Från Rilpedia

Utvecklingsroman, en typ av roman som har sina rötter i 1700-talets bildningsroman, självbiografin och bekännelseromanen. Ofta är den skriven i första person och ibland har den stora likheter med självbiografin. Berättaren, jaget, delger läsaren en historia som handlar om en ungdomstid. Gränsdragningen mellan bildnings- och utvecklingsromanen dras ibland med hänvisning till naturalismen som betonar utveckling genom arv och miljö, medan bildningsromanen har idealistiska skäl till utveckling, dvs genom tillägnandet av lärdom, romaner, filosofi och religion.

Handlingen går i stort sett ut på att huvudpersonen, som ofta är en man, i sin ungdom bryter upp från sitt barndomshem och ger sig ut på en resa. Ofta upplever jaget en slags vilsenhet och finner sin tillflykt i kvinnor av olika karaktär (hör och häpna: horan eller madonnan), men får även råd och vägledning från någon annan person.

Exempel på utvecklingsromaner

• Romanen om Olof - Eyvind Johnson
• Mitt liv som hund - Reidar Jönsson
• Jack - Ulf Lundell
• Siddharta - Herman Hesse
• By-pass - Tom Sandell