Vandrarmussla

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Zebramussla)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Vandrarmussla
Dreissena polymorpha2.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djurriket
Animalia
Stam: Blötdjur
Mollusca
Klass: Musslor
Bivalvia
Ordning: Veneroida
Familj: Vandrarmusslor
Dreissenidae
Släkte: Dreissena
Art: Vandrarmussla
D. polymorpha
Vetenskapligt namn
§Dreissena polymorpha
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
Zebramusslor

Vandrarmusslan (Dreissena polymorpha) eller zebramusslan som den också kallas har sitt ursprung i området kring Kaspiska havet. Vandrarmusslan är en främmande art för Sverige och kan på vissa platser uppträda i extremt stora bestånd. I Sverige förekommer arten framförallt i Mälaren och Hjälmaren samt i vattendrag knutna till dessa sjöar.

Innehåll

Reproduktion

En vuxen hona kan lägga upp till 40 000 ägg per lektillfälle, och upp till en miljon ägg om året. Leken brukar börja under sen vår och tidig sommar. Den ideala lektemperaturen för en vandrarmussla är mellan 14 och 16 °C. Larverna är pelagiska upp till en månad.[1]

Utbredning

Vandrarmusslor har en lång tid utökat sitt utbredningsområde. 1824 upptäcktes de för första gången i Storbritannien, och har sedan spritt sig till större delen av Västeuropa.[1]

I USA orsakar vandrarmusslorna allvarliga problem. De upptäcktes i Stora sjöarna för första gången 1988 och har sedan dess vållat stora skador på ekosystemet. Troligen släpptes de ut från vattenballasttankarna på ett fartyg. De har också spridit sig vidare till många andra vattendrag i USA, och återfinns numera i till exempel Mississippi- och Hudsonfloderna. Även i dessa floder har ekosystemen tagit stor skada, lokala musselarter har kraftigt missgynnats eller utrotas. Även hamnar, båtar och kraftverkskylvattensystem har påverkats.[1]

Ekologi

Vandrarmusslor äter genom att filtrera stora mängder vatten. De tar bort partiklar från vattnet och ökar siktdjupet hos vattnet. Ätbara partiklar konsumeras som mat, och fekalier deponeras på sjöbottnen. Icke-ätbara partiklar kombineras med slem för att bilda "pseudofekalier" och deponeras även de på bottnen. Vandrarmusslor gör genom dessa processor sjöbottnen näringsrikare, vilket gynnar de organismer som lever på botten.[1]

Föda

Vandrarmusslor är ätbara, men på grund av bioackumulation kan de innehålla mycket högre halter av föroreningar än vattendraget i vilket de lever. De som lever i rena vattendrag kan användas som ersättning för andra musslor i matrecept. Vandrarmusslorna är dock oftast ganska små, och det krävs ett stort antal för en vanlig maträtt.

Se även

Referenser och externa länkar

Referenser

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 U.S. Geological Survey - Nonindigenous Aquatic Species

Externa länkar

Personliga verktyg