Trollsländor

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Trollslända)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
?Trollsländor
En representant för ordningen, gulfläckad ängstrollslända eller Sympetrum flaveolum
En representant för ordningen, gulfläckad ängstrollslända eller Sympetrum flaveolum
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djurriket
Animalia
Stam: Leddjur
Arthropoda
Understam: Hexapoda
Klass: Insekter
Insecta
Underklass: Bevingade insekter
Pterygota
Ordning: Trollsländor
Odonata
Vetenskapligt namn
§Odonata
Auktor: Fabricius, 1793
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
Trollsländelarv Foto: Joakim Hansen
Fossil av trollslända
Skillnaden mellan vinge av egentliga trollsländor (överst), och vinge av flicksländor och jungfrusländor (underst)

Trollsländor (Odonata) är en ordning av insekter.

Innehåll

Kännetecken

Fasettögon

Trollsländor utmärks av en långsträckt och ofta mycket smal bakkropp, mycket rörligt huvud med stora fasettögon, kraftiga bitande mundelar och korta borstliknande känselspröt. Två par av vingar sitter fästade på mellankroppen. Dessa kan röras mycket flexibelt i förhållande till varandra, vilket gör trollsländorna till skickliga flygare som kan navigera med stor precision. Själva vingarna är långsträckta till formen och försedda med ett tydligt mönster av längsgående och tvärgående vingribbor. De tre benparen är fästade långt fram på mellankroppen. Denna placering, nästan vid huvudet, gör att trollsländor har svårt att gå, men gör benen till utmärkta fångstredskap när trollsländan är i luften.

Utbredning

Trollsländor finns i varma och tempererade områden över större delen av världen. I början på 2000-talet hade man upptäckt drygt 5000 arter av trollsländor världen över. I Sverige finns det ungefär 60 arter. En av de minsta arterna är Agriocnemis pygmaea med en vingspann på bara 18 millimeter och en av de största arterna är Megaloprepus caerulatus som har ett vingspann på 190 millimeter.

Levnadssätt

Parningshjulet

Trollsländornas utveckling varierar från art till art och är beroende av klimatet, i tropikerna finns arter som har 2 till 3 generationer på ett år, medan trollsländor längre norrut kan ha en utveckling som sträcker sig över flera år. Den vuxna insekten lever dock oftast bara i några veckor eller månader. Hanen försvarar ett revir i närheten av vatten och när en parningsvillig hona kommer dit parar de sig och bildar då det för trollsländorna typiska parningshjulet. Sedan lägger honan sina ägg i vattnet. Trollsländan har en så kallad ofullständig förvandling, vilket innebär att när larverna kläcks så liknar de redan från början i sin allmänna kroppsform de vuxna trollsländorna och är liksom dessa rovdjur, fast de saknar vingar. För att gripa sina byten, som består av små vattendjur, är larverna utrustade med en egendomligt bildad underläpp, som utgör en framsträckbar griptång, som kallas fångstmask. Efter några hudömsningar får larverna korta vingslidor. När de ska genomgå sin sista hudömsning kryper de upp ur vattnet och håller sig fast med benen vid någon vattenväxt, där det tomma larvskinnet blir kvarsittande, sedan den färdiga trollsländan krupit ut. Något vilande puppstadium förekommer inte.

Utveckling

De första trollsländorna uppträdde under yngre karbon, för cirka 300 miljoner år sedan. I sin grundläggande uppbyggnad var många tidiga arter, som till exempel Meganeura monyi, mycket lika dagens arter, trots att de kunde ha ett vingspann på upp till 70 centimeter. Genom fynd av fossil vet man att det senare, under trias, krita och jura utvecklades flera underordningar av trollsländor som är utdöda idag. De två stora underordningarna, Anisoptera eller egentliga trollsländor och Zygoptera, flicksländor och jungfrusländor, som finns idag utvecklades för 150 till 200 miljoner år sedan och dagens arter av dessa grupper uppvisar fortfarande stora likheter med sina föregångare, särskilt från och med cirka 50 miljoner år sedan, från tertiär. Genom evolutionshistorien har trollsländor som ordning överhuvudtaget förändrats relativt lite och anses därför ofta som en av de primitivaste ordningarna av bevingade insekter.

Systematik

Systematik I

Systematik II

Det finns en alternativ systematik för trollsländor som utgår från två forskningsrapporter[1][2] som räknar underordningarna Anisoptera och Anisozygoptera som en enda underordning, kallad Epiprocta. Dess status är dock ännu inte valid enligt ITIS, men det förekommer i en del akademiska uppsatser publicerade under senare år, varför den presenteras nedan.

  • Odonata
    • underordning Zygoptera
    • underordning Epiprocta
      • infraordning Anisoptera
      • infraordning Anisozygoptera

Förhållande till människor

Trollsländor är ganska stora insekter och de uppmärksammas lätt genom sina vackra färger och eleganta flykt. De kan också betraktas som för människor nyttiga djur, eftersom de äter flera för oss besvärliga insekter, som flugor och myggor. Förr sågs de trots det oftast på med stor misstro. Det framgår av många av de äldre namn som trollsländor har i olika trakter. Det tyska Libellen och holländska Libelle klingar nog så poetiskt, men totalt i Tyskland ska det ha funnits minst 150 lokala namn på trollsländor, däribland Wasserhexe, Teufelsnadel och Schlangentöter. I England har fick de namnet Dragonfly och i Danmark är ett av många namn på trollsländor Fandens ridehest. Bakom det svenska namnet Trollsländor ligger troligen samma tankar. En vanlig skröna förr var att trollsländor kunde sticka ut ögonen eller sy ihop ögonlocken på människor som somnat utomhus. Detta speglas till exempel i det gamla svenska namnet blindsticka, eller det norska öyenstikker. Men trollsländor har också många vackra namn och det finns flera skildringar av dem i dikter och litteratur. Idag blir det allt populärare att skåda trollsländor på samma sätt som fjärilar.

Etymologi

Trollsländornas vetenskapliga namn Odonata kommer av det grekiska odonto, vilket betyder "tandad" och ptero, som betyder "vinge".[3] "Tandad" syftar då på att trollsländorna är rovdjur och inte på att deras vingar skulle vara det.

Ett dialektalt namn på trollslända är braisna-mack — mack är en variant av mark som betyder mask — vilket antyder att trollsländor används som bete vid braxenfiske. [4]

Noter

  1. ↑ H. Lohmann: Das phylogenetische System der Anisoptera (Odonata). in: Entomologische Zeitschrift. Ulmer, Stuttgart 106.1996, 209-252.
  2. ↑ REHN, A. C. (2003): Phylogenetic analysis of higher-level relationships of Odonata. Systematic Entomology 28(2): 181-240.
  3. ↑ Naturhistoriska riksmuseet
  4. ↑ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Malmö 1867/1962

Referenser

  • Nordin, Begt-Olov, Insekter, Liber, 1999.
  • Sahlén, Göran, Sveriges Trollsländor, Fältbiologerna, 1996.
  • Sandhall, Åke, Trollsländor i Europa, Interpublishing, 2000.
  • Denna artikel är delvis baserad på en översättning från tyska Wikipedia
Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Trollsländor, 1904–1926 (Not).

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Trollsl%C3%A4ndor"
Personliga verktyg