Unité d'Habitation
Från Rilpedia
Unité d'Habitation är en typ av gigantiskt flerbostadshus, utvecklad av den schweiziske arkitekten Le Corbusier. Denna byggnadstyp kom till under efterkrigstiden, då behovet av nya bostäder var enormt i syd- och centraleuropa. Konceptet byggde på att man skulle bo i jättelika bostadsblock med plats för över 1600 boende. Dessa block, eller enheter, skulle i princip kunna fungera som självförsörjande städer vad gäller funktioner, arbetstillfällen och service.
I och med att en del av samhällets funktioner effektivt samlades var Le Corbusiers vision att stor plats skulle lämnas obrukad och få fungera som parkområde; ett ideal som fanns under denna, den modernistiska tiden. Mått och proportioner sattes enligt det så kallade Modulorsystemet, och byggnadsmaterialet var prefabricerade betongelement. Därtill fanns Le Corbusiers ideal om pilotis, takterrass, den upplösta fasaden och den öppna platsen.
Detta bostadskoncept var även parallellt utvecklats i Sovjetunionen av Moisei Ginzburg, där liknande hus återfinns på en rad platser. I väst blev konceptet dock aldrig riktigt framgångsrikt, även om det har inspirerat många arkitekter under senare delen av 1900-talet.
Det första, och mest kända exemplet av Le Corbusiers Unité d'Habitation, Cité Radieuse, är beläget i Marseille och uppfördes 1947-1952 som ett hus för mindre bemedlade familjer. Förutom lägenheter i etage inrättades en restaurang, ett kapell, butiker, bibliotek, en skola och ett hotell. På taket finns en terrass med motionsspår och utsikt över Medelhavet. Idag har många av verksamheterna lämnat byggnaden, och de flesta av lägenheterna är omvandlade till exklusiva bostadsrätter.
Liknande Unité d'Habitation uppfördes i Nantes, Firminy-Vert, Briey-en-Fôret och Berlin. I Berlin byggdes Unité d'Habitation inom ramen för Interbau 1957.
Externa länkar
- La "Cité Radieuse" à Marseille (fransk webbplats)
- Le Corbusier Firminy-Vert
- Wikimedia Commons har media som rör Unité d'Habitation