Från Rilpedia

Vilhelm Gabriel Lagus, d. y., född 7

april 1837, avliden 8 juni 1896 på Hyvinge, finländsk skolman och skriftställare. Son till Wilhelm Gabriel Lagus och bror till Jakob Johan Vilhelm Lagus och Robert Erik Lagus.

Lagus blev student 1855, filosofie kandidat 1858 och filosofie magister och doktor 1860, efterdet han publicerat en avhandling om Gustav III och hans tidevarv, uppfattade av poesin. Han utnämndes till kollega i historia vid Borgå högre elementarskola 1859 och till lektor i grekiska vid Viborgs gymnasium (senare lyceum) 1874 och tog avsked 1891. Lagus litterära verksamhet började med publikationen av i romantisk ton hållna lyriska och episka sånger. Smärre dikter utkom 1856.Den episk-romantiska berättelsen Riddar Unos söner, som erhöll Svenska akademins andra pris, utkom 1864. Baco och Romanser (1865) avsluta denna period av Lagus diktarskap. Sedermera ägnade han sig åt dramatisk diktning. De historiska skådespelen Klubbhöfdingen och Drottning Filippa kom ut 1869 och 1875. Hans senare, i realistisk stil hållna skådespel: En julafton i Tobolsk, I natten och Den nye adjunkten har visserligen blivit uppförda på scenen, men inte publicerade. Även som prosaisk författare utvecklade Lagus betydande verksamhet. Hans föreläsningar över Den finsk-svenska litteraturens utveckling (två häften) meddelar nya upplysningar om Finlands svenska litteratur från Åbo akademis grundläggning till Runebergs framträdande. Till samma område hör Bidrag till kännedom af Finlands tillfällighetspoesi under Frihetstiden (1867, i Finska vet. soc:s "Bidrag"). I den svenska pressens i Finland arbete tog Lagus verksam del, huvudsakligen som redaktör för den av honom uppsatta tidningen Östra Finland (sedan 1875). Under sina sista år var han sysselsatt med forskning om Viborg och började ge ut Ur Viborgs historia (2 hftn, 1893-95).

Källa

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Lagus, 1904–1926 ^(Not).