Ke
Från Rilpedia
Ke (刻; pinyin: kè, uttal som kö i svenska "sångkör") är en traditionell kinesisk kvart, en tidsenhet som har använts parallellt med ett duodecimalt system, så länge skriven kinesisk historia kan berätta. Under 2 000 år var den lika med en kort kvart, 14,4 minuter. Den delade alltså dygnet i 100 lika långa intervall och utgjorde därmed en tidig metrisk enhet.
Innehåll |
Etymologi
Ke betyder ordagrant 'att snida' eller 'att skära' och är vanligen del av substantivet kedu, som syftar på utskurna markeringar på mätstickor, den tidigaste formen av ur. Det första kinesiska teckenlexikonet Shuowen Jiezi beskriver i svensk översättning ordet så här[1]:
- “Låt vatten droppa från en klepsydra (bronskärl med vatten i). Tiden blir mätt, så att vi kan dela ett dygn i 100 ke.”
Senare öde
Eftersom det inte går att jämnt dela det kinesiska dygnets 12 dubbeltimmar i 100 ke, så blev en ke uppdelad i 60 fen (分; pinyin fēn). Betydligt senare, under inflytande av 1600-talets jesuitiska missionärer som ivrade för västerländsk tideräkning, ändrade de då aningslösa kineserna dess längd till en fortfarande gängse kvart, 1/96 dygn[2] .
Kineserna var av allt att döma först med att under hundratal år använda ke som ett sant centidygn. Om allt detta var de franska revolutionärerna hundra år senare ovetande, när de efter mönster från forntida Egypten sökte introducera metrisk tid.
Referenser
- ↑ Enligt Shuowen Jiezi av Xu Shen: “漏以铜壶盛水，刻节，昼夜百刻。”
- ↑ Ronan, Colin, sid. 250 i Walker, Ch. ed.: Astronomy before the telescope. Brit.Museum P., UK (1999). ISBN 0-7141-2733-7
