Wild Bill Hickok

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Wild Bill Hickok

Wild Bill Hickok eller Wild Bill, hette egentligen James Butler Hickok, född 27 maj 1837 i Troy Grove, Illinois, död 2 augusti 1876 i Deadwood, South Dakota, var en legendarisk amerikansk revolverman i vilda västern.

Under amerikanska inbördeskriget tjänstgjorde han som skarpskytt för Nordstaternas general Jim Lanes fristatsstyrkor i Kansas mot gränsrövarna. Han var därefter sheriff i Hays, Kansas, Fort Riley och Abilene (i åtta månader).

I tidningen Harpers Monthly från februari 1867 beskriver överste George Ward Nichols sitt möte med Wild Bill i Springfield, Missouri; "Han var 8 fot 2 tum, långt vågigt hår, bröst som en tunna, smal midja prydd med två colts, behagfullt, värdigt uppträdande. Och under en bredhättad sombrero ett lugnt, manligt ansikte, så nobelt i sitt uttryck att det fullständigt motsade sin ägares historia. Ögon så milda som en kvinnas, så milda att man inte kunde tro att man såg in i ögon som stakat ut vägen till hundratals mäns död."

Det påstås att Wild Bill framför allt annat ångrade en händelse utanför hans bostad i Abilene den 5 oktober 1871, då Bills vicesheriff Mike Williams skulle avvisa en spelare ur staden. I samband med omfattande skottlossning tar Bill miste på person och skjuter ihjäl Williams. Ett ögonvittne beskriver scenen efteråt så här; "Tårar är räddningen för kvinnans själ. Utan dem skulle hon inte överleva. Ibland räddar de också starka män. Jesus grät, det gjorde också Wild Bill." Händelsen resulterade i att Bill avskedades med motiveringen att "staden behöver inte hans tjänster längre."

I slutet av sin karriär deltog Bill en kort tid med ett resande teatersällskap i wild-west showen Scouts of the Plains. Tillsammans med William Frederick Cody, "Buffalo Bill", och f.d spejaren Texas Jack Omohundro, gestaltade han här en luggsliten karikatyr av sig själv. "När han kommer in på scenen inför en publik, kunde han knappt få fram ett ord", recenserade Buffalo Bill. Och passande nog slutade hans skådespelande en kväll i Buffalo.

Enligt Calamity Jane ska Wild Bill Hickok varit far till den dotter Calamity Jane födde den 25e september 1873, hon var emellertid tvungen att adoptera bort denna dotter då Bill redan var trolovad med en annan kvinna.

I mars 1876 gifte sig Wild Bill med den elva år äldre ryttarinnan och cirkusdirektören Agnes Thatcher Lake. Vigseln ägde rum i Cheyenne, Wyoming och efter smekmånaden reste Bill till St Louis för att organisera en guldgrävarexpedition till Dakotastaterna.

På kvällen den 2 augusti 1876 spelade han sitt favoritkortspel, poker, med tre goda vänner på Carl Manns saloon i staden Deadwood i det dåvarande Dakotaterritoriet. Han var ivrig att börja kortspelet och satte sig - helt olikt honom - med ryggen mot ingången till baren.

En annan revolverman, Jack "Crooked Nose" McCall, kom in i lokalen och gick längs bardisken tills han befann sig helt bakom Hickok. Då sköt han Wild Bill bakifrån i huvudet med en Colt 45. Wild Bill satt just då med en pokerhand som sägs ha bestått av par i svarta ess och svarta åttor. Allt sedan dess kallas denna pokerhand för "Död mans hand".

Motivet för McCalls dåd kom aldrig fram, men han ställdes inför en gruvarbetarjury som märkligt nog frikände honom med rösterna 11 mot 1. Dock prövades målet på nytt i Yanktown och på frågan varför han inte mötte Wild Bill på öppen gata, svarade han; "jag ville inte begå självmord." Denna gången fann domstolen honom skyldig och den 1 mars 1877, hängdes McCall i Custer City för mordet på Wild Bill Hickok.

Hickok sällskapade en tid med Calamity Jane samt Susanna Moore i Abilene. Han hade en styvdotter med namnet Emma Hickok.

Wild Bill mötte de flesta av dåtidens "storheter", bland andra; Wyatt Earp - John Wesley Hardin - Buffalo Bill - Texas Jack - Billy the Kid, och han betraktas av många som den främste av revolvermännen. T.o.m USAs president Dwight D. Eisenhower, som växte upp i Abilene, påminde en gång om "en viss hederskodex som fanns på Hickocks tid när han var marschal i Abilene."

Externa länkar

Personliga verktyg