Vällingby Centrum
Från Rilpedia
Vällingby Centrum ligger i stadsdelen Vällingby i Vällingby församling i Västerort inom Stockholms kommun och var en internationell förebild för den moderna centrumanläggningen när den stod klar 1954. Centret har de senaste åren genomgått en rejäl ansiktslyftning och många nya affärer har tillkommit. Våren 2008 invigdes det nya centret som nu har fått namnet Vällingby City. Det allmännyttiga bostadsföretaget Svenska Bostäder äger Vällingby City.
Innehåll |
Historia
Bakgrund
Vällingby centrum var det första stora försöket att skapa ett alternativ till Stockholms city, långt utanför storstaden, ”på den gröna ängen”. Idén, som var ny i Europa, innebar att skapa självständiga så kallade satellitstäder runt storstäderna, som själva hade ”vuxit färdigt”. Vällingby centrum dimensionerades ursprungligen för omkring 26 000 människor, men konceptet visade sig så framgångsrikt att antalet boende redan efter tio år hade fördubblats. Det berodde till stor del på att tunnelbanan fanns färdig, och att alla sociala och kulturella inrättningar var klara, när de första familjerna flyttade in.
Genomförande
Det moderna Vällingby och dess centrum växte fram från 1950. Det kommunala bolaget Svenska Bostäder ledde byggandet. Vällingby skulle vara en så kallad ABC-stad med arbetsplatser, bostäder och centrum. Centret invigdes den 14 november 1954 och man ansåg då att det i praktiken inte fanns någon anledning för de boende att åka till centrala Stockholm. Det var också så det fungerade under de första åren.
Arkitekterna Backström och Reinius hade fått uppdraget att utforma det nya centrat. Här tillämpade de idéer från USA med varierande volyms- och fasadgestaltning i olika material. Nu var inte kyrkan längre ”mitt i byn” utan köptemplen. I centrumet byggde man affärshus i flera låga byggnader och butikerna som då var Sveriges modernaste. Under skyddande, långt utkragande skärmtak, kunde man flanera längs skyltfönstren även i dåligt väder. Vällingby centrum blev en förebild för många inhemska och utrikiska stadscentrumanläggningar och arkitekter från hela världen vallfärdade dithän. Som en direkt uppföljare, söder om Stockholm, kom Farsta Centrum (1956–1960), även det ritat av Backström och Reinius.
Arkitekter och formgivare
- för Vällingby centrum: Backström & Reinius,
- för modevaruhuset Kfem: Gert Wingårdh,
- för Tunnelbanestationen: Arkitektkontor Ahlgren-Olsson-Silow,
- för den mycket strama Sankt Tomas kyrka från 1959 svarade arkitekt Peter Celsing och
- gångvägarna är konstnärligt utförda i cirkelformade stenpartier av Erik Glemme.
Idag och framgent
På 1960-talet utvidgades Vällingby centrum utmed Ångermannagatan. Under de senaste åren har man restaurerat centret, bland annat har fasaden på biografen Fontänen återställts. Biografen heter nu Filmstaden Vällingby då en rättstvist hindrar SF Bio AB, som äger biografen, att använda namnet. Neonskylten med det gamla namnet finns emellertid kvar på byggnaden.
Våren 2008 återinvigdes det som Vällingby city efter en om- och tillbyggnadsperiod som varat i fem år och som kostat totalt tre miljarder att genomföra. Resultatet har blivit en upprustad stadskärna där den berömda 1950-talsmiljön bevarats, samtidigt som ny modern arkitektur tillkommit. Butiksytan har utökats med 70 procent.
Bildgalleri
Vällingby Centrum på sommaren 2007 (fotograf: Holger Ellgaard)
 Biografen Fontänen |
 Renoverade skärmar |
 Gammalt möter nytt |
Litteratur och källa
- Stockholms byggnader, Bokförlaget Prisma (1977) ISBN 91-518-1125-1
- Svensk arkitektur, Byggförlaget (1986) ISBN 91-85194-67-0
- Knaurs Lexikon der modernen Architektur, Droemersche Verlagsanstalt (1963)
