Från Rilpedia

En motorsåg eller kedjesåg är en portabel motoriserad såg som vanligen används för att fälla, kvista och kapa träd. Motorsågar drivs antingen av en nätansluten elmotor eller en tvåtaktsmotor, även 4-takt finns. Själva sågarbetet utförs av en sågkedja med vassa skärlänkar som motorn driver medurs runt sågsvärdet. Tapparna mellan länkarna i kedjan smörjs genom att sågen pumpar ut särskild sågkedjeolja till svärdets spår. Kedjan kräver regelbunden filning med rundfil för att sågförmågan ska kunna upprätthållas.

Eldrivna sågar används till exempel för vedkapning och på byggen medan de mer mobila bensindrivna sågarna har svarat för en väsentlig effektivisering av det svenska skogsbruket under efterkrigstiden. Idag har motorsågar, i de flesta storskaliga tillämpningar, ersatts av skördare. I gallringar är det dock inte ovanligt att självverksamma skogsägare fortfarande utför avverkningen med motorsåg.

Svenska Electrolux är med sina varumärken Jonsered och Partner en av världens största tillverkare av både motor- och röjsågar. Tidigare ingick även Husqvarna i Electroluxkoncernen. Främsta konkurrenten på den svenska marknaden är tyska Stihl.

På marknaden finns det särskilda ställningar som man kan montera sågen i och därigenom erhålla ett minisågverk. Logosol är Europas största tillverkare av sådana ställningar ^{[källa behövs]}.

Innehåll 1 Historik 2 Säkerhet 3 Trädfällning 3.1 Inledning 3.2 Förberedelser 3.3 Sågning 3.4 Problem & Tips 3.5 Säkerhet 4 Tillbehör 5 Motorsåg i populärkultur 6 Se även 7 Källor

Historik

Motorsågen är en förhållandevis modern maskin som började användas mer allmänt först i slutet på 1950-talet. Det fanns motorsågar även tidigare men de var så stora, klumpiga (ofta 2-mans motorsågar) och opraktiska att använda. 1929 uppfanns den första portabla motorsågen av Festo Tyskland (Fezer & Stoll), en tvåmansmotorsåg, stor och otymplig kan man tycka, men ändå portabel.

I början av 1960-talet användes motorsågen huvudsakligen för att fälla träden och kapa upp stammen i delar. Kvistning utfördes vanligen med yxa. Med tiden utvecklades sågarna så att de blev mindre och lättare. De blev då ett verktyg även för kvistningarbetet. På 1980-talet ersattes den motormanuella skogshuggaren i stor utsträckning av skogsmaskiner som både fäller träd, kvistar dem och kapar upp stammen i önskade längder så kallade skördare. Idag utförs den överlägset största delen av skogsavverkningen av skördare, och motormanuellt arbete bedrivs av självverksamma skogsägare eller som komplement till skördare. Det finns alltså fortfarande många som anser sig ha behov av en motorsåg och därför har en motorsåg. Bönder, skogsmaskinägare, villaägare, snickare med flera har ofta en motorsåg, som vanligen endast används för mindre arbeten, där det inte är motiverat med en stor skogsmaskin.

Se även extern länk Skogsmuseet i Lycksele

Säkerhet

Förutom olycksrisker som uppkommer till följd av det man sågar i (till exempel risken att ett träd faller åt "fel" håll), är så kallade kast en risk som förtjänar att nämnas. Sågen kan kasta när några av kedjan skärlänkar plötsligt fastnar i det virke som håller på att sågas. Sker detta på överdelen av svärdspetsen kan hela sågen med våldsam kraft kastas uppåt/bakåt mot användaren. Det är även möjligt att få kast bara genom att oavsiktligt beröra virke med svärdspetsen när kedjan är i rörelse.

Moderna bensindrivna motorsågar har en mängd säkerhetsdetaljer (som givetvis bör vara fungerande om sågen ska användas). De lagstadgade^[1] för användning är:

• Vibrationsdämpning
• Stoppknapp.
• Kedjebroms (Kastskydd) som aktiveras automatiskt vid kast.
• Spärr mot ofrivilligt gaspådrag.
• Anordning för uppfångning av kedjan om den skulle gå av.
• Handtag med skydd för kedjeskott.

Vid skogsarbete måste följande skyddsutrustning användas:

• Benskydd (helst byxor med sågskydd).
• Skodon med stålhätta och sågskydd.
• Hjälm med visir eller liknande ögonskydd.
• Hörselskydd.
• Handskar

Dessutom måste ett första förband medfölja och när man arbetar flera i stormfälld skog ska jacka eller blus med varselfärger användas.

Trädfällning

Inledning

Bestäm i vilken riktning trädet ska fällas. Välj en fällriktning så att trädet inte riskerar att fälla fast i andra träd. Fällriktningen ska, med stor marginal, föra det fallande trädet bort från ledningar, bebyggelse och andra hinder. Röj bort eventuellt sly eller buskage runt trädet, samt den plats där trädet skall fällas. Bra planering underlättar senare arbete, när trädet kvistas och kapas. Är det långa träd med lite kvist, till exempel långa tallar med lite kvist, kan det även vara nödvändigt att se till att underlaget fångar upp trädet på sådant sätt att det inte knäcks. Se till att inga människor står så att de kan träffas av trädet (oavsett i vilken riktning det faller)! Gör en okulärbesiktning från flera vinklar, av trädet som ska fällas. Okulärbesiktiga även trädet med avseende på hur det skall apteras, eftersom det är svårt att se trädets alla sidor efter att det fällts. Det är också svårt att se krökning efter att trädet fällts eftersom trädet blir krökt på annat sätt när det ligger på marken. Särskilt lövträd har ibland så ojämna kronor, eller har vuxit så snett, att det i praktiken bara är möjligt att fälla dem åt ett håll. Vind är en annan faktor som man ska se upp med.

Förberedelser

Om man ska fälla en gran måste man ofta börja med att kvista för att överhuvudtaget komma åt stammen, samt skotta bort eventuell snö så att trädet kan kapas vid marken. Vid kvistningen ska man se upp för kast från sågen och inte kvista onödigt långt upp på stammen. Eventuella rotben som gör trädet onödigt grovt där man tänkt såga av det sågas bort.

Ta en titt runt trädet och se till att reträttvägen bakåt relativt fällriktningen inte är blockerad.

Sågning

Metoden som beskrivs här är den som Husqvarna rekommenderar och som Skogsvårdssällskapet lär ut i sina kurser. Det finns andra varianter, men den här metoden anses åtminstone i Sverige vara bra i många fall.

Grundidén baserar sig på tre begrepp: riktskäret, fällskäret och slutligen brytmånen som är den del av stammens tvärsnittsarea som förenar de båda. Rätt utfört ska man med en lätt puff kunna bringa trädet att falla över riktskäret med brytmånen som improviserat gångjärn.

Arbetsgång

1. Med hjälp av riktskäret bestämmer man åt vilket håll trädet ska falla. Tänk på att trädet faller över gångjärnet: alltså ska riktskäret och brytmånen vara vinkelräta relativt fallriktningen. Många motorsågar har riktmärken som man kan sikta med vid utförandet. Riktskäret ska göras öppet, absolut vidare än 45 grader, för att trädet inte ska slitas loss för tidigt från brytmånen/gångjärnet under fallet. Man börjar med att göra riktkärets övre snitt, för att sedan låta det undre snittet (som görs parallellt med marken) möta det övre. Efter att riktskärsklossen tagits bort kontrollerar man att snitten möts snyggt, utan något extra indrag från det undre snittet (mycket förrädiskt sätt att underminera brytmånen). Riktskäret ska sågas så djupt in i trädet att brytmånen blir åtminstone nästan lika lång som trädets diameter.
2. När riktskäret är fullbordat och inriktat i fällriktningen påbörjas fällskäret. Fällskäret sågas parallellt med marken, i nivå med eller något över riktskärets undre plan, fram till brytmånen. För att undvika att trädet sätter ner sig där det blir avsågat sätts vanligtvis något lämpligt föremål i det sågade spåret som kan ge trädet stöd så att det inte sätter ned sig så att det lutar i fel riktning. För att hjälpa trädet att falla i önskad riktning används ofta speciella verktyg för detta som till exempel brytjärn eller kil. För mindre träd kan det vara tillräckligt att sticka in en lyftkrok i det sågade spåret och använda den som brytjärn. För större träd kan det vara bra att använda fällriktare för att med stor kraft trycka trädet i önskad föllriktning. Med sådan kan det även vara möjligt att tvinga trädet i önskad fällriktning även om det lutar något i fel riktning. Finns inte fällriktare tillgänglig kan även en lång pinne som placeras högt upp på stammen användas för att trycka omkull trädet. Med längre pinne fungerar det effektivare. Innan trädet sågas av så mycket att det börjar bli svagt är det viktigt att återigen kontrollera att ingen befinner sig inom riskområdet. Var mycket noggrann med att inte såga av brytmånen! Brytmånen ska anpassas efter förutsättningarna, främst trädets grovlek, men skall alltid vara jämntjock och sällan understiga två centimeter. Brytmånen skall fungera som gångjärn så att trädet endast kan falla i önskad rikting.
3. Pressa nu ner trädet. När det börjar falla tar man snabbt ett par steg snett bakåt relativt fällriktningen. Var uppmärksam på trädet, ändan sparkar upp ordentligt då brytmånen slutligen slits av under fallet.

Problem & Tips

I föregående avsnittet beskrevs en ideal situation för att hålla presentationen klar. Här beskrivs i efterhand några vanliga icke-idealiteter:

• Under sågning av fällskäret sätter sig trädet på sågsvärdet och klämmer fast det. Om detta inträffar är det i princip kört - man behöver en annan motorsåg för att lösa situationen (genom att såga nytt fäll- och riktskär längre upp på stammen). För att undvika problemet ska man alltid stoppa in en kil eller ett brytjärn i skåran under sågningen av fällskäret. Med brytjärn får man också lite extra "hävkraft" när trädet ska fällas. En handvinsch kan också användas.
• Trädet fastnar på ett annat träd under fallet. Detta undviks genom att välja en lämplig fällriktning, som leder bort trädet från andra större träd, och följa instruktionerna ovan. Inför fullbordat faktum bör man hålla huvudet kallt och inte genast börja dra och slita i trädet. Nedtagning av ett fastfällt träd är inte sällan en mycket farlig operation. Några punkter:
  • Dra inte ner trädet över dig. Stå inte under några omständigheter under trädet när du försöker få ner det.
  • Rulla ner det. En metod som kan tillgripas, om trädet inte sitter fast i en klyka, är att såga av brytmånen förutom en liten tapp längst ute i ena kanten på den sidan som man avser att rulla trädet åt. Efter det kan man försöka att "rulla" ner trädet, med tappen som gångjärn. För själva rullningen finns det brytjärn med krok på som är lämpliga att använda.
  • Ge upp! Om det inte vill sig bör man absolut kalla på assistans, till exempel en erfaren skogsarbetare med traktor med vinsch.
• Trädet är dött eller ruttet. Var extra försiktig och gör en mycket bred brytmån - virket är ändå så dåligt att du kan bryta ner trädet!
• Trädet faller inte! Beror i regel på att man valt en olämplig fällriktning m.a.p. kronans tyngdpunkt. Det är lätt att överskatta ens förmåga att putta över ett träd som lutar åt "fel" håll. Här vet en professionell huggare hur man gör. Andra bör tillkalla hjälp. Detta är ett mycket farligt moment!

Säkerhet

Att fälla större träd är inte ofarligt. Det främsta riskmomentet är inte motorsågens kedja, även om man naturligtvis ska ha respekt för den och använda skydd som byxor och stövlar med sågskydd samt hjälm med hörselskydd. Det är det fallande trädet i sig som är den största risken. Om trädet fälls över en stubbe eller något annat kan det fällda trädet slå upp och skada användaren. Det är därför viktigt att gå undan när trädet faller. När man arbetar med fastfällda träd gäller det att passa sig särskilt, speciellt som man i den situationen redan är ilsk och förbannad över sin egen klantighet som försatt en i situationen till att börja med. Ett träd som är fällt kan på grund av dess tyngd vara i spänn, liknande en spänd pilbåge. När ett sådant träd kapas gäller det att inte vara i vägen när de stora krafterna utlöses och den kapade stammen snärtar till med stor kraft. En lugn skogshuggare är säkrare.

De första motorsågarna hade oftast minimalt med säkerhetsutrustning. De var motoriserade sågar där handtagen vibrerade kraftigt. Långvarig användning av vibrerande motorsåg kunde därför ge upphov till försämrat blodflöde i fingrarna vilka blir vita, så kallade vita fingrar. Om motorsågens svärdspets förs mot något föremål i fel vinkel så kan sågen kasta. Det vill säga att kedjan som rör sig i riktning nedåt vid svärdets spets kan, om den kommer mot något, ge en uppåtriktad kraft så att svärdets främre del kastar uppåt. Det finns då risk för att användaren kan tappa greppet om handtaget så att svärdet övre del, med kedjan, kan såga i användarens kropp. Om greppet tappas är en normal reflex att den andra handen tar kraftigare tag om handtaget, där gasreglaget sitter, med följd att gaspådrag ökar kedjans hastighet med ökad risk för allvarliga skador av sågkedjan. De första motorsågarna hade vanligtvis grova långsamtgående kedjor vilket gjorde att det krävdes stor kraft och vaksamhet av användaren för att förhindra ett kast.

Moderna motorsågar har smala kedjor med hög skärhastighet vilket minskar risken för kast, eftersom de skär undan material och endast ger upphov till små reaktionskrafter i ett kast. Under 1970-talet infördes avvibrerade handtag, som hindrade motorns vibrationer att fortplanta sig till handtagen, och gav minskade skador hos användaren. Motorsågarna blev också lättare, vilket minskade belastningen på användarens rygg med mera. Kastskydd infördes som skyddar handen från att komma i kontakt med motorsågens kedja. Kastskydden konstruerades även så att en hand som tapper greppet om handtaget påverkar kastskyddet, som när det förs framåt bromsar motorsågens kedja, så att den inte skall kunna såga i användaren. På senare tid finns även kastskydd som känner av sågens rörelse och bromsar kedjan om sågen hastigt för sig som vid ett kast. På senare tid har sågar skydd under sågen som hindrar en avhoppad eller brusten kedja från att slänga under sågen och komma åt att piska/såga i användarens hand. En slö kedja ökar alltid risken för kast.

Tillbehör

• Timmerjigg är en anordning som fästes på motorsågen och gör det möjligt att såga upp en stock till plankor och bräder.

Motorsåg i populärkultur

En motorsåg har stor betydelse i skräckfilmen Motorsågsmassakern.

En annan film där sågen har använts som mordvapen är gangsterfilmen Scarface

Det finns även en svensk film från 1983 vid namn Motorsågen

Se även

• Avverkning

Källor

1. ↑ Arbetsmiljöverkets författningssamling 2000:2