Från Rilpedia

Vattenknop är en knop för att knyta ihop två repändar. Den slås genom att man gör en överhandsknop på den ena repänden och sedan tar man den andra repänden och följer det första repet baklänges genom överhandsknopen. Vattenknopen sitter bäst om båda repen är lika tjocka. Den sitter betydligt bättre än till exempel råbandsknopen på hala nylonlinor eller platta spännband. Som en följd därav är den även betydligt svårare att få upp även när man vill det.

Vattenknuten, sålunda utförd, är en ypperlig knut, säkrare än råbandsknop, men inte så nätt. Dock bör ändarna, som förenas, vara ungefär lika grova. Att förena en grov ända med en fin går inte bra på detta sätt. Använd i stället skotstek.

Vattenknopen torde vara det enklaste och bästa sättet att förena två, tre eller flera trådar, som gå åt samma håll. Man kan naturligtvis också med båda trådarna tillsammans göra en åtta eller även en dubbel överhandsknop, vattenknut i åtta och dubbel vattenknut. Då får man knutar, som håller lika bra eller bättre än den förra, och är lättare att lösa upp upp.

På grövre linor och tåg är den mycket klumpig, men på trådar och finare garn är den ganska praktisk och bekväm och den användes mycket inom fisket.

Om man lägger ändan av en tråd eller ett snöre i en bukt, så att den blir dubbel, och gör en överhandsknop med båda parterna på en gång, får man en ögla, som icke glider och som håller väl, ögla med vattenknut. Knuten är relativt stor, men bekväm att göra och kan med fördel användas på finare gods: trådar och segelgarn.^[1]

Vattenknopen är en stark och pålitlig knop som lämpar sig för platta band.^[2]

Källor och fotnoter

1. ↑ Hjalmar Öhrvall: Om knutar, Stockholm. Albert Bonniers förlag. 1916.[1]
2. ↑ Des Pawson: Boken om knopar, Wahlströms, 1999. ISBN 978-91-32-43175-3