Piskarprocessen

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Tortyrprocessen)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Piskarprocessen var en på sin tid beryktad rättsprocess under åren 1882-83 i Sillerud socken i sydvästra Värmland.

En 9-årig flicka, Alma Augustsdotter, som lämnats till en ung fosterfamilj i Torgelsbyn efter att modern avlidit(?) och fadern August Pettersson emigrerat till Nordamerika, blev i mars 1882 misstänkt för stöld av en tiokronorssedel från fosterfaderns mor. Flickan erkände snatteriet men ville eller kunde inte återlämna sedeln. Efter samråd med bl. a. församlingens kyrkoherde Nils Bergsten bestämdes om aga för att förmå henne uppge vad hon gjort av sedeln. Agan utfördes av fosterfadern Karl Svensson, och med flickans skollärare Gustaf Sjöqvist, ytterligare en skollärare Gustaf Fagerlind och en skolrådsledamot Lars Danielsson som laga vittnen.

Dagarna efter agan spreds i trakten rykten om att flickan hade torterats för att erkänna stölden, att hon piskats under flera timmar, att hon hotats med djävulen, att hon låsts in utan vatten i ett fönsterlöst rum under natten, etc. Ryktet fick vidare spridning genom en insinuant artikel i Tidning för Wenersborgs stad och län (nr 36/1882) och senare även genom en raljant nidvisa ”Piskarevisan” i vilka de i agan inblandade namngavs och hånades. Under maj och juni 1882 utkämpades striden genom tidningsinsändare.

Rättegången inleddes i september 1882, i Nordmarks häradsrätt i Långelanda, efter att en lagkunnig man i trakten, Daniel Nilsson, hade utverkat en fullmakt från flickans far i Illinois. Fosterfadern Svensson och skolläraren Fagerlind stämdes för ”ansvar för pinande till bekännelse m. m.”. De anklagade stämde i sin tur de som spridit de vanhedrande ryktena, och senare även de förmodade upphovsmännen till Piskarevisan.

Parallellt pågick sedan minst sex mål, inkl motstämningarna. Båda parter kallade en mängd vittnen, över ett 60-tal, utan att rätten tycktes komma till någon klarhet i sakfrågan. Rättegången drog ut över flera ting och avslutades inte förrän i april 1883. I korthet tycks rättegångarna sluta efter att nyckelvittnet Johan Viktor Nilsson till den påstådda misshandeln bedömdes som mindre trovärdigt än svarandens vittnen. Daniel Nilsson dömdes till 5 månaders fängelse och dryga böter för att han "mot bättre vett drifvit orättfärdig sak".

Tvisterna fortsatte under åren 1884 och 1885 med stämningar och motstämningar om falskt åtal etc. Johan Viktor Nilsson har lämnat bygden och uppges ha "begifvit sig till sjös" och kan därför inte nås av delgivningarna om stämning.

Källhänvisning och efterspel

  • Rättegångshandlingarna, Domböcker för lagtima ting 1882 ff vid Nordmarks tingslags häradsrätt (A I a: 105 etc) finns i Värmlandsarkiv (landsarkiv för Värmlands län), hos Arkivcentrum Karlstad; se http://www.arkivcentrumvarmland.se/
  • Tidning för Wenersborgs stad och län. Nr 26, 30, 36, 42, 44, 45, 46, 63, 64 och 67 för år 1882 innehöll insändare, alla dessa publicerades före rättegångarna. Därefter tycks ingenting ha skrivits förrän 23 april 1883, då tidningen innehöll ett referat av domarna mot Daniel Nilsson.
  • Åmåls-Posten. 24 april 1883.
  • Nyodling - värmländsk kultur- och bygdeskildring, 1935, roman (nyckelroman), av Gösta Wærne, pseudonym för C. G. Fagerlind (son till en av de anklagade skollärarna). I boken förekommer Piskarprocessen under namnet ”Tortyrprocessen” (sid. 105-146, 182 ff). Orts- och personnamn är ändrade, men romanen orsakade åter en inflammerad stämning i trakten. Författaren menade att boken innehöll en sannfärdig beskrivning av Piskarprocessen, som utspelades när han själv var 10-11 år gammal, men jämfört med rättegångshandlingarna är den starkt partisk och missvisande. Skildringarna av flickan Alma, August Pettersson och Daniel Nilsson är i flera fall direkt lögnaktiga och ärekränkande.
  • Ett skolsekel - minnesskrift med anledning av folkskolans 100-årsjubileum, utgiven av Sverges folkskollärarförbund, 1942. I sitt bidrag Från folkskolans genombrottsår berör C. G. Fagerlind kortfattat på nytt Piskarprocessen (sid. 22-25), bland annat om processens följder för de inblandade huvudpersonerna.
  • Domaresläkten i Värmland och på Dal, 1968, släktkrönika (stencil), av Domar Skafte (f. Nilsson, i Sillerud 1907). Flera av de inblandade i Piskarprocessen var av Domaresläkten. C. G. Fagerlinds historiebeskrivning kritiseras.
Personliga verktyg