Från Rilpedia

Yajnavalkya från Mithila var en forntida indisk filosof och astronom troligast verksam på 900-talet före vedertagen tideräkning som vis hindu. Han är en framträdande figur i Upanishaderna med djupa filosofiska läror i Brhadaranyaka Upanishaden. Vissa tänkespråk, till exempel det negerande mantrat ”neti, neti”, visar slående likhet med den buddhistiska anatta-doktrinen. Yajnavalkya anses som en av Indiens största filosofer, där särskilt den visdom han ger prov på i Brhadaranyaka Upanishaden framstår som höjden av undervisning om Brahmans insikter.

Han tillskrivs föfattarskapet av Shatapatha Brahmana, en shakha i Yajurveda, en av fyra skrifter om vedisk ritual mm. Shatapatha Brahmana har även anmärkningsvärda bedrifter att förtälja om Yajnavalkya som astronom. Baserat på solen och månens rörelser lägger han fram en 95-årscykel för att synkronisera dessa i tiden. Textens kalender ger ett medelvärde för det tropiska året på 365, 2467 dygn - bara 6 min längre än dagens värde.

Mindre känt är att han verkar vara den förste som refererar till jorden som en sfär och därtill påstår att solen är sfärernas centrum. Med utgångspunkt från en sådan heliocentrisk världsbild kunde han uppskatta avstånden från jorden till månen och solen som 108 gånger diametern hos dessa himmelska kroppar. Anmärkningsvärt korrekt i jämförelse med dagens värden 110,6 för månen och 107,6 för solen.

Såväl kring personen Yajnavalkyas tid på jorden som hans astronomiska gärning finns skilda uppfattningar. Uppgifter finns som alternativt förlägger hans livstid till 1 800 fvt och 600 fvt. Det finns även de som helt ifrågasätter hans historicitet. När det gäller hans anmärkningsvärda astronomiska beräkningar och slutsatser, är det svårt att hitta belägg för dem i etno- och arkeoastronomisk litteratur som behandlar Indien. Troligt är att de filosofiska vise under årens lopp fyrgyllt en redan upphöjd gestalt med mytiska detaljer.