Wendel Clark
Från Rilpedia
Wendel L. Clark, född 25 oktober 1966 i Kelvington i Saskatchewan, är en kanadensisk före detta professionell ishockeyspelare mest känd från Toronto Maple Leafs. Clark var lagets kapten på det tidiga 1990-talet. Under den här tiden kallades han ofta för "Captain Crunch" då han spelade fysiskt och intensivt.
Clark valdes som förstaval totalt i 1985 års NHL-draft. Karriären varade från 1985 till 2000 och han spelade för Maple Leafs (tre olika sejourer), Quebec Nordiques, New York Islanders, Tampa Bay Lightning, Detroit Red Wings, och Chicago Blackhawks.
Wendel Clark är känd för sitt fysiska spel (otroliga 1690 utvisningsminuter), frekventa skador innebar att han aldrig fullföljde en 82 matchers säsong. Trots detta lyckades han med bedriften att göra 46 mål under säsongen 1993-94 då han spelade i samma kedja som Dave Andreychuk och Doug Gilmour.
Innehåll |
Början av NHL-karriären
Clark blev snabbt känd som en känslosam (bland annat efter att ha gråtit ut ordentligt i en Oprah Winfrey-show), fysisk spelare som kombinerade hårt spel med att göra mål. Han valdes till NHL All-Rookie Team efter sin debutsäsong och kom trea i omröstningen om Calder Trophy, som ges till årets bästa nykomling.
1987 cross-checkades Clark illa i en match mot Chicago. Den allvarliga ryggskada han drabbades av hindrade honom från att nå sin fulla potential, men blev ändå en favorit bland Maple Leafs-fansen tack vare sitt uppoffrande spel.
Under säsongen 1992-93, Clarks andra säsong som kapten för Maple Leafs, slog Toronto lagrekord i antalet segrar (44) och poäng (99). Toronto gick även till slutspel för första gången på åratal. De kom hela vägen fram till Campbell Conference-finalen där de ledde med 3-2 i matcher men till slut förlorade mot Wayne Gretzkys Los Angeles Kings.
Övergångar
I juni 1994 tradades Clark till Quebec Nordiques i en affär som omfattade flera spelare, bland andra Mats Sundin. Doug Gilmour tog över som kapten för Maple Leafs. Clark spelade i Quebec under lockoutsäsongen 1994-95.
När Nordiques flyttade till Denver och blev Colorado Avalanche hamnade Clark i en kontraktsdispyt. Detta ledde till att han tradades till New York Islanders i utbyte mot Claude Lemieux, som Islanders skaffat sig rättigheterna till från New Jersey Devils strax före i utbyte mot Steve Thomas. Clark spelade endast 58 matcher för Islanders och avslutade säsongen tillbaka i Torontos tröja.
Senare delen av karriären
1998 skrev Clark kontrakt med Tampa Bay Lightning som free agent. Han gjorde en bra säsong i Tampa, där han blev publikfavorit och deltog i All Star Game, som hölls i staden samma år. Vid deadline tradades han till Detroit Red Wings som storsatsade för att vinna Stanley Cup för tredje säsongen i rad, medan Tampa Bay missade slutspel. Det blev dock ingen Stanley Cup för Detroit eller Clark så efter säsongen skrev han på för Chicago Blackhawks, som han dock bara spelade 13 matcher för följande säsong innan han tradades tillbaka till Toronto.
Den dåliga formen fortsatte grundserien ut, men när det vankades slutspel hittade Clark tillbaka. Maple Leafsfansens kärlek till sin gamle kapten syntes tydligt då han mottog en fyra minuter lång stående ovation efter att ha dribblat sig in i New Jerseys zon och avlossat ett stolpskott under match 1. I match 4 assisterade han till det matchvinnande målet som gjorde att Maple Leafs kom ikapp Devils till 2-2 i matcher.
Kuriosa
Wendel Clark har rekordet för den längsta tiden mellan två All Star-matcher med 13 år (1986-1999).
Karriärstatistik: 330 gjorda mål, 234 assist och 793 spelade matcher.
Han och före detta lagkamraten Mike Gartner spelade tillsammans i Toronto. Ingen av dem vann Stanley Cup, spelade final, vann en NHL-trofé eller utnämndes till NHL:s All Star Team.
Clark är kusin med Joe Kocur, som även han är en före detta NHL-spelare. De var lagkamrater under Clarks korta period i Detroit.
