Unix
Från Rilpedia
Unix är en grupp operativsystem som härstammar från ett system som utvecklades på AT&T Bell Labs i USA av bland andra Ken Thompson och Dennis Ritchie under 1960- och 1970-talet.
Det första Unix-systemet skrevs i assembler av Ken Thompson på en Digital PDP-7 år 1969 efter att ny hårdvara visat sig oförmögen att köra det gamla operativsystemet Multics[källa behövs]. Namnet Unix valdes för att driva med Multics, som var avsett för flera (multipla) användare. Efter Thompsons första version skrev han och Ritchie tillsammans om operativsystemet i PDP-11-assembler, för att köra det på en Digital PDP-1120 som de fått tillgång till.
År 1972 hade operativsystemet rönt stor uppmärksamhet och de båda skrev om hela Unix i programspråket C som uppfunnits av Ritchie som en portabel makroassembler för olika plattformar.
Programkoden till det ursprungliga Unix lever idag främst kvar i Unix-varianten System V, tidigare System III, på vilket de flesta proprietära Unix-varianter är baserade. Unix-varianter som är baserade på System V är bland andra Solaris, Irix och AIX.
Operativsystemet GNU/Linux är baserad på Unix-konventioner, men inte på Unix-kod. Kärnan Linux började utvecklas av Linus Torvalds 1991. Vissa av verktygen som brukar ingå i en linuxdistribution kommer visserligen från BSD, men största delen är GNU-programvara. Operativsystemet följer olika Unix-standarder och -konventioner mer eller mindre lika mycket som egentliga Unix-varianter, men räknas inte till dem utan som ett ”unixliknande operativsystem”.
Innehåll |
Varumärket UNIX, Unix-standarder och portabilitet
Novell äger upphovsrätt och patent till UNIX System V. Varumärket UNIX ägs idag av The Open Group, som tillåter operativsystem, oberoende av vilken kod som är grunden, att kalla sig Unix om de uppfyller en mängd kriterier och betalar en licensavgift. Dessa kriterier, kallade The Single UNIX Specification, samt POSIX och standarderna för C (programspråk) har stor betydelse för strävan efter att göra olika Unix-varianter kompatibla.
Trots vissa betydande skillnader mellan olika Unix-varianter liknar de ändå varandra tillräckligt för att program skrivna för en Unix-variant i de flesta fall med måttliga ändringar i källkoden kan kompileras och köras på andra Unix-varianter. Ändringarna kan inkluderas i den ursprungliga koden, så att koden automatiskt blir rätt för det system där den kompileras. Det var därför naturligt att distribuera program i källkodsform och binär free- och shareware har aldrig blivit allmän i Unix-kretsar.
Karakteristiska egenskaper
Att skriva ett operativsystem i ett högnivåspråk var en innovation av Unix första utvecklare. Detta gjorde det möjligt att lätt porta Unix till en mångfald olika maskinvara. Källkoden var också länge fritt tillgänglig för universiteten, där Unix i första hand användes, vilket liksom tillgången till online-manualer ("man-sidorna") gav programmerare stora fördelar då de ville förbättra systemet eller utveckla nya program. Kulturen bland Unix-programmerare hade sannolikt stor betydelse för uppkomsten av rörelsen för fri programvara.
Unix strävar efter enkla och klara koncept, i reaktion till det invecklade Multics. Detta gäller såväl kärnan, till exempel hur filsystemet definierats, som konceptet med små verktygsprogram som kan kombineras att utföras komplicerade uppgifter. Dessa verktygsprogram är väsentliga för att vana Unix-användare ofta fortfarande föredrar kommandoraden framom grafiska verktyg. Konfigurationsfiler och annat data lagras gärna som textfiler, som lätt kan hanteras med dessa program.
Unix har traditionellt använts som operativsystem för arbetsstationer och mindre servrar. I den senare rollen har Unix haft ett stort inflytande på Internets utveckling.
Tidslinje
<timeline> ImageSize = width:600 height:550 PlotArea = left:50 right:0 bottom:20 top:10
DateFormat = yyyy Period = from:1965 till:2010 TimeAxis = orientation:vertical ScaleMajor = unit:year increment:5 start:1965
PlotData=
bar:UNIX color:red width:25 mark:(line,red) align:left fontsize:M at:1969 text:"UNICS" at:1971 text:"UNIX V1" at:1972 text:"UNIX V2" at:1973 text:"UNIX V3 & V4" at:1974 text:"UNIX V5" at:1976 text:"UNIX V6" at:1979 text:"UNIX V7" at:1981 text:"System III" at:1982 text:"System IV" at:1983 text:"System V" at:1984 text:"System V R2" at:1985 text:"UNIX V8" at:1986 text:"UNIX V9" at:1987 text:"System V R3.2" at:1988 text:"System V R4" at:1989 text:"UNIX V10" at:1992 text:"Unix Ware 1" at:1993 text:"Unix Ware 1.1" at:1994 text:"Unix Ware 1.1.1" at:1995 text:"Unix Ware 2.0" at:1996 text:"Unix Ware 2.1" at:1998 text:"Unix Ware 7" at:1999 text:"Unix Ware 7.1" at:2000 text:"Unix Ware 7.1.1" at:2001 text:"Open UNIX 8" at:2002 text:"SCO Unix Ware 7.1.3" at:2003 text:"Tru64 V5.1B" at:2004 text:"SCO UnixWare 7.1.4"
bar:BSD color:red width:25 mark:(line,red) align:left fontsize:M at:1978 text:"1BSD" at:1979 text:"2BSD" at:1980 text:"4.0BSD" at:1981 text:"4.1BSD" at:1982 text:"2.8.1BSD" at:1983 text:"4.2BSD" at:1985 text:"2.9BSD-Siscmo" at:1986 text:"4.3BSD" at:1987 text:"2.10BSD" at:1988 text:"4.3BSD Tahoe" at:1989 text:"2.10.1BSD" at:1990 text:"4.3BSD Reno" at:1991 text:"BSD Net/2" at:1992 text:"386BSD" at:1993 text:"FreeBSD 1.0" at:1994 text:"NetBSD 1.0" at:1995 text:"OpenBSD 1.0" at:1996 text:"OpenBSD 2.0" at:1997 text:"BSD/OS 3.0" at:1998 text:"4.4BSD Lite 2" at:1999 text:"BSD/OS 4.1" at:2000 text:"FreeBSD 4.0" at:2001 text:"OpenBSD 3.0" at:2002 text:"MirBSD" at:2003 text:"FreeBSD 5.0" at:2004 text:"DragonFly BSD 1.0" at:2005 text:"FreeBSD 4.11" at:2007 text:"OpenBSD 4.2" at:2008 text:"FreeBSD 7.0
bar:GNU/Linux* color:red width:25 mark:(line,red) align:left fontsize:M at:1991 text:"Linux 0.01" at:1992 text:"Linux 0.12" at:1993 text:"Linux 0.99.11" at:1994 text:"Linux 1.0" at:1995 text:"Linux 1.2" at:1996 text:"Linux 2.0" at:1997 text:"Linux 2.1.32" at:1998 text:"Linux 2.0.36" at:1999 text:"Linux 2.2.0" at:2000 text:"Linux 2.4.0 test 1" at:2001 text:"Linux 2.4.0" at:2002 text:"Linux 2.2.22" at:2003 text:"Linux 2.4.21" at:2004 text:"Linux 2.6.1" at:2005 text:"Linux 2.6.11" at:2008 text:"Linux 2.6.25
bar:Övriga color:red width:25 mark:(line,red) align:left fontsize:M at:1974 text:"MERT" at:1977 text:"TS 1.0" at:1978 text:"USG 2.0" at:1979 text:"UNSW 04" at:1980 text:"Xenix OS" at:1981 text:"QNXQUNIX" at:1982 text:"SunOS 1.0" at:1983 text:"Coherent" at:1984 text:"QNX 1.0" at:1985 text:"Interactive 386/ix" at:1986 text:"Plan 9" at:1987 text:"Minix 1.0" at:1988 text:"HP-UX 2.0" at:1989 text:"NeXTSTEP 1.0" at:1990 text:"Solaris 1" at:1991 text:"GNU/Hurd" at:1992 text:"Ultrix 4.3" at:1993 text:"Irix 5.3" at:1994 text:"AIX 4.1" at:1995 text:"UniCOS 9.0" at:1996 text:"Mach4 UK22" at:1997 text:"OPENSTEP 4.2" at:1998 text:"QNX/Neutrino 2.0" at:1999 text:"Darwin 0.1" at:2000 text:"GNU-Darwin Beta 2.5" at:2001 text:"Mac OS X 10.0" at:2002 text:"Solaris 8" at:2003 text:"Minix 2.0.4" at:2004 text:"QNX 6.3" at:2005 text:"AIX 5.3" at:2007 text:"AIX 6.1"
</timeline>
- Här listas framförallt de stabila kärnorna. Linux räknar versionsnummer på ett speciellt sätt: x.y.z där ett jämnt tal y står för stabil och udda för beta.
- Darwin är en operativsystemskärna med öppen källkod och används i bland annat Mac OS X.
