Från Rilpedia

William Harvey, född 1 april 1578, död 3 juni 1657, var den förste att presentera en modern helhetssyn på blodomloppets funktion. År 1628 publicerades hans berömda bok Exercitatio anatomica de motu cordis et sanguinis in animalibus (Of the Motion of the Heart and the blood; Om hjärtats och blodets rörelser).

Han studerade vid universitetet i Padua, Italien, för Geronimo Fabricius. På den anatomiska institutionen i Padua hade man ända sedan Andreas Vesalius tid ifrågasatt Galenos antika syn på hjärta och blodomlopp. Före Harvey trodde man att blodet rann ut till vävnaderna för att sedan förbrukas där. Harvey kunde visa att detta var omöjligt och att blodet istället rann igenom vävnaderna utan att stanna. Hur detta faktiskt gick till kunde man inte förklara förrän man hade tillgång till mikroskop.

Harvey var hovmedikus hos Jakob I av England och Karl I av England.

William Harvey visade år 1628 att hjärtat pumpade runt blodet men missade då de små blodkärlen som binder ihop de stora kärlen artärer och vener. Det var italienaren Marcello Malphigi som några år senare upptäckte något som såg ut som små tunna hår som fanns mellan artärer och vener. Han döpte dem till Kapillärer, det betyder att de liknar hår.