Vårdagjämningen
Från Rilpedia
| Datum och tid (UTC) för dagjämningarna | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| År | Vårdagjämningen Mars |
Höstdagjämningen September |
||||||
| dag | tid | dag | tid | |||||
| 2007 | 21 | 00:07 | 23 | 09:51 | ||||
| 2008 | 20 | 05:48 | 22 | 15:44 | ||||
| 2009 | 20 | 11:44 | 22 | 21:18 | ||||
| 2010 | 20 | 17:32 | 23 | 03:09 | ||||
| 2011 | 20 | 23:21 | 23 | 09:04 | ||||
| 2012 | 20 | 05:14 | 22 | 14:49 | ||||
| 2013 | 20 | 11:02 | 22 | 20:44 | ||||
| 2014 | 20 | 16:57 | 23 | 02:29 | ||||
Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas vårdagjämningspunkten.
Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden. Se tidzoner. År 2010 inträffar vårdagjämningen den 20 mars kl 18.32 i Sverige. Den lokala tiden i Nya Zeeland är då 21 mars kl 05.32.
Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen.[källa behövs] Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade refraktionen. Refraktionen innebär att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen.
Dagarna omkring vårdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring vårdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden.
De flesta äldre solkalendrar räknade vårdagjämningen som nyåret och fortfarande firas det kurdiska och persiska nyåret, Newroz/Nouruz, på vårdagjämningsdagen.
Se även
Enklast kan man beskriva dagjämningen som en av de två tidpunkter per år när jordens rotationsaxel befinner sig i 90 graders vinkel i förhållande till riktningen till solens mittpunkt. Den ena tidpunkten kallas vårdagjämningen på grund av att våren då anses börja på norra halvklotet och det blir allt varmare och soligare där. Den andra kallas höstdagjämningen eftersom då hösten anses börja på norra halvklotet. På södra halvklotet råder det motsatta förhållandet. Man kan också framhålla att det just dessa två dygn per år råder en fullkomlig likhet världen över när det gäller hur lång dagen resp. natten är.
