Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{Flygplats |flygplatsnamn=Stockholm-Arlanda flygplats |bild=[[Fil:Aéroport d'Arlanda - Stockholm0360.JPG|220px]] |ort=Stockholm |kommun=[[Sigtuna kommun|Sigtuna]] |flygplatstyp=[[Internationell flygplats]] |IATA-kod=ARN |ICAO-kod=ESSA |driftbolag=[[LFV]] |öppningsår=1959 |höjd_över_havet=37 meter (124 [[Fot (måttenhet)|fot]]) |koordinater={{coord|59|39|07|N|17|55|07|E|region:SE_type:airport|display=title,inline}} |terminalyta= |antal_sysselsatta=15&nbsp;000 |övrigt=Sveriges största flygplats |restid_centrum=30 minuter med bil, 20&nbsp;minuter med tåg ([[Arlanda Express]]) |flygbuss=[[Flygbussarna]] |parkering=20&nbsp;400 parkeringsplatser fördelade på parkeringshus, långtids- och korttidsparkering |flygbolag=72 (augusti 2007) |charter=16 (april 2006) |bana1_riktning=01L/19R |bana1_längd=3 301 |bana1_bredd=45 |bana1_beläggning=[[Betong]] |bana2_riktning=01R/19L |bana2_längd=2 500 |bana2_bredd=45 |bana2_beläggning=[[Asfalt]] |bana3_riktning=08/26 |bana3_längd=2 500 |bana3_bredd=45 |bana3_beläggning=Betong |år_passagerare=2008 |antal_passagerare=18 136 105 |år_inrikes=2008 |inrikes_passagerare=4 854 810 |år_utrikes=2008 |utrikes_passagerare=13 281 295 |år_landningar=2008 |antal_landningar=110 167 }} '''Arlanda''', egentligen ''Stockholm-Arlanda flygplats'' (''Stockholm-Arlanda Airport'', [[Flygplatskoder|''ARN'']] eller [[Flygplatskoder|''ESSA'']]), är [[Stockholm]]s internationella [[flygplats]]. Arlanda ligger mellan [[Stockholm]] och [[Uppsala]] i [[Sigtuna kommun]], [[Stockholms län]] nära [[Märsta]]. Med 18 miljoner passagerare och drygt 230&nbsp;000 starter och landningar per år är Arlanda [[Sverige]]s största flygplats, [[Norden]]s 3:e och [[Europa]]s 22:e största flygplats<ref>[[:en:List of the busiest airports in Europe by passenger traffic]]</ref>. Flygplatsen klarar av maximalt 80 starter/landningar per timme. Markområdet, 2&nbsp;600 [[hektar]], omfattar ett bansystem med tre banor, fyra [[terminal]]er, driftbyggnader med mera, men även jordbruksmark, skogsområden, vattendrag samt en sjö, [[Halmsjön]]. Arlanda är en statlig flygplats som ägs och drivs av [[LFV]]. ==Historia== ===Arlandas tillkomst=== Byggandet av Arlanda föregicks av många års utredningar där många olika förslag till placering figurerade. Redan [[1943]] tillsattes en [[utredning]] för att undersöka möjligheten att komplettera [[Bromma flygplats]], som hade invigts [[1936]]. Anledningen till detta var planer på att inrätta flyglinjer till [[Nordamerika]]. Brommas banor var nämligen för korta för de nya långdistansflygplanen. Utredningen - som kom att kallas ''1944 års flygplatsutredning'' - skulle undersöka alternativa lägen för ett "Atlantflygfält". Utredningens förslag var [[Grillby]] i [[Enköpings kommun]], [[Uppsala län]], uppåt 80 km väster om Stockholm. Utredningen avrådde från de alternativa placeringarna [[Skå-Edeby]] och [[Upplands-Väsby kommun|Väsby]]. [[Stockholms stad]] föredrog dock att flygplatsen placerades i Väsby, och efter kompletterande utredning föreslog utredningen i januari [[1946]] att flygplatsen skulle placeras vid [[Halmsjön]], 42 km norr om Stockholm, en bit bortom Väsby.<ref>[http://www.rtk.sll.se/publikationer/blandat/2004/stockholm_region_i_tillvaxt/del4.7.pdf Regiontrafikkommittén: Stockholm - region i tillväxt, del 4.7 Flygplatser (2004)]</ref> Samma år fattade [[Sveriges riksdag|riksdagen]] beslut om att anlägga en storflygplats i enlighet med utredningens förslag. Byggandet vid Halmsjön startade [[1952]] men på grund av ansträngd ekonomi blev resultatet först en enkel betongbana som gick under namnet ''Halmsjöbanan''. Invigningsflygningen genomfördes den [[26 november]] [[1954]] på sträckan Bromma - Halmsjön. Med öknamnet ''puckelbanan'' blev banan föga använd. Halmsjöbanan kom efter ombyggnad senare att ingå i det som idag är bana 2:s taxibana på Arlanda. Eftersom Halmsjöbanan med denna utformning inte löste storflygplatsfrågan lade [[Luftfartsstyrelsen]] i januari [[1956]] fram en skrivelse till regeringen med två alternativa lägen för en storflygplats, dels Halmsjön, och dels [[Jordbro]], som man rekommenderade på grund av att avståndet till Stockholm endast var 24 km. Snabbt visade det sig dock att både [[Västerhaninge]] kommun, [[länsstyrelse]]n och försvaret var negativa till en flygplats i Jordbro, bland annat på grund av närheten till flygflottiljen [[F 18 Tullinge]] och marinbasen i [[Berga]]. I april 1956 tillsatte regeringen därför en ny utredning - ''storflygplatsutredningen'' - under ledning av statssekreterare Grafström. Denna utredning föreslog en fortsatt utbyggnad vid Halmsjön. [[Luftfartsverket]] och flygbolagen var dock negativa eftersom de ansåg att Halmsjön låg för långt bort från Stockholm, och redan i oktober 1956 tillsattes en ny utredning för att utreda alternativ till Halmsjön. Denna utredning gick igenom ett 15-tal alternativ och rekommenderade i januari [[1957]] Skå-Edeby som den överlägset bästa placeringen för en storflygplats. En ytterligare utredning tillsattes i april [[1957]] för att undersöka markförhållandena i Skå-Edeby och vid Halmsjön, och kom fram att markförhållandena i Skå-Edeby (tjocka lager av [[lera]]) var olämpliga för flygplatsen. De många och långdragna turerna gjorde att man under 1957 började fundera på provisoriska lösningar, såsom en utbyggnad av Bromma, eller utbyggnad av de militära flygplatserna Tullinge eller Barkarby. Anledningen till detta var att SAS från slutet av [[1959]] skulle börja få leveranser av flygplanstypen [[DC-8]], och att en ny flygplats behövde kunna tas i bruk [[1960]]. För att slippa att ordna en sådan lösning bytte Luftfartsverket uppfattning i oktober 1957 och förordade nu Halmsjön som plats för flygplatsen. Riksdagsbeslutet kom i december [[1957]], och man anslog 153 miljoner kronor till byggandet av storflygplatsen, som skulle byggas med med två banor, den 3 300 m långa bana 1 (huvudbana), som går i nord-sydlig riktning och den 2 500 m långa bana 2 som går i öst-västlig riktning. För att hitta ett passande namn till flygplatsen utlyses en namntävling [[1958]] i tidningen [[Året Runt]], men istället för att föreslå något av de inlämnade förslagen framförde juryn förslaget ''Arlanda'' som var en modifiering av ortnamnsforskaren [[Lars Hellberg]]s ursprungliga förslag ''Arland''. Namnet kommer sig av det existerande [[Ärlinghundra härad]], där flygplatsen är belägen. I ett dokument från [[1316]] omtalades detta som ''provincia Aarland'', = "åkerlandets område". Mot denna historiska bakgrund fastställde riksdagen 1958 namnet ''Stockholm-Arlanda flygplats''. Flygplatsen började användas den [[14 december]] [[1959]] och då endast för skolflygning. Klockan 13.59 landade det första flygplanet på bana 1, en [[Sud Aviation Caravelle|Caravelle]] från [[Scandinavian Airlines|SAS]] som hade startat från [[Bromma]] med flygkapten Axel Oldne vid spakarna. Med på flygresan var [[kommunikationsminister]] Skoglund som samma dag förklarade flygfältet öppnat. Den [[5 januari]] [[1960]] öppnades Arlanda för trafik, och den [[26 juni]] 1960 lyfte en [[DC-8]] från SAS på den första reguljära flygningen till [[New York City|New York]]. Inledningsvis användes mycket primitiva byggnader på Arlanda som terminalbyggnad för denna trafik. Den [[1 april]] [[1962]] invigde kung [[Gustaf VI Adolf]] officiellt ''Stockholm-Arlanda Flygplats'', som då hade fått en särskild utrikeshall, och utrikestrafiken från Stockholm flyttade i och med detta från Bromma till Arlanda. Den första "[[kändis]]en" som flög från Arlanda var [[Greta Garbo]], som klockan 00.15 på invigningsdagen den 1 april, startade mot [[USA]]. ===Utbyggnader på Arlanda=== Den ökande svenska [[charterturism]]en till varmare länder ledde till att en särskild charterhall togs i bruk [[1972]]. [[1976]] invigdes utrikesterminalen ''Arlanda International'', den nuvarande terminal 5, av kung [[Carl XVI Gustaf]], och all utrikestrafik, både reguljär och charter, flyttade hit. [[Fil:Aéroport d'Arlanda - Stockholm0360.JPG|miniatyr|250px|Terminal 5.]] Den [[1 oktober]] [[1983]] invigdes ''Inrikes 1'', som idag är terminal 4, av kung Carl XVI Gustaf och [[drottning Silvia]]. Den [[1 januari]] [[1984]] flyttade [[SAS]]' inrikesflyg och [[Linjeflyg]] till terminalen, delvis från Bromma som skulle tömmas på jetflyg. Terminalen var underdimensionerad redan när den invigdes då inrikesflyget hade vuxit långt mer än de prognoser som låg till grunden för bygget. [[1990]] invigdes därför ''Inrikes 2'', som idag är terminal 2, av [[prins Bertil]]. SAS inrikesflyg flyttade in i terminalen, men en kraftig lågkonjunktur ledde till sjunkande passagerarsiffror och redan [[1992]] lämnade [[SAS]] den, vilket ledde till en långdragen juridisk tvist om kostnaderna för byggandet av "Inrikes 2". Tvisten gällde huruvida Luftfartsverket och SAS hade ett avtal som stipulerade villkoren för användandet av terminalen. Tvisten vanns sedermera av SAS (jfr pir F nedan). Terminalen byggdes därefter om till en kombinerad in- och utrikesterminal, vilket ledde till att terminalerna döptes om till nummer 2-5 istället för de tidigare inrikes- och utrikesbeteckningar. Uppgifter gör gällande att siffran 1 reserverades för en eventuell framtida terminal bredvid terminal 2 (se nedan). Terminal 3 invigdes ungefär samtidigt som terminal 2, avsedd att flytta mindre bolags rutter med propellerplan från Bromma. Det blev till nytta särskilt för de många som använder dessa linjer med byte till/från annat större plan. Efter byggandet av en särskild bana ([[Arlandabanan]]) med underjordiska stationer började [[snabbtåg]]et [[Arlanda Express]] i november [[1999]] att trafikera sträckan Stockholm C-Arlanda. Under 1990-talet gick konjunkturen upp igen och flygresandet ökade till nya rekordsiffror, vilket ledde till att det blev trångt på Arlanda. Den [[10 november]] [[1998]] gick därför det officiella startskottet för byggandet av bana 3, som ligger parallellt med bana 1. I samband med byggandet av den tredje banan påbörjades byggandet av ett nytt [[Arlandatornet|trafikledartorn]] (83 m högt) som togs i drift den [[23 december]] [[2001]]. Nybyggnaderna omfattade även en ny brandstation och en ny terminal, som kom att utgöra den tredje piren (pir F) på terminal 5, och togs i bruk i januari [[2002]]. I samband med Sveriges inträde i [[Schengensamarbetet]] [[2001]] skedde ombyggnader för att kunna separera utrikespassagerare från icke-Schengen-länder från övriga passagerare. För att möjliggöra detta blev terminal 2 en ren utrikesterminal och terminal 5 fick en fjärde våning. Invigningen av det nya tornet, pir F och bana 3, förrättades den [[29 maj]] 2002 av [[kronprinsessan Victoria]]. Invigningsflygningen på bana 3 skedde dock först klockan 11.00 torsdagen den [[17 april]] [[2003]]. En ny lågkonjunktur i början av 2000-talet minskade åter resandet under några år. Efter ett antal år med kraftig tillväxt i passagerarantalet och en topp i resandet år [[2000]] (18 264&nbsp;000 passagerare), var passagerarantalet [[2003]] nere på 15&nbsp;113&nbsp;000, vilket bara är aningen över [[1997]] års nivå. Under några år var det därför ingen större trängsel i de utbyggda terminalbyggnaderna eller på den nya banan, och Arlanda Express gick ekonomiskt dåligt på grund av lågt passagerarantal. En intressant händelse är att SAS och Luftfartsverket återigen hamnade i en juridisk tvist om betalning och utnyttjande av en nybyggd terminal på Arlanda. Inte heller denna gång förelåg ett skriftligt avtal med LFV och SAS, endast några år efter att den långdragna tvisten om Inrikes 2 bilagts (se ovan). Passagerarantalet ökade sedermera och efter att under [[2006]] ha uppgått till 17&nbsp;539&nbsp;000 (vilket var mer än år 1999 men mindre än år 2000 och 2001), räknade Luftfartsverket med att siffrorna för år [[2007]] skulle överträffa de för år 2000. Fraktvolymerna har under senare år ökat procentuellt snabbare än passagerarflyget, och redan år [[2005]] överträffade fraktmängderna siffrorna från den förra högkonjunkturen. Antalet flygplanrörelser har dock inte ökat i samma utsträckning, utan istället flyger genomsnittligt större flygplan på Arlanda. År 2000 genomfördes 275&nbsp;000 starter och landningar, 2003 var siffran nere på 228&nbsp;000, och prognosen för 2007 var 231&nbsp;000, trots att passagerarantalet förutsätts slå nytt rekord. Det beror på att mindre linjer minskat av olika skäl. Arlandas utbyggnader har inte alltid följt konjunktursvängningar bra, men de är å andra sidan avsedda att användas i många årtionden. === Skrinlagda planer och framtida utbyggnader === [[Fil:ArlandaTerminalsFuture s.png|miniatyr|280px|Arlandas terminaler enligt ''Projekt Arlanda 2002'', aldrig fullt genomfört.]] En omfattande ombyggnad av Arlanda började planeras [[1998]] under namnet ''Projekt Arlanda 2002'', utöver de genomförda åtgärderna med att bygga bana 3, nytt torn och pir F, var tanken att ombyggnaden skulle innefatta att Terminal 3 revs och återuppstod som en helt ny terminal mellan dagens Terminal 2 och Terminal 4, vilka tillsammans skulle bilda Terminal Syd med pir A, pir B och pir C. Terminal 5 med dess två existerande pirer skulle också byggas om och tillsammans med en nybyggd pir bilda Terminal Nord med pir D, pir E och pir F. Båda terminalerna skulle ha avgångshall på övre plan och ankomsthall i nedre plan. Dessa utbyggnader sköts på framtiden. Projektet var först planerat att färdigställas under [[2002]], men senare besked från [[Luftfartsverket]] hade först år [[2004]] som tidpunkt för färdigställandet. Den [[17 december]] [[2003]] invigde [[Ulrica Messing]] det "Nya Arlanda" och därigenom verkar resterande utbyggnader inställts eller skjutits upp till en obestämd framtid. <ref>{{webbref |url=http://www.lfv.se/templates/LFV_ListArticle____17972.aspx|utgivare=Luftfartsverket|titel=Stockholm-Arlanda flygplats redo möta framtiden|hämtdatum=2007-08-13}}</ref> Även Arlanda börjar drabbas av samma hämmande av utbyggnad som [[Stockholm-Bromma flygplats]], eftersom de omkringliggande tätorterna, främst [[Upplands Väsby]], [[Rosersberg]] och [[Märsta]] har växt sig allt närmare flygplatsen. Man har undvikit bygga bostäder rakt under bana 1 och 2:s flygleder, men det är problem med bana 3:s leder, där bostäder byggts trots bara 2 km vid sidan av bana 1. Arlanda har egentligen aldrig designats som en transferflygplats, i varje fall inte transfer mellan utrikesplan, utan är byggd för att vara start och mål för resenärer. Planlösningen för Arlanda med flera separata terminaler är därför mindre lyckad för transfer, och det finns heller inga hotell och andra faciliteter i den utsträckning som är vanlig utomlands (terminalhotell både innanför och utanför säkerhetskontrollen, förströelser etc.). Behovet av sådant är inte så stort av följande skäl: De flesta byten sker mellan två inrikes eller inrikes utrikes. Vissa byten finns mellan Finland och länder söderut men få byter mellan utom-Schengenflygningar. Så hotell innanför passkontroll behöver få. Arlanda har också få långdistanslinjer, för vilka lång bytestid behövs (för att minska risken för missade plan). Flygplatsen anses ganska bra för transfer ändå, klart bättre än en del stora transferflygplatser som London och Paris, där terminalbyten är besvärligare. == Kommunikationer == ===Järnväg=== [[Fil:ArlandaExpress_perongen_arlanda_flygplats.jpg‎|250px|höger|miniatyr|Arlandas [[Arlanda Express]]-perrong]] [[Fil:Arlanda Central.JPG|250px|höger|miniatyr|Arlandas järnvägscentral]] Ett av de snabbaste och mest populära sätten att ta sig mellan [[Stockholm Central]] och Arlanda är med [[snabbtåg]]et [[Arlanda Express]] som tar 20 minuter. Arlanda Express har två stationer, Arlanda S under terminal 2, 3 och 4, och Arlanda N under terminal 5. Den tredje stationen betecknad [[Arlanda C]] som finns under servicekomplexet SkyCity trafikeras ej av Arlanda Express utan endast av [[fjärrtåg]] varifrån man kan nå platser som exempelvis [[Sundsvall]], [[Falun]], [[Mora]], [[Östersund]] och [[Åre]] utan att byta tåg. Även [[Upptåget]], Uppsalas lokaltågsnät, som går sträckan [[Upplands Väsby]] - [[Tierp]] (ibland även [[Gävle]]) och [[SJ]]s [[regionaltåg]]slinje [[Linköping]] - [[Gävle]] trafikerar numera stationen. Det sistnämnda är, tillsammans med Arlanda Express, det snabbaste sättet att ta sig mellan Stockholm Central och Arlanda (18 minuter enl. tidtabell), och betydligt billigare, som billigast 95 kr för en andraklassbiljett och 115 kr för en förstaklassbiljett (se [http://www.sj.se] för priser för specifika avgångar). Vid åkandet av tåg till eller från Arlanda ingår en extra avgift i biljetten. För att säkerställa att denna avgift faktiskt betalats infördes under december 2006 en spärr i SkyCity där biljetterna kontrolleras. Avgiftsintäkterna används för Arlandabanans kostnader. Det finns också enstaka regionaltåg på sträckan [[Uppsala Central|Uppsala]] - [[Hallsberg]] (endast mot Uppsala). Tidvis har det funnits många fler. Numera krävs oftast byte till Arlanda Express på Stockholm C eller till regionaltåg [[Linköping]] - [[Gävle]] på Stockholm C, [[Flemingsberg]] eller [[Södertälje Syd]]. Man kan även åka med lokaltransport från Stockholm C om man föredrar det alternativet. Biljetter säljs ej för fjärrtåg mellan Arlanda C och Stockholm C. Man kan åka med lokaltåg (Upptåget) (kräver byte i Upplands Väsby) eller med regionaltåg Linköping - Gävle (direkttåg). ===Flygbussarna=== [[Flygbussarna]] (Airport Coaches) är ytterligare ett kollektivalternativ som erbjuds mellan Stockholm och Arlanda. Bussarna har ett flertal hållplatser längs vägen och avgår var tionde minut från Cityterminalen med en restid på ca 40 minuter. Flygbussarna är bland det billigaste sättet att transportera sig mellan flygplatsen och innerstan. ===SL=== Kombinationen [[pendeltåg]], Märsta station och buss 583 eller 583X (totalt ca 65 min) är det billigaste alternativet till och från flygplatsen. Om man har SL månadskort kostar det inget extra, och med remsa kostar det 45 kr. På SLs hemsida får man fram avgångstider till Arlanda, men endast med snabbaste alternativ. För att kunna se buss 583 och 583X måste man gå in under avancerade inställningar, och välja bort "flygbuss", samt, under "Uteslut enstaka linjer" fylla i "39" (linjenumret för upptåget). Detta eftersom att "Arlanda" inte finns som enskild station för buss 583, utan alla hållplatser har olika namn: Terminal 5, Sky City, Terminal 2, osv. ===Bil - Taxi=== Från Arlanda går [[motorväg]] som ansluter till den längre motorvägen [[E4]] till Stockholm och Uppsala. Vägavstånd från Stockholm är 41 km och från Uppsala 32km Om slutdestinationen inte ligger i direkt närhet av Stockholms centralstation (och inte söder om Mälaren) är det snabbaste alternativet till slutdestinationen ofta [[taxi]] hela vägen som har fasta priser, 400-500 kr till Stockholms centrala delar.<ref>http://taxipriser.se/arlanda.html</ref> Man kan med fördel resa med tåg och taxi i kombination, särskilt fördelaktigt för målpunkter söder om centrum, då det är ofta är köer på E4. ===Uppsala=== Förutom tåg går det även att med Upplands Lokaltrafik ta länsbuss 801 och 803 till Uppsala respektive Enköping. ===Spårtaxi=== Ett [[spårtaxi]]system planeras att uppföras som testprojekt i Märsta-Arlanda-området.<ref>[http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9901/15/taxi.html Aftonbladet: Ta spårtaxi till ditt jobb]</ref> Detta är endast planerat i form av en förstudie, det finns ingen finansiering och ingen tidsplan för närvarande. Sigtuna kommun intresserar sig men kan inte finansiera det. == Myndigheter och säkerhet == ===Polisen=== Gränspolisen på Arlanda har bland annat i uppgift att sköta passkontrollen på terminal 5 för flyg utanför [[Schengensamarbetet]], Passkundtjänst och allmänt polisarbete. Gränspolisen har även en bombrobot placerat på flygplatsen av säkerhetsskäl. Polisstationen som hjälper till med anmälan och provisoriskt pass har alltid öppet. ===Tullen=== [[Tullverket]] på Arlanda har i uppgift att ta hand om tullavgifter och stoppa illegalt varuinflöde till Sverige. Gränsskyddsgrupper genomför tullkontroll på resenärer och frakt. Klareringsexpritionen har alltid öppet. ===Airport Security=== säkerhetskontroll och skyddsvakts bevakning sköts av privata vaktbolag Men vakthavande chefen ''Duty officer'' jobbar för [[LFV]] och leder säkerhetsarbetet på flygplatsen och jobbar själv i ''yttre tjänst''. Räddningstjänst sköts även av [[LFV]]. == Terminaler == För närvarande består Arlanda av fyra [[terminal]]er: * Terminal 2 för utrikestrafik * Terminal 3 för inrikestrafik (regionaltrafik) * Terminal 4 för inrikestrafik * Terminal 5 för utrikestrafik, den klart största terminalen, med tre separata pirar. De tre pirerna på terminal 5 heter från söder till norr pir B, pir A och pir F. Mellan terminalerna är det gångavstånd, om än ganska långt mellan terminal 2 och 5 (cirka 700 m, och 1100 m till pir F). Hela sträckan är dock inomhus. Det finns dessutom transferbussar mellan terminalerna samt långtidsparkering. Det finns ingen Terminal 1. Det finns olika uppgifter om varför det blivit så. En uppgift gör gällande att siffran har reserverats för en eventuell framtida terminalbyggnad bredvid terminal 2, för att terminalerna även efter en sådan utbyggnad skall ligga i nummerordning. Det har också historiska skäl eftersom terminal 2 och 3 hette Inrikes 2 och Inrikes 3 när de var nya. En annan gör gällande att Bromma innehar terminal 1 i LFV:s egen förteckning över flygplatsterminaler i Stockholm. Ytterligare en uppgift gör gällande att VIP-plattan på Arlanda inofficiellt kallas terminal 1. Jämför historiekaptilet. == Sky City == [[Fil:Airport Arlanda Sweden.jpg|miniatyr|230px|Del av Sky City]] Mitt i Arlandas terminalbyggnad finns ''Sky City'', som hyser [[Radisson SAS SkyCity Hotel]], [http://www.restandfly.com/ Rest and fly] en del butiker och restauranger och även valutaväxling. I Sky City finns ett [[fönster]] av väl tilltagna proportioner, varigenom man bland annat kan beskåda flygplanstrafiken vid terminalerna fyra och fem. ==Flygledartornet== [[Fil:Arlanda_Flightower.jpg|miniatyr|90px|vänster|Arlandas kontrolltorn]] {{Huvudartikel|Arlandatornet}} Bygget av det nya [[kontrolltorn]]et, Arlandatornet, började juli [[1999]] och blev klart maj [[2001]] till en byggkostnad av 24 miljoner [[krona|kronor]]. Driftstarten för tornet blev dagen före [[julafton]], den [[23 december]] 2001. Tornet är 83 [[meter]] högt (90 meter inklusive [[radiomast|mast]]en), men det sträcker sig också 11 meter ner under markytan. Vid klart väder är det möjligt att se [[Globen]] i [[Stockholm]] och [[Uppsala domkyrka|domkyrkan]] i [[Uppsala]] från tornet. [[Flygledare|Flygledarna]] arbetar högst upp i tornet, i ett operationsrum på 90 kvadratmeter. På våningen under finns ''rampkontrollen'', de som fördelar flygplanen på terminaler och olika gater. == Start- och landningsbanor == [[Fil:ARN.jpg|miniatyr|120px|Arlandas tre banor, geografiskt korrekt.]] Arlanda har tre start- och landningsbanor. *Bana 1 (01L,19R), är Arlandas huvudbana som har varit med sedan starten. Ungefär 70% av starterna sker på denna bana. *Bana 2 (26,08), har också varit med sedan starten. Ungefär 40% av landningarna sker på denna bana. *Bana 3 (01R,19L), öppnades år 2003. Används i princip endast för landning, och då under högtrafikperioderna. En modern flygplats orsakar buller för boende i flygplatsens närhet samt för boende längs flygvägarna. Boende i Upplands-Väsby har krävt ändrad inflygningsväg med hänvisning till en tolkning av avtalet för utbyggnaden av den tredje landningsbanan (Bana 3). Enligt avtalet skulle ett nytt, mer datoriserat inflygningssystem användas. Utvecklingsarbete pågår, men enligt LFV finns idag inte detta system tillgängligt i tillräckligt många flygplan för att en sådan inflygningsväg skall vara möjlig. Ärendet har varit uppe i [[Miljödomstolen]], då boende och kommuner i närområdet anser att Luftfartsverket bryter mot drifttillståndet för bana 01R, 19L. ==Flightspotting== Arlanda erbjuder många bra ställen att se flygplan som startar, landar och taxar, så kallad [[Flight Spotting|flightspotting]]. Andelen passagerare som passerar Arlanda är som lägst på lördagar och som högst på torsdagar tätt följt av fredagar. Flest starter och landningar är det på morgonen mellan kl 7 och 10 samt på eftermiddagen/kvällen mellan kl 16 och 21. Mellan klockan 7:00-9:30 är det upp till 40 landningar och 40 starter i timmen, vilket är den teoretiska maxkapaciteten för Arlanda. ==Fraktflyg== Under 2006 transporterades totalt 184&nbsp;000&nbsp;ton gods och post via Arlanda. Fraktflygen har ökat på senare tid, +7 % från 2005 till 2006. Andelen post har minskat med 4,1 % till 26&nbsp;000 ton medan övrigt gods har ökat med 9 % till totalt 158&nbsp;000&nbsp;ton (alla siffor avser jämförelse 2005/2006). [[Korean Air]], [[Cathay Pacific]], [[China Airlines]] och [[Jade Cargo]] har 8 flygningar i veckan med [[Boeing 747]]. Andra operatörer är [[FedEx]], [[UPS]], [[DHL]] m fl. == Bilder == <gallery> Bild:Arlanda Flightower.jpg|Arlandas nya [[kontrolltorn]] Image:Rune stone exhibited in the Terminal 2 of the Arlanda Airport (Stockhoml, Sweden).jpg|[[Upplands runinskrifter U Fv 1992;157|Runsten]] som står i terminal 2. Image:Arlanda tower.jpg|Sky City och kontrolltornet sedd från bana 1 </gallery> ==Trafikerande flygbolag== Arlanda flygplats trafikeras enligt [[Luftfartsverket]] reguljärt av 50 bolag till 106 destinationer i 38 länder. Största operatören är [[Scandinavian Airlines|SAS]]. ===Reguljärt=== {| |----- | valign="top" width=22% | * [[Adria Airways]] * [[Aeroflot]] * [[Aerosvit Airlines]] * [[Air Baltic]] * [[Air China]] * [[Air France]] * [[Air Åland]] **''flygningarna utförs av [[Avitrans]] * [[Arkia]] * [[Avitrans]] ** ''flygningarna utförs åt [[Air Åland]] * [[Austrian Airlines]] ** ''vissa flygningar utförs av [[Austrian Arrows]] ** ''vissa flygningar utförs av [[Lauda Air]] * [[Blue1]] ** ''vissa flygningar utförs av [[Air Express]] ** ''vissa flygningar utförs av [[Danish Air Transport]] * [[British Airways]] * [[Cimber Air]] * [[Continental Airlines]] | valign="top" width=22% | * [[CSA Czech Airlines]] * [[Danish Air Transport]] ''flygningarna utförs åt Blue1 * [[Delta Air Lines]] * [[EasyJet]] * [[Estonian Air]] ** ''vissa flygningar utförs av [[Estonian Air Regional]] * [[Ethiopian Airlines]] * [[Finnair]] * [[Germanwings]] * [[Golden Air]] ''flygningarna utförs åt Höga Kusten Flyg * [[Höga Kusten Flyg]] ''flygningarna utförs av Golden Air * [[Iberia]] * [[Icelandair]] * [[Iceland Express]] * [[Iran Air]] * [[JAT]] | valign="top" width=22% | * [[KLM|KLM Royal Dutch Airlines]] ** ''vissa flygningar utförs av [[KLM Cityhopper]] * [[LOT Polish Airlines]] * [[Lufthansa]] ** ''vissa flygningar utförs av [[Eurowings]] ** ''vissa flygningar utförs av [[Lufthansa CityLine]] * [[Malaysia Airlines]] * [[Malev Hungarian Airlines]] * [[MCA Airlines]] * [[Nextjet]] * [[Norwegian Air Shuttle]] * [[Qatar Airways]] * [[Rossiya Airlines]] * [[Scandinavian Airlines|SAS]] * [[Skyways]] | valign="top" width=22% | * [[Spanair]] * [[Swiss International Air Lines]] * [[Syrian Arab Airlines]] * [[TAP Portugal]] * [[Thai Airways]] * [[Turkish Airlines]] * [[US Airways]] * [[Viking Airlines]] |} ===Charter=== {| width="60%" |----- valign="top" | * [[Air Adriatic]] * [[Air Europa]] * [[Air Finland]] * [[TUIfly Nordic]] * [[Fly Air]] * [[Fly Excellent AB]] | * [[Free Bird International]] * [[Helvetica Airways]] * [[Malmö Aviation]] * [[Nordic Leisure]] * [[Nouvelair Tunisie]] | * [[Novair]] * [[Pegasus Airlines]] * [[Primera Airlines]] * [[Scandinavian Airlines|SAS Charter]] * [[Sun Express]] * [[Thomas Cook Airlines Scandinavia]] * [[Viking Airlines]] |} ===På terminal 2=== UTRIKESTRAFIK * [[Air Berlin]] * [[Astraeus]] * [[British Airways]] * [[Easyjet]] * [[Finnair]] * [[Germanwings]] * [[Iberia]] * [[Kronflyg]] * [[Malev Hungarian Airlines]] * [[Niki]] * [[Norwegian]] * [[TAP Portugal]] ===På terminal 3=== INRIKESTRAFIK * [[Nextjet]] * [[Nordic Wings]] * [[Skyways]] ===På terminal 4=== INRIKESTRAFIK * [[Höga Kusten Flyg]] * [[Kronflyg]] * [[Norwegian]] * [[SAS]] ===På terminal 5=== UTRIKESTRAFIK * [[Adria Airways]] * [[Aeroflot]] * [[Aerosvit Airlines]] * [[Air Baltic]] * [[Air Caraïbes]] * [[Air China]] * [[Air Express]] * [[Air France]] * [[Austrian Airlines]] * [[Avitrans]] * [[Balkan Holidays Air]] * [[B&H Airlines]] * [[Blue 1]] * [[Bulgaria Air]] * [[Cimber Air]] * [[Continental Airlines]] * [[Corsairfly]] * [[CSA Czech Airlines]] * [[Cyprus Turkish Airlines KTHY]] * [[Delta Air Lines]] * [[Estonian Air]] * [[Ethiopian Airlines]] * [[Free Bird International]] * [[Iberworld]] * [[Icelandair]] * [[Iran Air]] * [[JAT Airways]] * [[KLM Royal Dutch Airlines]] * [[Kronflyg]] * [[LOT Polish Airlines]] * [[Lufthansa]] * [[Malaysia Airlines]] * [[Malmö Aviation]] * [[MCA Airlines]] * [[Med Airways]] * [[My Air.com]] * [[Norwegian]] * [[Nouvelair Tunisie]] * [[Novair]] * [[Primera Air]] * [[Qatar Airways]] * [[Rossiya-Russian Airlines]] * [[SAS]] * [[Skyways]] * [[Spanair]] * [[Sun Express]] * [[Swiss International Air Lines]] * [[Syrian Arab Airlines]] * [[Thai Airways International]] * [[Thomas Cook Airlines Scandinavia]] * [[TUIfly Nordic]] * [[Turkish Airlines]] * [[US Airways]] * [[Viking Airlines]] ==Destinationer== ''(Charterdestinationer ej inräknade)'' ===De vanligaste destinationerna mätt i passagerarantal 2006 === {| |----- | valign="top" width=33% | 1. [[Köpenhamn]] 1 173 000<br> 2. [[Oslo]] 1 037 000<br> 3. [[London]] 936 000<br> 4. [[Göteborg]] 899 000<br> 5. [[Helsingfors]] 874 000<br> 6. [[Luleå]] 822 000<br> 7. [[Malmö]] 736 000<br> 8. [[Amsterdam]] 579 000<br> 9. [[Umeå]] 536 000<br> | valign="top" width=33% | 10. [[Frankfurt]] 485 000<br> 11. [[München]] 445 000<br> 12. [[Östersund]] 388 000<br> 13. [[New York]] 295 000<br> 14. [[Bangkok]] 241 000<br> 15. [[Sundsvall]] 239 000<br> 16. [[Ängelholm]] 231 000<br> 17. [[Paris]] 219 000<br> 18. [[Skellefteå]] 210 000<br> |} ===Utrikes=== {| |----- | valign="top" width=33% | *{{flaggbild|Etiopien}} [[Addis Abeba]] ([[Ethiopian Airlines]]) *{{flaggbild|Syrien}} [[Aleppo]] ([[Syrian Arab Airlines]]) *{{flaggbild|Spanien}} [[Alicante]] ([[Norwegian]]) *{{flaggbild|Nederländerna}} [[Amsterdam]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]] och [[KLM Royal Dutch Airlines]]) *{{flaggbild|Grekland}} [[Aten]] ([[SAS]], [[MCA Airlines]] och [[Viking Airlines]]) *{{flaggbild|USA}} [[Atlanta]] ([[Delta Air Lines]]) *{{flaggbild|Irak}} [[Bagdad]] ([[MCA Airlines]]) *{{flaggbild|Thailand}} [[Bangkok (stad)|Bangkok]] ([[Thai Airways International|Thai Air]]) *{{flaggbild|Spanien}} [[Barcelona]] ([[SAS]] och [[Spanair]]) *{{flaggbild|Libanon}} [[Beirut]] ([[MCA Airlines]], [[Med Airways]] och [[Viking Airlines]]) *{{flaggbild|Serbien}} [[Belgrad]] ([[Norwegian]] och [[JAT]]) *{{flaggbild|Norge}} [[Bergen, Norge|Bergen]] ([[SAS]]) *{{flaggbild|Tyskland}} [[Berlin]]-[[Flughafen Berlin-Schönefeld|SXF]] ([[Germanwings]]) *{{flaggbild|Tyskland}} [[Berlin]]-[[Flughafen Berlin-Tegel|Tegel]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]] och [[Air Berlin]]) *{{flaggbild|Danmark}} [[Billund]] ([[Cimber Air]]) *{{flaggbild|Frankrike}} [[Bordeaux]] ([[Norwegian]]) *{{flaggbild|Belgien}} [[Bryssel]] ([[SAS]]) *{{flaggbild|Ungern}} [[Budapest]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]], [[Norwegian]] och [[Malev Hungarian Airlines]]) *{{flaggbild|Grekland}} [[Chania]] ([[Norwegian]]) *{{flaggbild|USA}} [[Chicago]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]]) *{{flaggbild|Syrien}} [[Damaskus]] ([[MCA Airlines]] och [[Syrian Arab Airlines]]) *{{flaggbild|Qatar}} [[Doha]] ([[Qatar Airways]]) *{{flaggbild|Förenade Arabemiraten}} [[Dubai]] ([[Norwegian]]) *{{flaggbild|Irland}} [[Dublin]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]]) *{{flaggbild|Kroatien}} [[Dubrovnik]] ([[Norwegian]]) *{{flaggbild|Tyskland}} [[Düsseldorf]] ([[SAS]] och [[Lufthansa]]) *{{flaggbild|Storbritannien}} [[Edinburgh]] ([[SAS]]) *{{flaggbild|Portugal}} [[Faro]] ([[Norwegian]]) *{{flaggbild|Tyskland}} [[Frankfurt]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]] och [[Lufthansa]]) *{{flaggbild|Schweiz}} [[Geneve]] ([[SAS]], [[Norwegian]] och [[Easyjet]]) *{{flaggbild|Spanien}} [[Gran Canaria]] ([[Norwegian]]) *{{flaggbild|Tyskland}} [[Hamburg]] ([[SAS]] och [[Lufthansa]]) *{{flaggbild|Tyskland}} [[Hannover]] ([[Air Berlin]]) | valign="top" width=33% | *{{flaggbild|Finland}} [[Helsingfors]] ([[SAS]], [[Finnair]] och [[Blue1]]) *{{flaggbild|Turkiet}} [[Istanbul]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]], [[Norwegian]] och [[Turkish Airlines]]) *{{flaggbild|Turkiet}} [[Izmir]] ([[SunExpress]]) *{{flaggbild|Egypten}} [[Kairo]] ([[MCA Airlines]]) *{{flaggbild|Ukraina}} [[Kiev]] ([[Aerosvit Airlines]]) *{{flaggbild|Finland}} [[Kittilä]] ([[SAS]]) *{{flaggbild|Polen}} [[Kraków]] ([[Norwegian]]) *{{flaggbild|Malaysia}} [[Kuala Lumpur]] ([[Malaysia Airlines]]) *{{flaggbild|Estland}} [[Kuressaare]] ([[Estonian Air]]) *{{flaggbild|Tyskland}} [[Köln]]-[[Bonn]] ([[Germanwings]]) *{{flaggbild|Danmark}} [[Köpenhamn]] ([[SAS]] och [[Norwegian]] *{{flaggbild|Cypern}} [[Larnaca]] ([[MCA Airlines]]) *{{flaggbild|Portugal}} [[Lissabon]] ([[TAP Portugal]]) *{{flaggbild|Slovenien}} [[Ljubljana]] ([[Adria Airways]]) *{{flaggbild|Storbritannien}} [[London]]-City ([[Scandinavian Airlines|SAS]]) *{{flaggbild|Storbritannien}} [[London]]-[[Heathrow|LHR]] ([[SAS]] och [[British Airways]]) *{{flaggbild|Spanien}} [[Madrid]] ([[Iberia]] och [[Spanair]]) *{{flaggbild|Spanien}} [[Malaga]] ([[SAS]] och [[Norwegian]]) *{{flaggbild|Malta}} [[Malta]] ([[SAS]]) *{{flaggbild|Storbritannien}} [[Manchester]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]]) *{{flaggbild|Åland}} [[Mariehamn]] ([[Air Åland]] op av [[Avitrans Nordic]]) *{{flaggbild|Italien}} [[Milano]]-[[Linate]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]]) *{{flaggbild|Italien}} [[Milano]]-[[Malpensa]] ([[EasyJet]]) *{{flaggbild|Ryssland}} [[Moskva]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]] och [[Aeroflot]]) *{{flaggbild|Tyskland}} [[München]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]] och [[Lufthansa]]) *{{flaggbild|USA}} [[New York]]-[[Newark]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]], [[Continental Airlines]] och [[Malaysia Airlines]]) *{{flaggbild|Frankrike}} [[Nice]] ([[SAS]] och [[Norwegian]]) *{{flaggbild|Norge}} [[Oslo]] ([[SAS]] och [[Norwegian]]) *{{flaggbild|Spanien}} [[Palma de Mallorca]] ([[SAS]] och [[Norwegian]]) *{{flaggbild|Frankrike}} [[Paris]]-[[CDG]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]] och [[Air France]]) *{{flaggbild|Kina}} [[Peking]] ([[Air China]]) *{{flaggbild|USA}} [[Philadelphia]] ([[US Airways]]) *{{flaggbild|Tjeckien}} [[Prag]] ([[SAS]], [[Norwegian]] och [[CSA Czech Airlines]]) *[[Fil:Flag of Kosovo.svg|20px]] [[Pristina]] ([[MCA Airlines]]) | valign="top" width=33% | *{{flaggbild|Kroatien}} [[Pula]] ([[Norwegian]]) *{{flaggbild|Estland}} [[Pärnu]] ([[Estonian Air]]) *{{flaggbild|Island}} [[Reykjavik]]-[[Keflavík]] ([[Icelandair]]) *{{flaggbild|Lettland}} [[Riga]] ([[Air Baltic]]) *{{flaggbild|Italien}} [[Rom]]-[[Fiumicino]] ([[SAS]], [[Norwegian]] och [[Ethiopian Airlines]]) *{{flaggbild|Ryssland}} [[St Petersburg]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]] och [[Rossiya-Russian Airlines]]) *{{flaggbild|Bosnien och Hercegovina}} [[Sarajevo]] ([[Norwegian]]) och ([[B&H Airlines]]) *{{flaggbild|Kroatien}} [[Split]] ([[SAS]] och [[Norwegian]]) *{{flaggbild|Norge}} [[Stavanger]] ([[SAS]]) *{{flaggbild|Irak}} [[Sulaymaniyah]] ([[MCA Airlines]]) *{{flaggbild|Estland}} [[Tallinn]] ([[Estonian Air]]) *{{flaggbild|Finland}} [[Tammerfors]] ([[Blue1]]) *{{flaggbild|Estland}} [[Tartu]] ([[Estonian Air]]) *{{flaggbild|Iran}} [[Teheran]] ([[Iran Air]]) *{{flaggbild|Israel}} [[Tel Aviv]] ([[Arkia]]) *{{flaggbild|Grekland}} [[Thessaloniki]] ([[MCA Airlines]] och [[Viking Airlines]]) *{{flaggbild|Norge}} [[Tromsö]] ([[SAS]]) *{{flaggbild|Norge}} [[Trondheim]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]]) *{{flaggbild|Finland}} [[Vasa]] ([[Blue1]]) *{{flaggbild|Litauen}} [[Vilnius]] ([[Air Baltic]]) *{{flaggbild|Polen}} [[Warszawa]] ([[Norwegian]] och [[LOT Polish Airlines]]) *{{flaggbild|Österrike}} [[Wien]] ([[Austrian Airlines]] och [[Niki]]) *{{flaggbild|Kroatien}} [[Zagreb]] ([[SAS]]) *{{flaggbild|Schweiz}} [[Zürich]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]] och [[Swiss International Air Lines|Swiss]]) *{{flaggbild|Finland}} [[Åbo]] ([[Blue1]]) |} ===Inrikes=== {| |----- | valign="top" width=33% | *{{flaggbild|Sverige}} [[Arvidsjaur flygplats|Arvidsjaur]] ([[Nextjet]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Dala Airport|Borlänge]] ([[Skyways]]/op. av [[Direktflyg]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Gällivare flygplats|Gällivare]] ([[Nextjet]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Göteborg-Landvetter flygplats|Göteborg-Landvetter]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Hagfors flygplats|Hagfors]] ([[Nextjet]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Halmstads flygplats|Halmstad]] ([[Skyways]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Hemavans flygplats|Hemavan]] ([[Nextjet]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Jönköpings flygplats|Jönköping]] ([[Skyways]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Kalmar flygplats|Kalmar]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Karlstads flygplats|Karlstad]] ([[Skyways]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Kiruna flygplats|Kiruna]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]] och [[Norwegian]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Kramfors flygplats|Kramfors]] ([[Nextjet]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Kristianstads flygplats|Kristianstad]] ([[Skyways]]) | valign="top" width=33% | *{{flaggbild|Sverige}} [[Luleå flygplats|Luleå]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]] och [[Norwegian]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Lycksele flygplats|Lycksele]] ([[Nextjet]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Sturup|Malmö]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Mora flygplats|Mora]] ([[Nextjet]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Oskarshamns flygplats|Oskarshamn]] ([[Skyways]]/op. av [[Direktflyg]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Ronneby flygplats|Ronneby]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Skellefteå flygplats|Skellefteå]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]] och [[Skyways]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Storumans flygplats|Storuman]] ([[Avion Express]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Midlanda|Sundsvall-Härnösand]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Svegs flygplats|Sveg]] ([[Nextjet]]) | valign="top" width=33% | *{{flaggbild|Sverige}} [[Umeå City Airport|Umeå]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]] och [[Norwegian]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Vilhelmina flygplats|Vilhelmina]] ([[Nextjet]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Visby flygplats|Visby]] ([[Skyways]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Växjö flygplats|Växjö]] ([[Skyways]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Ängelholm-Helsingborg flygplats|Ängelholm-Helsingborg]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]]) *{{flaggbild|Sverige}} [[Örnsköldsviks flygplats|Örnsköldsvik]] ([[Höga Kusten Flyg]]/op av [[Golden Air]] **[[Skyways]] (köper stolar på Höga Kusten Flygen) *{{flaggbild|Sverige}} [[Åre Östersund Airport|Åre Östersund]] ([[Scandinavian Airlines|SAS]]) |} <small>''Listan uppdaterad och komplett 2009-03-09. <vissa destinationer kan vara säsongstrafik. Källa: [http://www.lfv.se www.lfv.se]''</small> ===Charter=== {| |----- | valign="top" width=50% | *{{flaggbild|Nederländerna}} [[Aruba]] (Ving ^(T.Cook)) *{{flaggbild|Brasilien}} [[Natal]] (Ving ^{(Novair via Gran Canaria)}) *{{flaggbild|Brasilien}} [[Recife]] (Apollo ^{(Novair via Gran Canaria)}) *{{flaggbild|Bulgarien}} [[Burgas]] (Apollo ^(SAS), Ving ^(SAS), Fritidsresor ^(TUIfly)) *{{flaggbild|Bulgarien}} [[Varna]] (Apollo ^(T.Cook), Ving ^(T.Cook)) *{{flaggbild|Cypern}} [[Larnaca]] (Apollo ^{(T.Cook/Novair)}, Ving ^(T.Cook), Fritidsresor ^(SAS), Solresor ^(Primera)) *{{flaggbild|Dominikanska republiken}} [[Puerto Plata]] (Apollo ^(T.Cook)) *{{flaggbild|Dominikanska republiken}} [[Samana]] (Fritidsresor ^(TUIfly)) *{{flaggbild|Förenade arabemiraten}} [[Dubai]] (Fritidsresor ^(TUIfly)) *{{flaggbild|Egypten}} [[Hurghada]] (Apollo ^{(Novair/T.Cook)}, Ving ^(T.Cook), Fritidsresor ^(TUIfly), Detur ^(Norwegian), Solresor ^(Primera)) *{{flaggbild|Egypten}} [[Marsa Alam]] (Apollo ^(SAS)) *{{flaggbild|Egypten}} [[Sharm El Sheik]] (Apollo ^(SAS), Ving ^(SAS), Fritidsresor ^(SAS/TUIfly), Detur ^(Norwegian)) <!-- Grekland Aten Apollo reguljärt med SAS --> *{{flaggbild|Gambia}} [[Banjul]] (Ving ^{(T.Cook via Teneriffa)}) *{{flaggbild|Frankrike}} [[Bastia]]/[[Korsika]] (Langley ^(SAS)) *{{flaggbild|Frankrike}} [[Grenoble]] (Langley ^(SAS)) *{{flaggbild|Grekland}} [[Chania]] (Apollo ^(Novair), Ving ^(T.Cook), Fritidsresor ^(TUIfly), Langley ^(SAS)) *{{flaggbild|Grekland}} [[Heraklion]] (Apollo ^(Novair), Ving ^(T.Cook)) *{{flaggbild|Grekland}} [[Karpathos]] (Apollo ^(SAS)) *{{flaggbild|Grekland}} [[Kavala]] (Apollo ^(SAS)) *{{flaggbild|Grekland}} [[Kefalonia]] (Apollo ^(SAS)) *{{flaggbild|Grekland}} [[Korfu]] (Apollo ^(Novair)) *{{flaggbild|Grekland}} [[Kos]] (Apollo ^(Novair)) *{{flaggbild|Grekland}} [[Lesvos]] (Apollo ^(Novair), Ving ^(Novair)) *{{flaggbild|Grekland}} [[Preveza]] (Apollo ^(Novair), Ving ^(Novair)) *{{flaggbild|Grekland}} [[Rhodos]] (Apollo ^(Novair), Ving ^(T.Cook), Fritidsresor ^(TUIfly), Solresor) *{{flaggbild|Grekland}} [[Samos]] (Apollo ^(SAS), Ving ^(TUIfly), Fritidsresor ^(TUIfly)) *{{flaggbild|Grekland}} [[Santorini]] (Apollo ^(SAS)) *{{flaggbild|Grekland}} [[Skiathos]] (Apollo ^(Novair), Ving ^(Novair)) *{{flaggbild|Grekland}} [[Zakynthos]] (Apollo ^(Novair)) *{{flaggbild|Guadeloupe}} [[Guadeloupe]] (Langley ^{(Air Caraïbes)}) *{{flaggbild|Indien}} [[Goa]] (Apollo, Ving ^{(båda Novair, via Baku)}) *{{flaggbild|Italien}} [[Alghero]]/[[Sardinien]] (Fritidsresor ^(SAS)) *{{flaggbild|Italien}} [[Catania]]/[[Sicilien]] (Fritidsresor ^(SAS)) *{{flaggbild|Italien}} [[Palermo]]/[[Sicilien]] (Solresor ^(Primera)) *{{flaggbild|Italien}} [[Neapel]] (Ving ^(SAS)) *{{flaggbild|Italien}} [[Turin]] (Ving ^(SAS)) <!-- Indonesien Apollo reguljärt med Thai Airways via Bangkok--> | valign="top" width=50% | *{{flaggbild|Jordanien}} [[Aqaba]] (Apollo ^(SAS)) <!-- Kina Apollo reguljärt med SAS via CPH--> *{{flaggbild|Kambodja}} [[Pnomh Penh]] (Fritidsresor ^{(okänt bolag, hösten 2009)}) *{{flaggbild|Kap Verde}} [[Boa Vista]] (Fritidsresor ^(TUIfly)) *{{flaggbild|Kap Verde}} [[Sal]] (Fritidsresor ^(TUIfly)) *{{flaggbild|Kroatien}} [[Pula]] (Ving ^(SAS)) *{{flaggbild|Kroatien}} [[Split]] (Apollo ^(Novair), Ving ^(Novair)) *{{flaggbild|Kroatien}} [[Dubrovnik]] (Solresor) *{{flaggbild|Montenegro}} [[Tivat]] (Apollo ^(SAS)) <!-- Kuba Apollo reguljärt till Frankfurt sedan tysk charter--> *{{flaggbild|Malta}} [[Malta]] (Apollo, Solresor ^{(båda SAS)}) *{{flaggbild|Marocko}} [[Agadir]] (Apollo, Ving ^{(båda T.Cook)}) *{{flaggbild|Mexiko}} [[Cancun]] (Apollo, Ving ^{(båda T.Cook)}) <!-- Maldiverna Fritidsresor reguljärt via frankfurt--> <!-- Mauritius Fritidsresor reguljärt via London--> <!-- Mexico Fritidsresor reguljärt via frankfurt--> *{{flaggbild|Oman}} [[Salalah]] (Solresor ^(Primera)) <!-- Portugal Apollo reguljärt med Lufthansa via Frankfurt--> *{{flaggbild|Portugal}} [[Faro]] (Fritidsresor ^(TUIfly)) *{{flaggbild|Portugal}} [[Ponta Delgada]]/[[Azorerna]] (Solresor ^(Primera)) *{{flaggbild|Portugal}} [[Funchal]]/[[Madeira]] (Solresor ^(Primera)) <!-- Ryssland Apollo reguljärt med SAS --> *{{flaggbild|Schweiz}} [[Genève]] (Ving ^(T.Cook), Alpresor ^(SAS)) *{{flaggbild|Spanien}} [[Gran Canaria]] (Apollo ^{(Novair/T.Cook)}, Ving ^(T.Cook), Fritidsresor ^(TUIfly), Solresor ^(Primera)) *{{flaggbild|Spanien}} [[Teneriffa]] (Apollo ^(Novair), Ving ^(T.Cook), Fritidsresor ^(TUIfly), Solresor ^(Primera)) *{{flaggbild|Spanien}} [[Lanzarote]] (Apollo ^(Novair), Fritidsresor ^(TUIfly)) *{{flaggbild|Spanien}} [[Fuerteventura]] (Apollo ^(Novair), Ving ^(T.Cook), Solresor ^(Primera)) *{{flaggbild|Spanien}} [[Palma de Mallorca]] (Apollo ^(SAS), Ving ^(T.Cook), Fritidsresor ^{(T.Cook/TUIfly)}, Solresor ^(Primera)) <!-- Thailand Bangkok, Apollo/Fritidsresor reguljärt med Thai airways/SAS --> *{{flaggbild|Thailand}} [[Bangkok]] (Ving ^{(Corsairfly via Köpenhamn)}) *{{flaggbild|Thailand}} [[Krabi]] (Apollo, Ving ^{(båda Novair)}, Fritidsresor ^(TUIfly)) *{{flaggbild|Thailand}} [[Phuket]] (Apollo, Ving ^{(båda Novair)}, Fritidsresor ^{(Corsairfly, Boeing 747)}) <!-- Trinidad & Tobago Apollo reguljärt via Frankfurt --> *{{flaggbild|Tunisien}} [[Monastir]] (Apollo ^(SAS), Ving ^(T.Cook), Fritidsresor ^{(SAS/Nouvelair)}, Detur ^(Nouvelair)) <!-- Istanbul Detur reguljärt med Turkish --> *{{flaggbild|Turkiet}} [[Antalya]] (Apollo ^(SAS), Ving ^(T.Cook), Fritidsresor ^(TUIfly), Detur ^{(Cyprus Turkish Airlines/Atlasjet)}, Solresor ^(Primera)) *{{flaggbild|Turkiet}} [[Dalaman]] (Apollo ^(SAS), Fritidsresor ^(TUIfly), Detur ^{(Cyprus Turkish Airlines)}) *{{flaggbild|Turkiet}} [[Izmir]] (Fritidsresor ^{(Sun Express)}) *{{flaggbild|USA}} [[Fort Lauderdale]] (Ving, Fritidsresor ^{(båda T.Cook via Oslo)}) *{{flaggbild|Venezuela}} Porlamar/[[Isla Margarita]] (Ving, Fritidsresor ^{(båda TUIfly)}) *{{flaggbild|Vietnam}} [[Saigon]] (Apollo, Ving ^{(båda Novair)}) *{{flaggbild|Österrike}} [[Innsbruck]] (Ving, Alpresor ^{(båda SAS)}) *{{flaggbild|Österrike}} [[Salzburg]] (Alpresor ^(SAS)) |} I listan anges researrangör (som säljer biljetter), med flygbolaget i mindre stil. <br>Namnen på flygbolagen [[Thomas Cook Airlines Scandinavia]] och [[TUIfly Nordic]] är förkortade. <br><small>''Listan avser 2009 års flygningar</small>{{bäst före|20091201}}<small>, komplett förutom några mindre operatörer. Källa: [http://www.apollo.se Apollo] [http://www.ving.se Ving] [http://www.fritidsresor.se Fritidsresor] [http://www.detur.se/pdf/cfml/flygprogram.cfm Detur] [http://www.solresor.se Solresor] [http://www.langley.eu Langley] [http://www.alpresor.se/pdf/flyginfo_winter.pdf Alpresor] ''</small> ==Se även== *[[Arlandatornet]] *[[Stockholm-Bromma flygplats]] *[[Stockholm Skavsta Flygplats]] *[[Västerås flygplats]] *[[Lista över flygplatser i Sverige]] *[[Lista över Nordens största flygplatser]] *[[Stockholm-Arlanda (TV-program)]] == Externa länkar == {{commons-rad|Stockholm-Arlanda Airport}} *[http://www.arlanda.se/ Stockholm-Arlanda Airport] Officiell webbplats *[http://www.arlanda.net/Default.aspx?id=123 arlanda.net] Webbplats för flygplatsens anställda *[http://www.sigtuna.se/main/index.asp Sigtuna kommun] *[http://maps.google.com/?t=k&om=1&ll=59.64554,17.942905&spn=0.052223,0.144539 Flygbild av Arlanda i Google Maps] *[http://www.g-kraft.com/spotting.php Flight Spotting] *[http://www.flygbuller.nu Föreningen Väsbybor mot flygbuller] *[http://www.resetips.com/sv/artiklar/guides/FranStockholm.htm Karta som visar lågprisflyg från Arlanda] ==Referenser== ===Källor=== *''[[Nationalencyklopedin]]'' (2007) *fil dr [[Harald Schiller]], ''Händelser man minns – en [[krönika]] 1920–1969'', (1970) *[http://www.lfv.se/upload/Flygplatser/Arlanda/PDF/FACTS.pdf Luftfartsverket, ''Arlanda Facts 2006''] *[http://www.lfv.se/templates/LFV_InfoSida_70_30____39631.aspx Luftfartsverket, historik] *[http://www.lfv.se/templates/LFV_ListArticle____17961.aspx Luftfartsverket, Arlandatornet får europeisk utmärkelse] ===Noter=== <references/> {{Flygplatser i Sverige}} [[Kategori:Flygplatser i Sverige]] [[Kategori:Sigtuna kommun]] [[cs:Stockholm-Arlanda]] [[da:Arlanda]] [[de:Flughafen Stockholm-Arlanda]] [[en:Stockholm-Arlanda Airport]] [[es:Aeropuerto de Estocolmo-Arlanda]] [[et:Stockholmi Arlanda lennujaam]] [[fi:Arlandan lentoasema]] [[fr:Aéroport de Stockholm-Arlanda]] [[hu:Stockholm-Arlanda repülőtér]] [[id:Bandar Udara Internasional Arlanda]] [[it:Aeroporto di Stoccolma-Arlanda]] [[ja:ストックホルム・アーランダ空港]] [[ko:스톡홀름 알란다 공항]] [[nl:Luchthaven Stockholm-Arlanda]] [[no:Arlanda lufthavn]] [[pl:Port lotniczy Sztokholm-Arlanda]] [[pt:Aeroporto de Arlanda]] [[ro:Aeroportul Stockholm-Arlanda]] [[ru:Стокгольм-Арланда (аэропорт)]] [[sr:Аеродром Арланда]] [[su:Bandara Internasional Arlanda]] [[th:ท่าอากาศยานสตอกโฮล์ม-อาร์ลันดา]] [[vi:Sân bay Stockholm-Arlanda]] [[zh:斯德哥爾摩－阿蘭達機場]]

Tillbaka till Arlanda.