Valö kyrka
Från Rilpedia
Koordinater: Valö kyrka är en kyrkobyggnad i Uppsala stift som tillhör Frösåkers församling. Fram till 2006 hörde kyrkan till Valö församling som sedan uppgick i Frösåkers församling.
Innehåll |
Kyrkobyggnaden
Kyrkobyggnaden består av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti. I norr finns en sakristia tillbyggd och i söder ett vapenhus där huvudingången till kyrkorummet finns. Den vitputsade kyrkan är byggd av natursten med tegel i rösten och omfattningar. Fönstren har stickbågig form. Den ursprungliga sydportalen är rundbågig och tresprångig. Kyrkan är täckt med ett spåntäckt sadeltak. Interiören är välbevarad och präglas av valvmålningarna, samt av predikstolen, bänkinredningen och orgelläktaren från 1700-talet.
Historik
Kyrkans byggnadshistoria är oklar. Tidigare ansåg man att den uppfördes som salkyrka med tunnvalv av trä under 1200-talets slut, och att sakristian och vapenhuset byggdes till i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet. Under samma period välvdes kyrkan och försågs med nya tegelrösten med blinderingar. De många senmedeltida dragen kan dock tyda på att kyrkan i sin helhet uppfördes under 1400-talet. Omkring år 1500 försågs kyrkan med tegelvalv. Valvmålningarna utfördes av Örjan Målare under slutet av 1520-talet. Kyrkans exteriör är i stort sett oförändrad sedan medeltiden, förutom att fönstren förstorades under 1700-talet, vilket även medförde att kyrkorummets väggmålningar kalkades över. Vid en renovering 1926 togs valvmålningarna fram och konserverades.
Inventarier
- I kyrkan finns tre stycken altarskåp som samtliga är från medeltiden. Skåpet som finns på altaret tillverkades i Antwerpen omkring år 1515. De övriga två skåpen är betydligt mindre och förfärdigades under förra hälften av 1400-talet. Ena skåpet är svenskt och det andra är tyskt.
- I kyrkan finns träskulpturer föreställande bland annat Sankt Olof och Sankt Martin.
- Ett triumfkrucifix är från 1400-talet.
Omgivning
- Söder om kyrkan finns en stiglucka från slutet av 1400-talet. På Rhezelius avbildning från 1636 framgår att det funnits stigluckor även i väster och öster.
- Strax utanför kyrkogårdens nordöstra hörn står en klockstapel, uppförd 1739 - 1740. Rhezelius teckning visar att den nuvarande klockstapeln haft åtminstone en föregångare.
- I sydvästra hörnet av nya kyrkogården finns vidare ett bårhus, uppfört 1939.
Källor och information
Litteratur
- [1] Våra kyrkor, sidan 31, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8
Webben
- Uppgifter från Riksantikvarieämbetets byggnadsregister, Nils Olsson 1996-08-29 (Fritt material varifrån stora delar av denna artikel är hämtad)
- www.roslagen.se
Denna artikel om en kyrkobyggnad behöver bilder. Är du upphovsrättsinnehavare till en passande illustration får du gärna ladda upp den.