#679; | align="center"|stj |- | align="center"|Л л | align="center"|&#622;, &#622;&#690;, l, ɬ | align="center"|l | | align="center"|Ы ы | align="center"|i, ɨ | align="center"|y |- | align="center"|М м | align="center"|m, m&#690; | align="center"|m | | align="center"|Ь ь | align="center"|&#690; | align="center"|j, ', ĭ³ |- | align="center"|Н н | align="center"|n, n&#690;, ŋ | align="center"|n | | align="center"|Э э | align="center"|e, ɛ | align="center"|e |- | align="center"|О о | align="center"|&#596;, ə | align="center"|o | | align="center"|Ю ю | align="center"|j&#650;, ju | align="center"|ju |- | align="center"|Ө ө⁴ | align="center"|o, ɞ | align="center"|ö | | align="center"|Я я | align="center"|ja | align="center"|ja |- |} ¹Ibland transkriberat w.<br /> ²Ibland återgivet med latinska V v eller Ї ї på grund av underlättad teckenåtkomst.<br /> ³Oftast utelämnat i svensk transkribering.<br /> ⁴Ibland återgivet med Є є på grund av underlättad teckenåtkomst.<br /> ==Litteratur== Den äldre Litteraturen består huvudsakligen av översättningar dels från [[tibetanska]]n och därigenom indirekt från [[sanskrit]]original, dels i mindre grad från [[kinesiska]]n, av religiöst, historiskt, filosofiskt, astronomiskt och medicinskt innehåll. En översikt av den äldre mongoliska litteraturens viktigaste alster är Laufers "Skizze der mongolischen Literatur" (''Keleti szemle'' VIII, Budapest 1907). Av religiösa arbeten må nämnas ''Altan gäräl'' (Guld-glans) och i synnerhet ''Üligärun dalai'' ("Liknelsehav," utgiven av [[Isaak Jakob Schmidt]] på tibetanska och tyska under titeln ''Der Weise und der Thor'', Petersburg 1843). Historiskt viktig är den mongoliska fursten Sanang-Setsens krönika (från 1600-talet), vilken innehåller mongolernas äldsta historiska traditioner, som är sammanvävda med långt senare buddhistiska fabler (utgiven av Schmidt, på mongoliska och tyska, ''Geschichte der ostmongolen'' etc., 1829), och ''Altan tobci'' (Guldknapp, utgiven på mongoliska och ryska av "laman" Gombojev, 1858). Till det inte obetydliga förrådet av intressanta folksägner hör legenden om Geser-chan (utgiven av Schmidt, mongolisk text, 1836; tysk översättning 1839), den från sanskrit lånade sagosamlingen ''Siddhi-kür'' (Jülg, "Die märchen des Siddhi-Kür", kalmuckiska och tyska, med kalmuckisk-tysk ordlista, 1866) och de poetiska legender, som kallas ''Djanggar'' (kalmuckisk text av Golstunski, 1864; rysk översättning av Bobrovnikov, 1854). Det nuvarande mongoliska samtalsspråket har behandlats i Pozdnjejevs värdefulla samling av mongolisk folkpoesi (med rysk översättning, 1880). <!-- ==Studiet av mongoliska== Det mongoliska språket har varit föremål för vetenskapligt studium i väst sedan början på 1800-talet. De första hjälpmedlen till språkets studium var: a) för den egentliga mongoliskan [[Isaak Jakob Schmidt]]s [http://books.google.com/books?id=knoPAAAAYAAJ&printsec=frontcover&dq=subject:%22Mongolian+language%22&lr=&as_brr=1 ''Grammatik der mongolischen Sprache''] (Petersb., 1831), och "Mongol.-deutsch-russ. wörterb." (1835), Kovalevski, [http://books.google.com/books?id=1y8MAAAAIAAJ&printsec=frontcover&dq=subject:%22Mongolian+language%22&lr=&as_brr=1 ''Dictionnaire mongol-russe-français''], 3 bd (Kazan, 1844- 49), en mongol, grammatik på ryska (Kazan, 1835) och en krestomati i 2 dlr (1837), Bobrovnikovs mong.-kalm. grammatik på ryska (1849), Puini, "Element! della gramm. mongol." (1878), Grube, "Proben der mongolischen umgangssprache" (i "Wiener zeitschrift fiir die kunde des Morgenlan- des", bd 18, 19, 25), Ramstedt, "t)ber die konju-gation des Khalkha-mongolischen" (Helsingfors, 1903) och "Das schriftmongolische und die Urga-mundart phonetisch verglichen" (i "Journal de la société finno-ougrienne", bd 21) m. fi. värdefulla uppsatser i samma tidskrift, samt Rudnevs "Bidrag till kännedomen om de östmongoliska dialekterna" (på ryska, 1911); b) för kalmuckiskan grammatiken på ryska, utg. i Kazan af Popov (1847) och en rysk-kalm. ordbok af Golstunski (1860); c) för buretiskan Castrén, "Versuch einer bur j. sprachlehre nebst kurzem wörterverzeichniss" (utg. af Schiefner, 1857), samt Orlovs grammatik öfver mong.-buret, samtalsspråket (på ryska, Kazan, 1878). --> ==Källor== {{ugglan|artikel=Mongoliska språket|url=http://runeberg.org/nfbr/0483.html}} *{{bokref |titel=An introduction to classical (literary) Mongolian: introd., grammar, reader, glossary |efternamn=Grønbech|förnamn=Kaare |författarlänk= |medförfattare=Krueger, John Richard |år=1993 |utgivare=Harrassowitz |utgivningsort=Wiesbaden |isbn=3447032987 |sid= }} *{{bokref |titel=Mongolian-English dictionary |efternamn=Lessing |förnamn=Ferdinand |författarlänk= |medförfattare= |år=1995 |utgivare=Mongolian Society |utgivningsort=Bloomington, IN |isbn=0910980403 |sid= }} ==Länkar== {{interwiki|språkkod=mn}} *[http://www.omniglot.com/writing/mongolian.htm Mongolian Alphabets - Omniglot] *[http://www.linguamongolia.co.uk/index.html Lingua Mongolia] *[http://www.ling.lu.se/projects/ModMong/papers/mvowel.html Mongolian Vowels - Lunds universitet] *[[Jan-Olof Svantesson]] Professor i lingvistik, arbetar bl.a. med mongolisk fonologi. [[Kategori:Mongolspråk]] [[Kategori:Mongoliska]] [[Kategori:Språk i Mongoliet]] [[Kategori:Språk i Kina]] [[am:ሞንጎልኛ]] [[az:Monqol dili]] [[bg:Монголски език]] [[bn:মঙ্গোলীয় ভাষা]] [[br:Mongoleg]] [[ca:Mongol]] [[cs:Mongolština]] [[da:Mongolsk (sprog)]] [[de:Mongolische Sprache]] [[en:Mongolian language]] [[eo:Mongola lingvo]] [[es:Idioma mongol]] [[et:Mongoli keel]] [[fa:زبان مغولی]] [[fi:Mongolin kieli]] [[fr:Mongol]] [[ga:Mongóilis]] [[hak:Mùng-kú-ngî]] [[he:מונגולית]] [[hi:मंगोल भाषा और साहित्य]] [[hsb:Mongolšćina]] [[hu:Mongol nyelv]] [[id:Bahasa Mongol]] [[io:Mongoliana linguo]] [[is:Khalkha]] [[it:Lingua mongola]] [[ja:モンゴル語]] [[ko:몽골어]] [[ku:Mongolî]] [[lt:Mongolų kalba]] [[lv:Mongoļu valoda]] [[mk:Монголски јазик]] [[mn:Монгол хэл]] [[nl:Mongools]] [[no:Mongolsk]] [[pl:Język mongolski]] [[pt:Língua mongol]] [[qu:Mungul simi]] [[ro:Limba mongolă]] [[ru:Монгольский язык]] [[simple:Mongolian language]] [[sq:Gjuha mongoleze]] [[tg:Забони муғулӣ]] [[th:ภาษามองโกเลีย]] [[tr:Moğolca]] [[tt:Монгол теле]] [[ug:موڭغۇل تىلى]] [[uk:Монгольська мова]] [[wuu:蒙古语]] [[zh:蒙古语]]

Tillbaka till Mongoliska.