Gripsholms slott
Från Rilpedia
- Gripsholm leder hit. Andra betydelser av ordet, se Gripsholm (olika betydelser)
Gripsholms slott är ett vasaslott som ligger vid Mälaren i staden Mariefred i Strängnäs kommun. Gripsholms slott hyser Statens porträttsamling med över 4000 verk, där besökaren kan följa porträttkonstens förändringar från 1500-talet och fram till nutid. Nationalmuseum ansvarar sedan 1860-talet för porträttsamlingen.
Strax framför vindbryggan står några runstenar, med berättelser om det berömda Ingvarståget.
Innehåll |
Historia
Borgen
Gripsholm byggdes som borg av drotsen Bo Jonsson (Grip) på 1370-talet. Han förvärvade då ett antal gårdar i Kärnbo socken, bl.a. Näsby och Finsta, som bildade ett gods, där han omgående byggde en borg, i strategisk och politisk närhet till Stockholm. Till slottet byggdes också ett jungfru Mariakapell vilkas besökare 10 mars 1485 fick avlatsbrev, utfärdat i Rom.
Efter Bo Jonssons död såldes egendomen 1404 till drottning Margareta, och förblev kronogods till 1472. Åren 1423-1446 stod emellertid Gripsholms slott i pant hos greven Hans af Ewersten och Nougarten. Fogden under den tiden hette Hartvig Flögh ”en tyrann i Södermanland”, enligt en samtida källa (se nedan). När slottet i samband med Engelbrektsfejden 1434 omringades av en sörmländsk bondehär stod borgen i lågor. Fogden hade anlagt branden och flytt med sina dyrbarheter i båt. Träbyggnaderna som brunnit ner ersattes snart av nya.
Sten Sture den äldre bytte till sig Gripsholm 1472, och han omnämner i brev också ett "torn", sannolikt ett kärntorn. Han donerade det tjugo år senare, 1498, till kartusianklostret som grundats där fem år tidigare.
Av den ursprungliga medeltida borgen återstår bara gråstensfasaden till kronköket, som ligger inom förborgen, sevärd, eftersom den är betydligt vackrare än den senare 1500-talsmurningen.
Vasaslottet Gripsholm
Gustav Vasa tillvann sig godset 1526 i förhandlingar med munkarna, och han lät riva borgen och började med hjälp av byggmästarna Henrik von Cöllen och Fredrik Nussdorffer uppföra ett slott 1537, avsett att vara en försvarsborg mot såväl utländska som inhemska hot, en Vasaättens stamborg, vilken stod färdig 1545. Som försvarsborg var slottet redan från början omodernt men användes för detta ändamål redan under Dackefejden, när kungabarnen inkvarterades på Gammelgården invid slottet. För att skaffa byggmaterial till slottet lät Gustav Vasa dessutom riva Vårfruberga kloster på Fogdön (också i Strängnäs kommun). Delar av klostermurarna lämnades dock kvar och finns bevarade idag, 3 km öster om Fogdö kyrka.
Efter Gustav Vasas död 1560 började slottet förfalla, men Erik XIV lät slutföra byggandet av förborgen, och han satte även 1563-1567 sin bror Johan III och hans fru Katarina Jagellonica i fängelse här, varför deras första barn, Isabella och Sigismund föddes här. År 1571 lät istället kung Johan III fängsla sin bror Erik XIV, här, (med familj) tills Erik 13 juni 1573 flyttades av hertig Karl, officiellt pga reparation av taket på slottet. Sannolikt hölls Erik fången i samma rum som använts för Johan, och att han suttit i det lilla rummet i fängelsetornet "konung Eriks kammare" är sannolikt inte sant.
Slottet har sedan dess genomgått betydande förändringar. Den första förändringen genomfördes redan i slutet av 1500-talet av Gustav Vasas son hertig Karl (Karl IX).
Lilljekvists Gripsholm
Den senaste omfattande restaureringen skedde under Fredrik Lilljekvist på 1890-talet, som sökte att ta bort alla förändringar sedan år 1600. Detta förhindrade dock inte att Lilljekvist själv lade till nya tillbyggnader: Den kanske mest omfattande förändringen var en helt ny tredje våning. På inre borggården togs det tegelmålade putset bort och ersattes med ny renässansdekor, fönstren gjordes mindre och ett burspråk byggdes till.
Under tiden som restaureringarna pågick, uppstod en hetsig debatt om förändringarna på Gripsholm och restaureringarna av äldre byggnader i allmänhet, där Verner von Heidenstam var en framträdande kritiker. De principer som Lilljekvist arbetade efter, och som han delade med 1800-talets meste restaureringsarkitekt Helgo Zettervall, förkastades som historieförfalskning där de förändringar som samlats under århundradena ersattes med "äldre" nymodigheter.
Troligen var det förändringen i allmänhetens syn på restaureringarna som gjorde att flera planerade förändringar inte kom till. Exempelvis var det meningen att hela Kavaljersflygeln skulle rivas, vilket inte skedde.
Tornen
Griptornet
Ägnat huvudsakligen för försvar, varje av de fem våningarna har varit generöst försedd med kanoner. Samtliga våningar har en lodrät passage för transport av förnödenheter eller kanonkulor. Tornet har också använts som fängelse, i vilket inskrifter finns: "Anno 1600 den 3 Aprilis Bleffüe wij här insatte, Troo Gudh i alle tingh, Arffwid Ericksonn Till Lindöö och Peÿtz, Gud wett min lycka, Axel Korck Till Aniela, Wij haffue setted för vår troohett och lydett för wåre synder, kome här uth den..."
De båda, och Karl Gustafsson Stenbock fängslades här av hertig Karl, under striderna mellan honom och Sigismund.
Vasatornet
Varje våning har bara ett rum, och tornet var främst bostad för den kungliga familjen, med bl.a.kungens sovrum.
Teatertornet
Kallas också kyrktornet, och är slottets största rondell. Kombinerat försvars- och bostadstorn, och under Karl IX också slottskyrka.
Fängelsetornet
Enligt traditionen fängelse för Johan III (1563-1567), Erik XIV och Gustav IV Adolf, med familjer.
Hantverksdetaljer
Glasmakerier från 1541 utfördes av Urban Glasmakare. Peter Holländer var ansvarig för bleckarbeten vid tillverkningen av tornhuvar år 1544.
Se även
- Slott
- Bo Jonsson Grip, Hans Friese, Hans Teusler, Gorius Snickare, Gregers Snickare, Måns Höck, Måns Smed, Mårten Snickare
Källor
- Per-Olof Westlund, Gripsholm under Vasatiden, 1949, Stockholm.
- Eva Eriksson: Den moderna stadens födelse, kapitlet Ska gamla hus göras gamlare? s 142 ff (särsk. s 146-149). Ordfront 1990
- Nationalmuseums webbplats
- Svensk historia [microform) enligt samtida skildringar http://www.archive.org/stream/MN5128ucmf_3/MN5128ucmf_3_djvu.txt
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Gripsholms slott
- Statens Fastighetsverk - Gripsholm
- Gripsholm i Werbeka Netshop