Tulpanmanin
Från Rilpedia
Tulpanmanin eller tulpansvindeln var en finansbubbla i Nederländerna under 1630-talet, baserad på handel med tulpaner. Den räknas som världens första spekulationsbubbla.
Innehåll |
Bakgrund
Även under medeltiden hade man spekulerat i olika saker, såsom enhörningshorn (som kom från narvalar), reliker och även statsskuldspapper vars nominella värde kunde skilja sig från marknadsvärdet, men det hade aldrig utvecklats sig på samma sätt som tulpanmanin skulle göra.
Tulpanmanin tar fart
Tulpanen hade nått Europa under mitten av 1500-talet via det Osmanska riket, men hade tidigare mest varit en angelägenhet för botaniker och samlare, delvis eftersom den förökade sig långsamt. På 1630-talet spreds odlandet i det merkantila Nederländerna, där blommorna visade sig trivas väl i klimatet där. Handlare gjorde upptäckten att priset ökade om de höll på de dyrare lökarna en tid. En ny generation odlare trädde in på scenen, och började arrendera mark och odla tulpaner i stor skala, vilka de även sålde på egen hand. De började sälja lökarna i mindre och mindre volymer så att även mindre välbärgade personer fick råd att gå in i handeln – något som även underlättades av det faktum att reallönerna var höga –, samtidigt som Nederländerna upplevde en guldålder, varför det fanns mycket kapital.
För första gången såg man nu hur pengar skenbart kunde föröka sig själva: när fler och fler lockades av handeln ökade priserna, och även sådana lökar som tidigare ansetts defekta och kastas kunde nu säljas. Farhågorna om att botten skulle gå ur marknaden viftades bort med argumenten att tulpanerna bevisligen kunde föröka sig själva, och att folk snart skulle komma från andra delar av världen för att ta del av den holländska tulpanmarknaden. Eftersom lökarna endast kunde handlas med från juni till oktober, då de var ur jorden, vidlåddes handeln av en viss osäkerhet, som drev upp priserna ytterligare. Snart började man även handla med framtida skördar i vad som var historiens första terminsaffärer. Man köpte till och med framtida lökar av handlare som man visste inte hade täckning för dessa, vilka i sin tur var tvungna att köpa dessa i efterhand hos någon annan.
Bubblans höjdpunkt och fall
År 1634 steg efterfrågan brant, och två år senare hade priset tredubblats på vanliga lökar; de exklusiva än mer, vissa upp till 12 gånger. Folk drogs med i allt högre grad; vissa sålde hus och jord, ofta till underpris, för att kunna delta i handeln. Det året ökade en lök ”Centen” från 40 till 350 floriner på några månader.
Handeln nådde sin zenit vid årsskiftet 1636-1637. Då betalade en köpare en summa som motsvarade priset på 8 grisar, 4 oxar, 12 får, 24 ton vete, 48 ton råg, 4 tunnor öl, 2 ton smör, 79 liter vin, 425 kilo ost, samt en säng, ett knippe kläder, en silverbägare och ett mindre skepp för en enda lök ”Viceroy”.
I februari 1637 sprack det hela. Den 3 samma månad slutade priserna stiga, och folk fick bråttom att realisera sina vinster. Terminerna blev snabbt värdelösa, och vid veckans slut gick lagren med lökar inte längre att sälja. massor av människor ruinerades, och Nederländerna gick in i en ekonomisk depression.
Källor
- Peter Englund: Tysnadens historia och andra essäer, Atlantis, Stockholm 2003 "Kring Admiral Pottebacker och finanbsbubblornas historia",. ISBN 91-7486-766-0.
