Från Rilpedia

Kapitalförsäkringar är i många fall en fördelaktig placeringsform för såväl företag som privatpersoner då placeringen skiljer sig från traditionell kapitalvinstbeskattning. Historiskt har denna placeringsform varit fördelaktig för placeringar med en god avkastning då ingen kapitalvinstbeskattning föreligger vid ett inlösen (återköp) av innehavet.

Skatten på en kapitalförsäkring räknas istället som en schablonmässig avkastningsskatt, 27 % av den genomsnittliga statslåneräntan föregående år. Det belopp som beräkningen sker på är försäkringens värde 1 januari.

Genom detta har många placerare sett en möjlighet att få ner skatten på sina kapitalvinster, eftersom skatten blir låg – år 2008 strax över en procent. Till detta tillkommer bankens eller försäkringsbolagets kostnader.

Kapitalförsäkringar brukar av detta skäl vara mycket attraktiva i tider av börsuppgång. De är dock ekonomiskt förödande under börsfall, eftersom förlusterna inte är avdragsgilla och försäkringsbolagets kostnader liksom skatten kvarstår. Ny lagstiftning, från och med 2008, har stoppat den tidigare möjligheten att dra av förlusten genom att sälja försäkringen^[1].

Referenser

Fotnoter

1. ↑ ”Skattenyheter 3/08 den 29 januari 2008”. Skatteverket. http://www.skatteverket.se/nyheterpressrum/skattenyheter/2008/skattenyheter2008/skattenyheter308den29januari2008#h-Inkomstavkapital-0. Läst 23 december 2008. ”För att skapa neutralitet mellan återköp och andra avyttringar har reglerna för avyttring av kapitalförsäkringar ändrats så att en kapitalvinst är skattefri och en kapitalförlust inte får dras av även då avyttring sker till någon annan än försäkringsgivaren.” 

Se även

• Pensionsförsäkring