Från Rilpedia

Konfessionella skolor, eller formellt fristående skolor med konfessionell inriktning, är beteckningen på en viss typ av skolor som tillhör det offentliga skolväsendet men tillåts ha en konfessionell inriktning.

Innehåll 1 Rättslig reglering 2 Tillsynsansvaret 3 Förekomsten av konfessionella skolor 4 Debatt om skolorna 5 Referenser

Rättslig reglering

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) ska undervisningen i skolan vara icke-konfessionell^[1]. Detta gäller dock inte för fristående skolor och förskolor som enligt Skollagen (SFS 1985:1100, 9 kap. 2 §) får ha en konfessionell inriktning^[2]. Motivet till att skolorna får ha denna inriktning kan härledas från Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, där det anges att "ska staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överenskommelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse" (Artikel 2 i tilläggsprotokollet från 1952)^[3]. Samtidigt som skolorna får finnas enligt skollagen, måste de samtidigt uppfylla den värdegrund som gäller för utbildningen inom det offentliga skolväsendet.

Tillsynsansvaret

I likhet med det övriga skolväsendet är det Statens skolverk som har tillsynsansvar för konfessionella skolor. Skolverket har vid flera tillfällen utfärdat kritik mot konfessionella skolor förhåller sig till skolans värdegrund. Ett exempel är Andreasgymansiet i Göteborg^[4] där skolan senare ändrad sig och fick behålla sitt bidrag. Ett annat exempel är att Laboraskolan som drivs av Plymouthbröderna fick avslag på sin ansökan om att få starta en skola ^[5]. Samtidigt påpekar även Skolverket att det inte finns fler brister i konfessionella skolor än när det gäller övriga friskolor^[6].

Förekomsten av konfessionella skolor

Enligt Skolverkets statistik för läsåret 2006/2007 fanns det totalt 64 fristående grundskolor med konfessionell inriktning och fem fristående gymnasieskolor med konfessionell inriktning. ^[7]. Av de 69 godkända konfessionella skolorna hade åtta en islamsk/muslimsk profil, tre en judisk och 49 en kristen profil.

Debatt om skolorna

Frågan om de konfessionella skolornas vara eller inte vara är en fråga som debatterats, både i media och i riksdagen. Bland andra har Jan Björklund på DN-debatt den 31 oktober 2005 uttryckt ett krav att stoppa religiösa skolor^[8].

Referenser

1. ↑ Läroplanen på Skolverkets webbplats
2. ↑ Skollagen på Riksdagens webbplats
3. ↑ Protokollet på Regeringens webbplats
4. ↑ Beslut på Skolsverkets webbplats
5. ↑ Från Skolverkets webbplats
6. ↑ Inte fler brister i konfessionella skolor- Från Skolverkets webbplats
7. ↑ Skolverkets rapport 298
8. ↑ Inför totalt stopp för nya religiösa friskolor- DN-debatt