Ungerns statsvapen
Från Rilpedia
Ungerns statsvapen (Kossuth-vapnet) är en blandning av nationella och historiska symboler från västerländska kristna traditioner samt från riddarkulturen. Det dubbla korset är en symbol för den kungliga makten, som kommer till vapnet under Béla III runt år 1190, genom bysantinska influenser (Béla III var uppvuxen hos kejsaren av Bysans). Det dubbla korset (patriarkalkors) går också tillbaka på det kors och den apostlavärdighet påve Silvester II gav Ungerns förste kung, Stefan den helige.
Historik och traditionell symbolik
Ränderna härstammar från kungahuset Árpád, som hade dessa som familjevapen runt 1220. Kronan vid korset dyker upp först på kung Andreas II:s mynt. Färgkombinationen med rött och silver sägs tyda på spansk influens. Kungens och statens vapen skiljs åt först på 1300-talet. Kronan över skölden kommer till under Ulászló II (1440–1444), först som öppen krona, sedan hos Mattias I Corvinus som sluten år 1464.
Symboliken för de fyra silverränderna är de fyra floderna i Ungern: Donau (Duna), Tisza, Dráva och Száva. Denna förklaring är från 1500-talet. Korset står först ensamt på vapnet, senare tillkommer en trebladig klöver, som omvandlas till ett treberg. Enligt legenderna skulle bergets tre kullar vara bergen Tátra, Mátra och Fátra, men detta är inte belagt. Snarare representerar kullarna jorden, bergen och hemlandet, och inte några konkreta berg. Symboliken skulle betyda ungefär apostlakungens rike.
.svg)
Under kommunisttiden var vapnet förbjudet och ersattes av ett kommunistiskt statsemblem, men 1990 återinfördes Kossuth-vapnet.
Färgerna rött, silver (vitt) och grönt återfinns även i Ungerns flagga.
Nuvarande lagstiftning
Den 3 juli 1990 återinförde parlamentet det så kallade Kossuth-vapnet som officiellt ungerskt statsvapen. Det fördes en viss debatt, om huruvida man skulle använda den gamla ungerska kungakronan ovanpå skölden eller inte. Kronan antogs slutligen som en del av Ungerns officiella vapen, trots att landet numera är en republik.
|
|||||||||||
