Tidszon
Från Rilpedia
En tidszon är ett område på jorden med samma normaltid, såkallad "zontid".
Eftersom jorden roterar kring sin egen axel, kan det aldrig bli samma klocktid eller soltid över hela klotet. Lokaltiden är bara gemensam för de platser som ligger på samma meridian. Platser som ligger längre österut och längre västerut har lokaltid som ligger respektive före och efter. Sättet man har löst detta på är att dela in jorden i 24 tidszoner. Till exempel är klockan ett i Stockholm när den är tolv i London.
Tidszonerna följer i stort sett var 15:e meridian. Varje land använder oftast bara en tidszon. Undantag är ländern som Australien, Kanada, Ryssland och USA, som har interna zonindelningar. I Europa har Azorerna (Portugal) och Kanarieöarna (Spanien) andra tidszoner än på fastlandet. Hade man följt de raka strecken på kartan slaviskt, hade till exempel den norska Vestlandet legat i den brittiska tidszonen, och Finnmark i samma tidszon som Finland.
Den universella tiden, UTC (Coordinated Universal Time), används ofta som referens när man definierar tidszoner.
Kina är det största landet som ligger i flera tidszoner, men använder endast en för hela landet (UTC+ 8). Det näst största landet som endast använder en tidszon är Indien (UTC + 5:30). Dessa två länder är också världens mest folkrikaste.
På ett antal platser på jorden, mest i Asien, möts tre tidszoner. En sådan plats är det treriksröse där norska, finska och ryska gränsen möts.
Innehåll |
Longitudens betydelse för dygnets timmar
Longituden beskriver en orts läge i öst-västlig riktning. Jorden snurrar ett varv (360°) kring sin axel på 24 timmar. Därav följer att den longitud där solen står som högst flyttar sig 360/24 = 15° på 1 timme. Eftersom man vill att klockan är cirka 12-13 vid denna longitud måste klockan vara olika på olika sidor av jorden.
Jorden är officiellt sett indelad i tjugofyra tidszoner à 15 longitudgrader (från UTC[1]-11,5 till UTC+11,5), avgränsande av tidsmeridianer. Nollzonen sträcker sig från en halv timme öster om Greenwich-meridianen till en halvtimme väster därom, motsvarande ±7,5 longitudgrader. Varje zon om 1 timme öster och väster därom omfattar 15 grader. Dessa tidszoner tillämpas av fartyg på oceanerna. Fartygets kapten bestämmer vilken tidzon som ska tillämpas under det närmaste dygnet (skepptid), vilket har betydelse för besättningens tjänsgöringstider.
Till lands följer zongränserna praktiska linjer såsom nationsgränser och delstatsgränser i närheten av de aktuella meridianerna.
Datumgränsen ligger i princip vid 180 grader longitud, men av praktiska skäl gör man vissa avsteg därifrån, så att man i görligaste mån har samma datum inom en enskild nation. Det enda tydliga exemplet på datumgränsen genom ett land är att vissa självstyrande områden som hör till Nya Zeeland, såsom Cooköarna, inte har samma datum som egentliga Nya Zeeland.
De flesta länder har en gemensam tidszon inom landet. Länder med stor väst-östlig geografisk utsträckning som Australien, Brasilien, Ryssland, Mexiko, Kanada och USA (totalt 13 länder) tillämpar olika tidszoner i landet.
I praktiken används fler än 24 tidszoner. Exempelvis använder Kiribati både UT+13 och UT+14, för att hålla samma datum i landet, tidigare skars landet av Internationella datumlinjen. Dessutom har vissa länder halvtimmesavvikelse från en officiell tidszon, nämligen Iran, Afghanistan, Indien, mellersta Australien och Newfoundland i Kanada. 2007—09—20 bestämde presidenten i Venezuela att man skulle senarelägga dygnet 30 minuter,[2] d v s tidzonen ändrades från UT-4 till UT-4,5 (QR). Liberia tillämpade tidigare 20 minuter avvikelse för bästa anpassning till solens middagshöjd.
Sommartid
I många länder, särskilt i Europa och Nordamerika tillämpas sommartid en stor del av året, vilket innebär att man frångår normaltiden och tillämpar en tid som är en timme mer än normaltiden.
Alla länder i Europa har samordnat tidpunkterna för växling mellan normaltid och sommartid. 1996 senarelade man enligt EU-beslut höstens övergång från sommartid till normaltid med en månad. (Vårens övergång från normaltid till sommartid ändrades inte.) Detta kan ända in på 2000-talet ställa till bekymmer i äldre datorer med automatisk justering av datorns klocktid vid visst datum. I dessa datorer sker växlingen en månad för tidigt, vilket då måste rättas till manuellt två gånger, dels för att inhibera den för tidiga växlingen, och sedan en gång till en månad senare vid den rätta växlingstidpunkten.
USA har ett annat datum, som tidigare kunde skilja sig mellan olika delstater. Numera är det emellertid samordnat inom USA. I Australien är läget splittrat, då de enskilda staterna växlar efter enskilda staters lagar. Några delstater där tillämpar inte sommartid alls. Detta medför bekymmer för flygets tidtabeller. På sträckor där man passerar en tidszongräns västerut inträffar det på kortare sträckor att man enligt lokal tid landar innan man startat! (liksom från sydvästra Finland till Stockholm).
Under andra världskriget tillämpade man i Storbritannien "Double Daylight Saving Time", d v s klockan ställdes om 2 timmar. Motivet var bl a att man därigenom skulle spara på bristvaran bränsle för uppvärmning och alstring av elektrisk kraft.
Tidszonbokstav
Den lokala tiden refereras till UT genom tillägg av en tidzonbokstav efter en klockslagangivelse. Nollzonen kring Greenwich betecknas med Z ("Zero Time", ibland bokstaverat som "Zulu Time"[3] Från noll-zonen räknar man A, B, C, etc i 15-graders avsnitt österut. J hoppar man över för att undvika förväxling med I. Sista biten vid datumgränsen är bara 7,5 longitudgrader och betecknas med M. Från nollzonen räknar man västerut N, O, P, etc tills man kommer till Y på ett 7,5 grader brett stycke närmast öster om datumlinjen. De 7,5 grader breda styckerna M + Y bildar då tillsammans en 15 grader bred tidzon, ±0,5 timme från 180-graderlinjen, på samma sätt som nollzonen Z ligger ±0,5 timme kring Greenwich (longitud 0°). Det är en viss förvirring angående sommartid. Man ska enligt gällande regler växla bokstav då sommartid införs, t ex Sverige A på vintern och B på sommaren, vilket emellertid inte alltid iakttas.
J blev över. Den beteckningen får användas fritt för att beteckna Lokal tid (LT) för vilken plats som helst, vilket kan utnyttjas bl a för de länder som ligger "snett" i grundmönstret (Iran etc), men även i de fall man vill markera sommartid som lokal tid. Tidzonen i de länder som tillämpar tid mellan de normala zonerna betecknas med bägge de bokstäver som gäller för de överlappande zonerna. Exv tidzonen för Iran, som tillämpar UT + 3,5 får då beteckningen CD.
Man har också definierat en zon UT - 13, som betecknas med N. Detta används för sådana fartyg, som befinner sig i zon UT - 12 och (enligt kaptenens bestämmande) tillämpar sommartid på fartyget.
Om man ska göra en lista över länder och vilka tidszoner de har, borde man göra skillnad på länder med och utan sommartid, och även på länder på norra resp södra halvklotet med sommartid, annars kan man inte räkna ut vilken tidsskillnad det är mellan två länder. Med den definitionen finns det ett 60-tal tidszoner i världen.
Källor
- ↑ Äldre benämning GMT, Greenwich Mean Time
- ↑ Källa: Nationalencyklopedins årsbok 2007, NE Nationalencyklopedin AB, Malmö 2008, ISBN 978-91-976244-1-1
- ↑ Bokstavering enligt ICAO-tabellen
Se även
Externa länkar