Trettondagsafton (pjäs)

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Orsino och Viola. Målning av Frederick Richard Pickersgill.

Trettondagsafton är en teaterpjäs skriven av William Shakespeare och framförd första gången 1601.

Den engelska titeln är Twelfth Night, med undertiteln What You Will. Varför pjäsen heter som den gör är okänt, otaliga försök att tolka titeln på olika sätt har gjorts. Handlingen i pjäsen har ingen koppling till helgdagsaftonen med samma namn.

Pjäsen har översatts flera gånger till svenska, bl.a. av Carl August Hagberg och Göran O. Eriksson.

Innehåll

Handling

Pjäsen, som är en förväxlingskomedi, utspelar sig huvudsakligen i Illyrien, där huvudpersonen Viola spolats i land efter ett skeppsbrott. Förklädd som sin (vad hon tror) omkomne bror Sebastian, men under namnet Cesario, tas hennes tjänster i anspråk av hertigen Orsino, närmast för att fria till den jungfruliga grevedottern Olivia - ett frieri hon dock avvisar - Olivia förälskar sig nämligen i budbäraren själv, Cesario/Viola! Och det slumpar sig inte bättre än att Cesario/Viola samtidigt förälskar sig i hertigen. Men som "man" orsakar detta faktum naturligtvis problem; Shakespeare snuddar därmed vid relevanta frågeställningar om identitet och sexualitet, om än i komedins form.

Vid sidan av denna huvudhandling finns flera parallella handlingar: Violas bror Sebastian, som befaras vara skeppsbruten, räddades i själva verket av piraten Antonio. De två tillbringar en tid med varandra i Illyrien utvecklar en relation, med stundtals homoerotiska undertoner. Av en tillfällighet stöter Antonio på den utklädde Viola, som tar henne för att vara Sebastian. När, det han tror vara, hans bästa vän inte känner igen honom brister Antonio ut i en av pjäsen största känsloutbrott.

Olivias levnadsglade morbror, herr Tobias Rap, kamperar ihop med aristokraten och "losern" Andreas Blek af Nosen, som han förlett att tro att Olivia skulle vara intresserad av, och som han därför lätt kan utnyttja. I Olivias hus finns även den självgode hovmästaren Malvolio som utsätts för de övrigas gyckel (som når sin höjdpunkt när han konfronteras med fröken Olivias falska kärleksförklaringar, får "pippi" och hamnar i arresten). Efter många och långa förvecklingar slutar spelet ändå lyckligt; allt framträder (jfr. Epifania); Viola får sin älskade hertig. Den utskämde Malvolio lovar dock att hämnas...

Personer

  • Orsino, Hertig av Illyrien
  • Valentine, hovman hos hertigen
  • Curio, hovman hos hertigen
  • Viola, skeppsbruten, senare förklädd till Cesario
  • Sebastian, Violas tvillingbror
  • En sjökapten
  • Antonio, pirat, Sebastians nära vän (vänskapen har kallats homosexuell)
  • Olivia, grevedotter
  • Maria, Olivias kammarfru
  • Baron Tobias Rap, Olivias morbror
  • Baron Andreas Blek Af Nosen, vän till Tobias Rap
  • Malvolio, Olivias hovmästare
  • Fabian, en i Olivias hushåll
  • Narren Feste, hos Olivia
  • En Präst
  • En B

Citat

Från första akten, 26:e scenen (Göran O. Erikssons översättning) :

För kvinnorna är kärlek mer som matlust
En gommens känsla mycket mer än hjärtats:
Den äcklas fort när den blir övermätt.
Men min är lika glupande som havet
Och smälter lika mycket. Jämför inte
Känslan en kvinna kunde ha för mig
Med det jag känner för Olivia

Externa länkar

Personliga verktyg